Rapport från gravidvecka 25, 26, 27

Idag är jag gravid i vecka 27 enligt min gravidapp. Jag ligger alltså precis några veckor efter kalenderveckorna. Det är en aning förvirrande nu när jag snarare räknar tiden i gravidveckor. När vi åkte till Hälsingland på semester var jag iallafall i gravidvecka 25. Allt kändes fortfarande rimligt och under kontroll. Vi började våra Hälsingeveckor med att hälsa på våra vänners släktgård i några dagar. Varmt, mysigt och mycket trevligt! Vår äldsta dotter Miriam åkte till Frankrike en vecka istället.

Sommarsemestern är ju de där veckorna då när allas förhoppningar och förväntningar på ledighet, bad, njut, långa promenader och lästa böcker ska infrias (alternativt ett ohemult mobilscrollande och dagslånga sovmorgnar). Allt ska liksom tas igen på semestern. Själv hade jag packat ner träningsskor, träningskläder, böcker och bar på en massa förväntningar om ledighet som skulle hinnas med. Det är lätt att glömma att sommar i en storfamilj också innebär berg av disk, sår som ska plåstras om, syskontjafs och det ständiga kravet på att man som förälder förväntas fixa fram saker att äta.

När vi checkade in på vår egen släktgård i Hälsingland så var både jag och Hanna sjuka. Misstänkt sjuka. Med alla covidsymtom… Först blev jag så indignerad och sur. Det här var ju inte alls enligt plan! Sen att vi lyckades pricka in de flesta Covidsymtom gjorde ju inte direkt saken bättre. Att gå runt och hosta som om man har cornflakes i lungorna på släktgården. Inte jättepopulärt i pandemitider.

Plötsligt svepte minnen från mina tidigare graviditeter över mig. Alla tröstlösa hostnätter jag har genomlevt som gravid. Halvsittandes i någon soffa knaprandes på någon värdelös (läs verkningslös) receptfri hostmedicin. Att vara gravid med småbarn runt sig innebär ju en ständig risk att bli smittad eftersom immunförsvaret trycks ner en aning under graviditeten. Och det kan vara riktigt kämpigt att dras med en seg övre luftvägsinfektion, en som inte riktigt vill släppa taget, hur ofarlig den än är.

Covidtest och löktricket

Jag och Hanna hostade ikapp på nätterna en hel vecka. Det blev soffan för mig. Halvsittande. Ja, jag tyckte ganska rejält synd om mig själv då. Kände mig faktisk riktigt ledsen. Hostade så jag nästan kräktes flera gånger ( kräktes en gång på riktigt) och sov bara några enstaka timmar i stöten. Dagarna flöt förbi som i en dimma medan resten av familjen åkte och badade någonstans. Själv såg jag till att boka tid för Covidtest.

Min kära man skjutsade mig till egenprovtagningen som erbjöds utanför Bollnäs lasarett. Det måste nog vara kärlek – att hjälpa någon att ta prov för Covid. Han fick sitta och hålla i påsen med provrören medan jag satt där i bilen och spottade, snörvlade och försökte få till provet enligt konstens alla regler. Svaret kom morgonen därpå. Det var negativt.

Först när jag hade resignerat fullständigt från mina planer på att inte vara sjuk under semestern kom vändningen. Jag bad mina följare på instagram om ett husmorstips som kan hjälpa vid rethosta och fick löktipset. Det var så många som helt oberoende av varandra gav mig just löktipset – att jag kände att det måste jag bara prova! Man skär upp en gul lök, lägger på en tallrik och häller kokande vatten över. Tallriken ska stå bredvid sängen så att det går att andas in lökångorna. Det fungerade faktiskt förvänansvärt bra! Mycket bättre än de receptfria hostmedicinerna. Så jag andades in lökångor i några nätter och kände mig riktigt upplyft. Tänkte på hur billig en lök är. Hur ofarligt det är att andas in lök. Att det luktade lök gjorde mig inget. Snarare fick doften av lök mig att känna mig mer levande. Jag tänkte att det inte är så dumt att ha en följarskara på instagram.

På morgonen frågade Hanna: ”Ska du inte äta upp din löksoppa mamma?”

Filmer och böcker

Sen såg vi ”The square” av Ruben Östlund och jag kände mig ännu mer levande. Det är en av de många filmer vi inte hunnit se. Att just den filmen är en riktig saltlakritskaramell med toner av körsbär i botten – en som man kan suga länge på – ja det gjorde ju inte saken sämre.

Jag fortsatte att läsa ur boken ”Samlade verk” av Lydia Sandgren. Men det var först när jag bytte till boken ”Kattöga” av Margaret Atwood som jag verkligen kände mig drabbad. Åh, att få läsa hennes skildring av att vara barn i Toronto. Den boken blir en sån där bärarbok, ännu en värld att alltid bära med sig.

När jag hunnit bli frisk såg vi filmen ”Parasit” av Bong Joon-ho. Wow vilken film! Du som inte redan har sett den har något att se fram emot. En rafflande film.

Träningen under gravidvecka 25, 26 och 27…

Ja det blev ju ingen träning när jag var sjuk. Men så fort jag kände mig piggare tog jag upp min rutin: hemmagympa med Sofia på morgonen. Alltså, tack public service och SVT. Tack. Passen är 20 minuter långa och finns på SVT play. Mina favoritpass är Core och Styrka. De går utmärkt att göra som gravid. Tanken jag har är att försöka förebeygga att få så besvärlig ryggvärk som jag hade mot slutet av min förra graviditet. Just det känns som en liten kamp mot tiden. Tredje trimestern brukar ju vara den tyngsta och det är avgörande att komma igång med träningen innan det blir för jobbigt.

Att städa ur oss från släktgården blev en pärs. Jag städade tills jag var alldeles andfådd och svettig. När vi väl kom hem till Uppsala såg jag på min gravidapp att jag nu tippat över till den tredje trimestern. Och när jag klev ur bilen kände jag den där välbekanta värken mot ryggslutet… Nej. Svanken som liksom tynger och börjar värka efter ett tag.

Jag. Ska. Inte. Få. Ryggvärk.

Förflyttning med en stor familj är alltid lite av ett företag. Och jag upplever att det förstärks av att vara gravid. Min energi räcker inte riktigt hela vägen fram som den alltid brukar göra. Det är som att jag nu saknar det där reservbatteriet som drar igång på autopilot när det ordinarie batteriet tar slut (vilket det alltid gör). Nu tar det liksom slut när batteriet är slut. Så när vi kom hem däckade jag.

Väl hemma

Idag fyller vår äldsta son David 15 år och det har vi firat nu på morgonen! Nu ska jag snart bege mig till min barnmorska på mödravården. Veckorna går trots allt och att vecka 30 snart hägrar känns som en riktig milstolpe. Snart börjar den riktiga nedräkningen.

Foto: Lovisa Engblom
Få till träningen när du är gravid!

Att få till träning under graviditeten!

ANNONSSAMARBETE MED EGENTID.SE

När jag väntade vårt andra barn gick jag sista året på sjuksköterskeprogrammet. Det var för 15 år sedan. Jag minns att det var ett intensivt år på utbildningen med mycket praktik, bland annat en låång kirurgplacering och lite kortare inhopp på narkos och operation. Jag stod på operation och mådde gravidilla. Drack varm choklad från kaffeautomaten istället för kaffe. När jag kom hem landade jag i soffan eller sängen, helt färdig.

Men när det där gravidillamåendet hade lagt sig och jag började känna mig lite piggare (när inte allt handlade om att överleva dagen längre) så anmälde jag mig till en kurs i gravidyoga. Det var så ljuvligt. Jag kan fortfarande förnimma de där stunderna – som små oaser i tillvaron – yogalärarens lite monotona röst, de långsamma rörelserna. Att få stänga ute omvärlden och knyta an till den som växte därinne. Hur någon av mammorna började snarka på slutet när det var dags för avslappning eller yoga nidra. Ibland när det var mycket i skolan kunde jag få en impuls att inte gå till yogan på eftermiddagen men jag gick ändå. Ångrade mig aldrig efteråt.

Det slutade med att jag delade ut enkäter till alla på gravidyogan och skrev hela min c-uppsats om just gravidyoga. Vilka frågor som ställdes och vad svaret på dem blev minns jag inte riktigt. Minns dock att vår handledare (vi var två som skrev ihop) fick ta ner oss på jorden: hon berättade att vi nog behövde skriva en hel avhandling för att kunna utröna gravidyogans eventuella effekter på själva förlossningen. Måste nog rota fram den där uppsatsen.

När jag blev gravid med vårt tredje barn hade jag precis fått anställning på barnsjukhuset. Då blev det varken gravidyoga eller annan träning. Det var en tuff graviditet. När jag väntade vårt fjärde barn var jag färdig barnmorska och gjorde mitt första år på förlossningen. Tror du att det blev någon gravidyoga eller träning då? Med femte barnet på jäsning gick jag till en väldigt klok barnmorska som sa att det kunde vara bra om jag såg till att unna mig lite egentid då och då. Kanske gå och simma eller göra något annat bara för min egen skull. Tyvärr hörsammade jag inte alls det rådet då.

Nu såhär inför min sjätte graviditet så har jag tänkt lite annorlunda. Jag har faktiskt tänkt att det nog kan vara bra om jag försöker få till lite träning då och då. Väl medveten om att det behöver vara ett aktivt beslut från min sida. För med fem barn hemma är egentid och träning ingenting som bara kommer till mig. Jag har också blivit lite klokare och VET att det är viktigt för både mig och familjen att jag fortsätter att må bra. Därför är jag faktiskt lite stolt över att jag nu – förutom mina promenader – också fått till att simma fyra gånger. Förstår att det låter som peanuts för vilken inbiten tränare som helst. Men för mig är det en stor framgång att ha tagit mig den tiden att simma i simhallen hela fyra gånger. Jag har också gjort hemmagympa i vardagsrummet. Gravidyoga har känts svårare att få till eftersom många yogastudios har haft det tufft under pandemin. Men vissa har hunnit ställa om och kan nu erbjuda sina gravidkurser online!

Om du vill prova på gravidyoga eller gravidpilates hemma ifrån vardagsrummet så kan jag rekommendera egentid.se som nu erbjuder sina kurser online. Använd rabattkoden fodamedstod så får du 25 % rabatt på hela prenumerationen! Erbjudandet gäller fram till den 30/6. Du får först prova på gratis i 7 dagar och om du väljer att fortsätta prenumerationen så kan du avsluta närsomhelst. Det är ingen bindningstid.

Oavsett om det blir promenader, vattengympa, gravidyoga från vardagsrummet eller något annat så önskar jag dig skön gravidträning!

Höggravid, förlossning
Slutbantat, förstå din kropp och få en vikt som håller livet ut

Övervikt, fetma och graviditet? Om boken Slutbantat av Erik Hemmingsson

Slutbantat

Jag har läst boken Slutbantat av Erik Hemmingsson och är faktiskt helt såld. Vilken bra och välbehövlig bok. Övervikt och fetma är något som ofta diskuteras i samband med graviditet eftersom förekomsten ökar stadigt. Och det är något som innebär ökade risker för både mor och barn. Graviditeten i sig är också ofta en inkörsport till övervikt.

De flesta överviktiga är smärtsamt medvetna om den ökade risk för vissa komplikationer som vikten i sig kan innebära. Men hur enkelt är det att göra något åt övervikten? Är det verkligen bara att banta? Fungerar vanliga kost och motionsråd? Att vara överviktig är ofta kopplat till ett helt kluster av skam/ skuld och känslor av misslyckande. Det finns ett stort socialt stigma kopplat till att vara tjock. Samtidigt har vi under flera årtionden också fått det extremt förenklade budskapet om att det enkelt går att banta bort övervikt – att det mest handlar om karaktär. Det har varit ett stort fokus på kalorier in och ut. Ät mindre och motionera mer. Om du misslyckas är felet ditt.

”Du har säkert fått höra in absurdum att övervikt är ett personligt misslyckande som bottnar i en svag karaktär, och att det bara är att banta bort den. Men det är en stor villfarelse. Det finns starka krafter som styr vikten, där majoriteten är sådana som du inte själv kan påverka, som gör att vissa väger mer än andra, och som sätter krokben för den som vill väga mindre på sikt.”

Erik Hemmingson, Slutbantat

Det är inte din karaktär

Det första överviktsforskaren Erik slår fast i sin bok är att traditionell banting inte fungerar – iallafall inte på lång sikt. Varför? Jo för att kroppen är smart och har formidabla försvar mot en lägre vikt. Den som släpper det överdrivna fokuset på vikten och istället inför förändringar i sin livsstil för sin egen hälsas och sitt välmåendes skull har större chans att lyckas. Alltså, istället för att straffa kroppen med kalorifokuserad bantning så kan du skaffa dig ett mer positivt utgångsläge. Istället för att stirra sig blind på sina valkar så behöver vi förstå vad som orsakade övervikten – varför kroppen såg ett ”behov” av att lagra extra vikt.

Det är här någonstans som boken blir riktigt intressant. Själv har jag gått upp i snitt 3 kilo för varje graviditet. Några extra gravidkilon är vanligt. Med fem barn så blir det 15 kilo. Jag har också med hjälp av olika dieter gått ner alla kilon i vikt, MEN, så småningom har de kommit smygande tillbaka. Allihop. Det är därför befriande att läsa vilka mekanismer som kan ha legat bakom allt detta. Erik Hemmingsson djupdyker i orsakerna till övervikt och tar hänsyn till hela människan. Det är fint att läsa en forskare som frankt beskriver hur kropp och känslor samspelar. Att till exempel stress och emotionella faktorer kan vara betydelsefulla för kroppens uppreglering av vikten. Han nämner också naturens egen mirakelmedicin: bröstmjölk. Amning ger en tydligt minskad risk för övervikt i vuxen ålder (20-30% minskad risk jämfört med barn som inte ammas).

Bägaren som rinner över

Bägaren

En tydlig bild som Erik delar med sig av är den om bägaren. Övervikten är bägaren som rinner över. Många gör misstaget att bara fokusera på den sista lilla droppen som fick allt att spilla över när det istället handlar om att se vad som fyllde bägaren i första taget.

Jag skulle säga att det här är något så ovanligt som en stärkande bok för alla som lider av sin övervikt. Erik tar effektivt hål på alla bölder av skuld, skam och misslyckande som många överviktiga tvingas bära runt på – utöver den extra vikten. För att inte tala om den skadliga viktmobbingen som finns i hela samhället. Jag rekommenderar boken särskilt till dig som på olika sätt ”kämpar” med övervikt. Kanske är du gravid och känner skam i ditt möte med vården? Eller så har du nyss varit gravid och bär på skuldkänslor över gravidkilon som inte alls ”rinner av” dig? Läs boken Slutbantat.

Gravid i sommar? Här finns bästa tipsen

Gravid i sommar? Här finns bästa tipsen på hur du klarar värmen!

Gravid i sommar? Här finns bästa tipsen
Höggravid sommar 06

Jag har själv fött ett barn mitt i sommaren och två på hösten. Så jag vet hur det är att vara gravid mitt i sommarvärmen. Faktiskt rätt härligt att slippa kränga på sig vinterjackor eller stövlar och skira sommarklänningar som passar med gravidmage finns det ju gott om! Men bitvis kan värmen, solen och luftfuktigheten vara något av en utmaning. Sommarlovslediga barn och semester med storfamiljen kan ju också vara både härligt och jobbigt under en graviditet. Jag minns att min äldsta dotter tyckte att jag liknade björnarna på Järvzoo (som låg och dåsade/sov i en björnhög när vi hälsade på dem) när jag väntade vår yngsta dotter Hanna. För på eftermiddagarna gick jag ju just in i mitt ide och sov middag. Att unna sig en tupplur på eftermiddagen är också något av det mysigaste jag vet, men mot slutet av mina graviditeter har det blivit mer av en nödvändighet.

Om barnet väntas till mitt i sommaren så kan det å andra sidan vara lite segt att se alla semestra loss medan man själv mest går och väntar på det STORA som man snart ska få vara med om. Bilden av mig i mina föräldrars pool är en sådan bild. Vår egen semester skulle ju börja först när han hade tittat ut… Han tog god tid på sig. Men när han äntligen kom var det som om sommaren släpptes fri och bara fem dagar gammal fick han följa med oss till släktgården i Hälsingland.

Gravid med pigmentfläckar och svullna läppar

Gravid med pigmentfläckar och svullna läppar
Gravid i Spanien sommar 17

Det behövs kanske inga ”fillers” för att få fylliga läppar om du är gravid om sommaren. Det här kortet är från vår semester i Spanien (gravid med Hanna) och som synes så var mina läppar riktigt svullna. Om du tittar riktigt noga på kortet så kan du också se att jag har fått en liten pigmentrand runt läpparna. Man är extra känslig för sol och värme under en graviditet och att få nya pigmentfläckar på kroppen är inte ovanligt. De kan förvärras av sol. Så se till att skydda kroppen men även ansikte och läppar mot solen om du ska vara gravid i sommar!

Den ökade svullnaden i läppar, ben och fötter beror på att blodvolymen i hela kroppen ökar under en graviditet. Men svullnaden förvärras vid värme och hög luftfuktighet och det är just det som kan bli en utmaning för dig som ska vara preggo nu under sommarmånaderna. När vi semestrade i Spanien kände jag mig höggravid fastän hon var beräknad till slutet av november… En dag förirrade vi oss mitt under brinnande sol i den ljuvligt vackra men då brännheta staden Tarragona och jag minns hur tungt det var att röra sig i värmen. När vi kom hem till den svala juniluften i Sverige var det som att komma hem till en behagligt smekande vårbris. Min kropp blev plötsligt betydligt lättare att bära runt på så värmen spelar roll för svullnaden.

Lista på bästa tipsen till dig som ska vara gravid i sommarvärme!

Hur kan man göra då för att underlätta för sig själv när man är gravid mitt i sommarvärmen? Jag ställde frågan till mina kära följare på instagram och fick så många bra svar. Tack för era SUPER life hacks. Jag är säker på att du kan hitta något tips som kommer att passa just dig. Här kommer de:

  • Bada! Massor av bad
  • Vått hår uppsatt hjälper en del
  • Låt en balja stå framme i badrummet med kallt/rumstempererat vatten och ta ett kallt fotbad på varma dagar när fötterna är trötta och svullna. Så skönt på heta dagar och på kvällen innan läggdags👌
  • Ta en kökshandduk, blöt ner med kallt/ljummet vatten, lägg på huvudet och tryck över en solhatt
  • Klä dig i bikini eller långa tunna svala klänningar så ofta som möjligt, typ. Häng i skuggan/inomhus. Skit i hets om att njuuuta av det fina vädret
  • Köp en fläkt och bada i sjön!
  • Sov med kylklampar (anpassa antal efter värmenivå) inlindade i handduk mot kroppen
  • Simma, bada eller ta en långhandling på Ica Maxi (på grund av deras aircondition) om bad inte finns att tillgå. Älskar att vara gravid på sommaren!
  • Sköna kläder
  • Prova att lägga kläder i frysen
  • Cykelbyxor för gravida som har lår som skaver emot varandra, speciellt i värmen
  • Använde mina hundars kylmatta för fötterna! Nu sista graviditeten så använde jag den i 9 mån 😜 
  • Fläkt! Vår for i golvet och jag gick in på toa och grät tills maken lagat den
  • Piggelin/isglass och fotbad med badsalt och eukalyptuspepparmintolja!
  • Stödstrumporna på! Varmt men värt det…
  • Sprayflaska med vatten, galet skönt att spraya på sig själv när man inte kan bada!
  • Lägg en vetekudde i frysen å ha runt nacke eller fötter (vid läggdags) Såå skönt!
  • Isbad för fötterna, kallt vatten plus en massa isbitar i. Underbart för varma svullna fötter
  • Drick massvis med vatten och lägg dig ned i gräset/ på en klippa en stund varje dag och njut!
  • Luftiga klänningar varje dag
  • Sänk förväntningarna på vad du ska orka!
  • Köp en fläkt innan de tar slut!
  • Luftvärmepump
  • Kallt fotbad med kall trasa över axlarna och pannan! /Preggo sommaren 18
  • Kalla fotbad, bad, dusch. Ät melon och sov med kall vetekudde/ Gravid sommaren 18
  • Var nygravid (=illamående) den otroligt varma sommaren 2018. Ät salta kex, drick vatten, bada och viiiiila!!
  • Nära till bad, kanske en egen liten pool. Drick mycket vatten! Isvatten är perfekt

WOW. Själv såg jag till att använda tunna stödstrumpor och inte de mest svettiga som liknar tennissockor. Det finns olika varianter av stödstrumpor nämligen! Att dra sig undan till ett svalt ställe under de timmar när stolen står högst är också bra. Så se till att ta en siesta under dagen helt enkelt och planera för att vara vaken lite längre på kvällarna istället.

Besvär av hemorrojder kan tyvärr också förvärras av värmen och om du har sådana gravidbesvär så kan du få lite tips på bra symtomlindring här:

Jag önskar dig en härlig och lagom varm gravidsommar i år!

Foto: Lovisa Engblom
hemorrojder

Huskur vid hemorrojder

hemorrojder

Jag fick ett halvt desperat meddelande om att salvan Xyloproct som hjälper vid hemorrojder är hårdvaluta just nu. I kristider får vi lära oss att tänka nytt. Vi tvingas liksom till det, vare sig vi vill eller inte. Jag förstår att det kan komma som en rejäl kalldusch att få veta att den där krämen som lindrade besvären lite inte längre går att få tag på. Hur ofarlig en åkomma än är så kan det vara infernaliskt jobbigt att behöva stå ut. Det vet alla som någon gång har drabbats av springmask, löss, (vägglöss!) eller hemorrojder. Jag minns en trebarnsmammas desperata vädjan när medicinen mot springmask inte gick att få tag på nånstans. Och nu när det är svårt att få tag på en mycket vanlig behandling mot hemorrojder så är det många gravida som drabbas istället.

För hemorrojder är vanligt under graviditeten. Och den behandling som finns är främst egenvård och receptfria salvor eller suppar (stolpiller). Vid riktigt svåra och handikappande besvär kan det bli fråga om att ta bort hemorrojderna kirurgiskt. Men för de flesta hjälper det med bra med symtomlindring. Xyloproct eller Scheriproct finns som salva eller suppar (stolpiller) och hjälper till att lindra smärtan och klådan vid hemorrojder.

Vad är en hemorrojd?

En hemorrojd är en slags förstoring av analkuddarna som finns runt ändtarmsöppningen. De kan spricka vid toabesök och ge upphov till en klarröd droppande blödning eller komma i ”kläm” och göra ont. De kan även ge upphov till klåda, tyngdkänsla och göra det svårt att bajsa som vanligt. Särskilt under graviditeten när det är vanligt med förstoppning samtidigt.

Det finns några huskurer som kan lindra besvären och de är väl värda att prova om du har besvär och inte får tag på din Xyloproct just nu.

  • Gör ett alsolomslag. Det är viktigt att inte använda alsolsprit utan just alsollösning! Antingen kan du badda området med en bomullsrondell, men låt hellre rondellen eller kompresserna ligga kvar som ett omslag under en längre tid. Kanske i flera timmar. Det här är ett knep som hjälper många eftersom alsollösning är svalkande, uttorkande och lindrar klåda.
  • Vid svår smärta kan xylocainsalva som bedövar vara ett alternativ till xyloproct (xyloproct består av två komponenter, lokalbedövning och kortison, xylocainsalva är som ena halvan av Xyloproct)
  • En vanlig binda som du först blöter och sedan lägger i frysen ett tag, voila = du har gjort en isbinda!
  • Isbindor kan vara smärtlindrande och fungerar även om du har ont efter en förlossningsbristning.
  • Kom ihåg att ta vilopauser ibland för att minska trycket – låt stjärten vila i högläge på en kudde ett slag!

Det är också klokt att försöka förebygga förstoppning eftersom det förvärrar besvären vid hemorrojder. En liten tröst om du har det väldigt jobbigt under graviditeten är att besvären från hemorrojder brukar minska efter förlossningen, detta eftersom trycket i ändtarmens blodkärl då minskar betydligt.

A walk down memory lane: Mina fem förlossningar

Vi håller på och förbereder inför en stor renovering av källaren. Det ska bli två fina tonårsrum, ett allrum med tv, ett gästrum, ett stort förråd och en STOR tvättstuga som också ska kunna fungera som husets träningslokal med bastu och dusch. Det kommer att bli så fint! En dag. Men oj vilken tid det tar att gå igenom så många flyttlådor. Minnen, dagboksanteckningar, viktiga papper som har hunnit bli oviktiga – fotografier. Jag kom över en bunt fotografier som jag helt hade glömt bort och oj vad det högg tag någonstans där i maggropen. Mina barn förstås. Så fina, små, vackra och underbart söta. Och vi, så unga föräldrar! Ganska söta vi också.

Här är jag 27 år gammal, trebarnsmor och sjuksköterska. Hade hunnit med att vara föräldraledig i USA och jobbat på barnsjukhuset i ett år.

Så kom jag att tänka på mina olika förlossningar och hur de har påverkat mig på olika sätt! Eftersom jag håller på att läsa Factfulness av Hans Rosling så har jag fått ett begrepp för det där som de flesta av oss gör i början efter en förlossning: vi generaliserar.

Första förlossningen och generaliseringsinstinkten

Hur den första förlossningen blev, ja det sätter tonen för för alla de kommande förlossningarna. Och om det inte blir några fler barn så kommer upplevelsen ändå att ge resonans genom hela livet. Det är nästan skrämmande vilket vägskäl det är att föda sitt första barn. Eftersom vi inte är mer än människor så generaliserar vi gärna utifrån hur just vår första förlossningsupplevelse blev. Det är både bra och dåligt. Bra för att alla upplevelser är sanna. Dåligt för att det kan bli jättetokigt om vi generaliserar utifrån en enda upplevelse.

När jag födde mitt första barn var jag ett oskrivet blad som förlossningsvården kunde skriva en mindre roman på. Här är ett index över dessa romankapitel:

  • Lång latensfas
  • Sovdos
  • Sovdos
  • Uppgiven, trött, slut
  • Lustgas
  • Lustgas
  • Epidural
  • Värkstimulerande dropp
  • Lycka
Invigd i föräldraskapet. Så lycklig över min första dotter!

Jag hade länge svårt att höra andras förlossningsberättelser som bestod av helt andra kapitel än de som fanns i min roman. Särskilt svårt hade jag för att höra alla de stärkande och positiva berättelserna! Herregud, det var ju som att läsa värsta självhjälpsböckerna. Föda av egen kraft och sånt. Hu! Jag fattade verkligen inte då hur man kunde vilja föda barn utan en epidural till exempel.

Idag vet jag vilken makt som ligger i förlossningspersonalens händer. Hur man beter sig i förlossningsrummet under någons första födsel kan nämligen eka genom alla de andra födslar du kommer att få uppleva.

Andra förlossningen

Inför vår andra förlossning ville jag vara mer förberedd. Jag läste på. Övade att andas på konstiga sätt (men kände instinktivt att det var fel att träna på andningen, det blev bara snurrigt i huvudet). Vi gick en förlossningsförberedande kurs med Janette Brandt! Och det var precis den inspiration jag behövde. Någonting i Janettes smittande entusiasm var så läkande för hon hade ett helt annat sätt att se på födandet än alla de andra som jag mött på min väg. Hon pratade inte barnmorskans språk. Inte förlossningsläkarens språk. Inte narkosläkarens språk. Hon pratade på som om födandet inte alls självklart var sjukhusets angelägenhet. Man behövde inte alls komma till sjukhuset och ”ta det som det kommer”. Det gick fint att ta både sin förlossning och föderummet i anspråk. Hon var befriande kavat – helt frikopplad från någon institution.

Hur kunde nån som inte själv jobbade på förlossningen hands on med förlossningar veta så mycket om dynamiken i födandet?

Inför min andra förlossning var jag alltså taggad på att ta min födsel i anspråk. Jag ville få äga den där stunden på sjukhuset lite mer. Det blev högsommar och jag läste ut Ian M’c Ewans ”Saturday” samtidigt som jag fick dropp med extra järn på sjukhuset. Det var så fint att ligga där i solen och få läsa en av mina favoritförfattare medan droppet tickade in. Jag njöt. Alltså, den sommaren. Han kom sent en sommarnatt, eller tidigt en sommarmorgon, beroende på hur man ser det. Ja, jag fick äga min förlossning lite mer. Men det var ingen walk in the park för det.

Min andra stora, stora kärlek.

Bearbetning av sina egna förlossningar

Bland det första som brukar hända på en doulautbildning, eller i början av en barnmorskeutbildning, är att alla börjar bearbeta sina egna erfarenheter av förlossningar och allting som hör därtill. Amning, amningsstöd, förlossningsstöd, traumatiska händelser, vad personalen sa, smärtlindring som togs… Det rör upp känslor när man behöver lära sig att förhålla sig till födandet utifrån.

Att lära sig att se bredare innebär att separera den egna upplevelsen, ja sluta filtrera andra förlossningar utifrån den egna förlossningsupplevelsen. Det kan tyckas självklart men kan vara ganska svårt i början.

Tredje förlossningen

Jag började jobba på barnsjukhuset och blev med barn igen. Vardagen var ganska tuff. Sjukhustiderna, alltså kvällar, helger, tidiga mornar och nätter var svårt att kombinera med småbarn och ännu en graviditet. Barnen blev ju sjuka titt som tätt så som dagisbarn blir. Men jag blev också sjuk varje gång! Det slog aldrig fel. Alla sittningar på barnakuten med gravidmage och ett litet febrigt skrott minns jag som om det var igår. På många bilder från den tiden ser man att jag hade det ganska kämpigt. Kanske började min depression redan innan hon var född?

Vårt tredje barn i min famn!

Det gick så snabbt när hon kom till världen den där snöiga marsdagen. Min minnesbild från den morgonen är att jag sitter på pilatesbollen och försöker ta värkarna, en i taget. Andas mjukt, följa med, dyka ner i den brinnande värken. Men mina två små barn förstår inte alls varför mamma vill vara ifred från dem helt plötsligt. Så de turas om att springa in och ut ur rummet – så fort dörren stängdes skulle små barnhänder prompt öppna den igen. Åh, barnvakten kunde inte komma fort nog!

Världens goaste unge födde jag den dagen. Ja hon var som en mjuk smekning mot min kind.

Det var tur för perioden som låg framför oss blev ganska tung och jobbig. Jag fick en förlossningsdepression. Och jag lovar att skriva mer om det i ett eget inlägg någon gång, för det förtjänar verkligen ett alldeles eget inlägg. Men som depressioner fungerar, så fungerar även förlossningsdepressioner. Jag kände mig alldeles tom inuti, som ett skal utan innehåll. Hela min riktning försvann. Jag försökte rycka upp mig på egen hand minns jag, men det gjorde bara saken värre. Inget ryck i världen kunde hjälpa mig. Det var som kvicksand, ju mer jag fäktade desto djupare sjönk jag.

Till slut sökte jag hjälp och fick det. Jag som tidigare varit väldigt skeptisk mot antidepressiv medicin (varför?) fick uppleva hur det var när depressionen vände. Jag minns när jag kunde ta en tupplur igen och känna mig trygg och lugn inombords, fri från oro. Jag kom ut, började ta promenader och orkade masa mig iväg till ett Friskispass. Hela den erfarenheten gjorde mig så ödmjuk.

Aldrig mer tänka att en deprimerad människa bara borde rycka upp sig.

Vi vågade få ett fjärde barn!

Ja tänk att vi vågade det. Men först blev jag färdig barnmorska och hann jobba i precis ett år på förlossningen. När jag skulle föda mitt fjärde barn så åkte jag till jobbet för att föda, en mycket märklig känsla. Han låg lite tokigt och det blev inte riktigt den harmoniska upplevelse som jag hade hoppats på. Men det blev bra till slut! Och han är heelt underbar, vår Martin.

På café med våra två små!

Men sen fick vi inte sova på tre år. Det är en annan historia som jag inte vet om jag orkar dra. Om jag orkar så gör jag det.

Femte förlossningen!

Jag är så glad att vi vågade bli föräldrar en femte gång. Graviditeten blev jobbig. Men vid det här laget hade jag hunnit vara med på så många förlossningar och verkligen fått ett helt annat och nytt perspektiv på det här med födande. Jag insåg hur färgade mina egna förlossningar hade blivit av den kontext som jag hade fött i. Ingen är befriad från den kultur som råder. Och barnafödandet är inte befriat från kultur och sedvänjor. Inte ens i Sverige.

För mig blev det viktigare än något annat att få känna mig trygg, eftersom jag visste att det skulle hjälpa mig att föda barn på mitt sätt. Alltså, jag förstod det på djupet den här gången. Inte på ytan. Hur det blev? Ja, den historien kan du läsa här: När hon kom till världen

Det var en gång en liten familj. Foto: Lovisa Engblom


Att förbereda sig inför förlossningen

förbereda sig inför förlossningen

Ingen födsel är den andra lik. Det är verkligen så. Jag tänker på själva födandet som en koncentrerad bit av livet – ja en oproportionerligt stor och intensivt levande bit av våra liv. I en och samma födsel kan känslor av glädje, sorg, rädsla, smärta, förutsägbarhet, lycka, leda, oförutsägbarhet, långtråkighet och eufori rymmas. Ibland är det tvära kast, precis som med resten av livet. Ingen kan förutspå precis hur en förlossning kommer att bli.

Oavsett om du vill föda hemma, på sjukhus eller med hjälp av ett kejsarsnitt så blir förlossningen  en händelse som kommer att prägla dig. På gott och på ont. Men man kommer inte runt den – händelsen – även om man kanske ibland skulle vilja. Därför kan det vara bra att förbereda sig, på något sätt.

Hur förbereder man sig inför förlossningen?

Det finns inte en förberedelse eller ett koncept som passar alla och det behöver verkligen inte vara något som kostar dig extra pengar. Mödravård är skattefinansierat i Sverige och på många barnmorskemottagningar erbjuds föräldragrupper för gravida. Det, och en god och förtroendefull relation till barnmorskan på MVC under graviditeten räcker gott för många.

Om förlossningens påverkan
Ja, hur upplevelsen av förlossningen blir spelar roll.

Ditt barns födsel blir ett minne som kanske visserligen ändrar karaktär över tid – men själva minnet kommer inte att blekna. De flesta minns sina barns födslar i detalj, minut för minut, timme för timme. Vem som tog emot på förlossningen och om den personen verkade stressad och allmänt ointresserad eller var varmt välkomnande. Ord som sägs i förlossningsrum kan etsa sig fast i minnet som stora klippblock. Därför är det viktigt att vi som jobbar med födande är medvetna om att det vi säger kan bli bevingade ord.

”Barnet har fastnat”

”Ja, du kan föda ditt barn, det tar bara lite tid”

”Du är så värksvag”

Många gravida och deras partners säger ödmjukt inför födseln: ”Vi tar det som det kommer”. Ja, eftersom man inte kan veta hur förlossningen kommer att bli så kan det kännas logiskt och lite ödmjukt att inte fundera så mycket på hur man vill att det ska bli. Men jag skulle tvärtom vilja uppmana er alla: Ta ditt barns födsel – ja ta din eller er förlossning i anspråk! Staka ut en väg! Hur tror du att ni vill ha det? Att staka ut en väg är inte samma sak som att rita en detaljerad karta över sin förlossning. För då finns det en uppenbar risk att man blir väldigt besviken efteråt.

Men det är bara när man funderar över hur man tror att man vill ha det som man kan börja fundera över hur man ska kunna komma dit. 

Läs mer på min nya sida Föda med stöd/Gravid!

Morgonkaffe

I gravidkrämpornas värld: gravid och illamående

Morgonillamående

Illamåendet brukar vara som värst på morgonen.

Är du gravid och illamående? Smakar inte morgonkaffet gott längre? Blir du spyfärdig efter två sekunder på bussen? Kanske känns det som om hela tillvaron snurrar runt, runt i ett töcken av illamående. Då är du inte ensam. Ungefär två tredjedelar av alla gravida mår illa någon gång under sin graviditet. Det finns också forskning som visar att gravidillamående kan vara ett bra tecken, något som visar på att graviditeten fortlöper som den ska. Kvinnor som mår illa verkar ha en något minskad risk för missfall. Men det kan vara en klen tröst för den som lider stort av sitt illamående under graviditeten.

Varför mår man illa under graviditeten?

Att vara gravid innebär kortfattat att ingenting riktigt är som förut i kroppen! Under de första månaderna ska moderkakan bildas och hela kvinnokroppen kraftsamlar för att graviditeten ska behållas och bevaras intakt. Det lilla livet behöver ju de bästa förutsättningarna för att kunna fortsätta växa och utvecklas. Förändringen styrs av de graviditetsbevarande  hormonerna progesteron, östrogen och humant chorion gonadotropin. Det är i början av graviditeten som hormonförändringen är som mest påtaglig – troligtvis är det anledningen till att gravidillamåendet brukar vara som värst just då. Förutom illamåendet så känner många gravida också av en förlamande trötthet som kan vara svår att vila bort. För de flesta kulminerar illamåendet (och tröttheten!) någon gång under graviditetsvecka 7- 8 för att sedan sakta klinga av. Några stackare fortsätter att må illa under precis hela graviditeten. Ja, det är faktiskt synd om dem – för det finns ingen riktigt bra medicin som gör att illamåendet försvinner helt utan det handlar mer om att försöka lindra krämporna så gott det går.

Extremt gravidillamående kallas för hyperemesis gravidarum

Den värsta formen av illamående drabbar ungefär en av hundra gravida kvinnor. Hyperemesis innebär illamående och upprepade kräkningar som i sin tur kan leda till uttorkning, elektrolytrubbningar och viktnedgång. Att må så illa att man kräks vid sporadiska tillfällen under de första veckorna av graviditeten är inte samma sak, det är faktiskt normalt. Att kräkas då och då är jobbigt men innebär oftast inte att allmäntillståndet påverkas. Men det kan däremot hända vid svårt illamående med upprepade kräkningar. Om du som väntar barn har stora svårigheter att behålla mat och dryck kan vård på sjukhus bli nödvändigt.

Vad kan man göra för att lindra illamåendet?

Visst vore det skönt om det fanns en mirakelkur som botade illamåendet bums? Tyvärr finns det inte riktigt någon sådan kur att ta till. Däremot kan man oftast få bukt med det värsta handikappande illamåendet. Om du mår väldigt illa så kan du behöva anpassa vardagen och måltiderna efter hur du mår och inte tvärtom. Ibland kan det bli nödvändigt med en kortare eller längre sjukskrivning. Om du brukar jobba nattskift kan det till exempel bli nödvändigt att byta till dagskift under den här perioden. Här bjuder jag på några väl beprövade (men inte evidensbaserade) husmorstips:

  • Småät! Ja att äta små mål ofta brukar kunna hjälpa när det är som värst.
  • Frukost på sängen. Ha något ätbart på nattduksbordet som du kan knapra på innan du kliver upp.
  • Du känner ofta själv vad som förstärker illamåendet. Vissa lukter och starkt kryddad mat kan bli ett big no no under den här perioden.
  • Stressa mindre och vila mer. Men att bara ligga i sängen och titta upp i taket hela dagarna kan tvärtom förvärra illamåendet. Ibland blir det faktiskt bättre om du kommer upp och rör på dig – så ta en promenad ibland.
  • Akupunktur är underskattat i dessa sammanhang. Det finns några aku-punkter som man kan använda sig av för sätta nålar mot illamåendet – och på vissa barnmorskemottagningar finns det barnmorskor som är utbildade i akupunktur. Så hör dig för om du vill prova akupunktur mot illamående!
  • Vid svårare illamående så finns det både receptfria läkemedel (tex mot åksjuka) eller receptbelagda läkemedel som kan hjälpa. Konsultera alltid din barnmorska eller läkare innan du tar något läkemedel under graviditeten.

Illamåendet brukar gå över

För de allra flesta som är gravida brukar illamåendet gå över eller sakta klinga av efter en första jobbig period. Många mår bättre under det som kallas för den andra trimestern av graviditeten som infaller mellan vecka 14-27. Då ska barnet fortsätta att växa till sig och förhoppningsvis känner du dig inte alltför otymplig  än – har du tur kanske du till och med kan njuta lita av att vara gravid nu!

 

Guide: hur blir man doula?

Guide: Vad gör en doula och hur blir man doula?

Inlägget innehåller reklam för mina egna tjänster

Guide: hur blir man doula?

Vad gör en doula?

Att föda med en doula är ett fenomen som växer i Sverige. När jag födde mitt första barn i början på 00-talet var det ännu inte ett begrepp för mig eller mina vänner, men idag känner de flesta någon som har fött med en doula vid sin sida. Det har blivit populärt – både att ha en doula med sig under den egna förlossningen men även intresset för att bli doula växer. Själva ordet doula kommer från grekiskan och betyder ursprungligen det föga smickrande ordet ”slavinna”. Men i Sverige idag syftar ordet doula på en hjälpkvinna som ger omvårdnad i samband med förlossningar.

En doula är helt enkelt benämningen på någon som har erfarenhet av att vara med på födslar och som följer kvinnan och hennes partner genom  graviditet och förlossning.

  • Doulor jobbar med caseload.
  • Case = förlossningar.

Vem som helst som är med och stöttar på förlossningar kan kalla sig doula. Man behöver inte ha fött barn innan och det behövs ingen formell utbildning för att få kalla sig doula – det är nämligen ingen skyddad yrkestitel. Därmed skiljer yrkeskategorin doulor sig från de andra yrkeskategorier som jobbar med förlossningar; det vill säga undersköterskor, barnmorskor och läkare. Doulan tar heller inget medicinskt ansvar utan fokuserar hela sin uppmärksamhet på det kontinuerliga, omvårdande och känslomässiga stödet i samband med graviditet och förlossning.

Ett tips om du vill bli doula – erbjud ditt stöd till en nära vän som väntar barn! Genuin nyfikenhet, en tillit till kvinnors förmåga att föda barn och viljan att stötta blivande föräldrar genom förlossningar är en mycket god start på ett doulaskap. Så gott som alla sjukhus i Sverige välkomnar en extra person vid sidan av partnern på förlossningsavdelningen.

De flesta som arbetar som doulor i Sverige idag har dock blivit certifierade genom en kortare doulautbildning.

ODIS – organisationen för doulor och förlossningspedagoger i Sverige

ODIS är en ideell förening  som startade år 1999. Tanken var att skapa ett nätverk, utbyta erfarenheter och kunskap samt etablera praxis för doulor i Sverige. ODIS har tagit fram sin egen certifiering av doulor och idag finns det några ODIS- godkända doulautbildningar runtom i landet. Gemensamt för dem är att de alla har en ODIS-godkänd kursplan. De flesta doula-utbildningar är  fyra dagar lång och hålls i form av två helgkurser där teori varvas med praktiska övningar. På kursen hinner man med att ge en kortare teoretisk bakgrund till den normala födselns fysiologi samt lära ut tekniker för hur man på bästa sätt kan stötta födande. Smärthantering, andning och avslappning är viktiga moment. Men doulautbildningens kanske viktigaste funktion är att initiera en läroprocess och ta vara på den gruppdynamik som uppstår – och de diskussioner om födande som tar vid. Det är till exempel vanligt att tankar på en egen förlossning kommer upp och får nytt ljus på sig. Saker dryftas i gruppen och ett återkommande tema är vikten att som doula tillämpa ett kvinnocentrerat förhållningssätt.

Min och Evas egen doulautbildning Föda med stöd (som vi kommer hålla första gången våren 2021 i Uppsala) leder inte till en ODIS-certifiering, eftersom vi vill skapa en ny inriktning för doulor.  De som väljer att utbilda sig genom oss kommer att bli Föda med stöd-certifierade istället. Läs mer om vår utbildning här: Doulautbildning Föda med stöd

Doulautbildning Föda med stöd

Doulaeffekten

Föda med doula

Kan doulor ha en positiv effekt på förlossningar? Ja, forskning visar att kvinnor som erbjuds kontinuerligt stödjande vård av annan person än den vanliga vårdpersonalen (till exempel partner, mor, doula eller vän) under förlossningen föder spontant vaginalt i större utsträckning, har kortare förlossningar, behöver mindre smärtlindring och får bättre förlossningsupplevelser än andra. Det visar på betydelsen av ett trygghetsskapande och ovillkorat stöd till kvinnor som föder!

Ett kvinnocentrerat förhållningssätt innebär att utgå från den unika individ som ska föda och även utforma vården därefter. Många doulor ser sig som de födande kvinnornas advokater och är med på förlossningar för att hjälpa till att skydda kvinnors upplevelser. Medan barnmorskor, undersköterskor och läkare framförallt arbetar med födande på sjukhus och förutom att fokusera på den födande kvinnan även behöver förhålla sig till avdelningsrutiner, avdelningskultur, praxis, pm – samt fortlöpande göra medicinska riskbedömningar som kan komma att påverka vårdens innehåll så är doulan helt independent och en från sjukhuset fristående person. Men det finns även doulor som arbetar inom ramen för landstingsavtal och alltså finansieras av skattemedel. Det pågår diskussioner om det kan vara av värde att fler doulor anställs för att arbeta direkt under landstinget – det skulle isåfall innebära att doulan blir ytterligare en landstingsanställd personalkategori på sjukhus. Högst troligt skulle landstinget och de berörda klinikerna då även vilja vara med och utforma samt kvalitetssäkra doulans utbildning och certifiering.

Kan MAN leva på att vara doula?

För att du ska kunna försörja dig på att vara doula behöver du

  • Starta eget företag
  • Marknadsföra dig så att gravida vet om att du finns.
  • Nätverka med andra doulor! Detta eftersom du måste kunna åta dig flera uppdrag samtidigt och ha en back-up om förlossningar krockar, eller för att helt enkelt kunna bli avlöst under långdragna födslar.

De flesta doulor tar till en början ett paketpris på mellan 6000 – 8000 kronor. Då ingår oftast tre- fyra veckors stand by, alltså jour, närvaro under hela förlossningen och några träffar innan och efter födseln. Ett doulapaket eller doulauppdrag kan se olika ut och även utformas individuellt efter förfrågan. För att kunna leva på ett doulaskap är det ofta nödvändigt att så småningom höja priset. Erfarna doulor sätter därför ett pris på mellan 10 000- 15 000 kronor för ett uppdrag. Doulor arbetar på provision och behöver lägga undan pengar för semester och annan ledighet. Nästan ingen doula i Sverige försörjer sig enbart på att vara med på förlossningar utan kombinerar doulauppdrag med andra tjänster för gravida; till exempel gravidyoga, profylaxkurser eller andra kringtjänster (till exempel workshops eller uthyrning av förlossningspool). De flesta kombinerar sitt doulaskap med att arbeta deltid på annat håll.

Erfarna doulor och hembarnmorskor

Erfarna doulor har ofta tillägnat sig en enorm kunskap om födandets dynamik och kan mycket om kvinnors kroppar och förlossningar,  men har kanske framförallt blivit proffs på den känslomässiga och emotionella delen av graviditet och förlossning. Många har även kommit att bli bra på tekniker som på ett naturligt sätt hjälper födandet framåt. Eftersom arbetet inte är knutet till något sjukhus får doulor med tiden en väldig bredd – det ingår liksom i jobbet att uppleva barnmorskors olika arbetssätt och arbetskulturer på avdelningar. Erfarna doulor har ofta fått vara med på många både normala och komplicerade födslar – men även hemfödslar och vattenfödslar.

Doulor och hembarnmorskor har sitt arbetssätt gemensamt, det vill säga de arbetar enligt caseloadmodellen. Case= förlossningar. Det kvinnocentrerade förhållningssättet samt att arbeta fristående från sjukhus är andra gemensamma nämnare.

Doula och Kulturtolk

Doula och kulturtolk är ett koncept som tar fasta på doulans roll som trygghetsskapande stöd vid förlossningar. Men kulturtolkar ger stöd till icke svensktalande under graviditet och förlossning – på det språk som den födande kvinnan talar.

Framtiden för doulor

Framtiden för doulor ser ljus ut. Till viss del beror det nog på att förlossningsvården i Sverige är så pressad med en närmast kronisk brist på förlossningsplatser och svårigheter att rekrytera personal.  Att ha en doula med sig har blivit lite av en försäkring mot att råka vara den födande som  drabbas illa av slumpen. Ingen vill vara den som får lida för att det till och från uppstår luckor i bemanningen inom förlossningsvården. Det tycker jag dock är en tråkig utveckling. Doulor ska inte behöva vara plåster i en drabbad förlossningsvård utan kan få verka som ett välbehövligt komplement till konventionell förlossningsvård, helt enkelt bistå de blivande föräldrar som själva önskar ha en stödperson – en doula – med på sin förlossning.

Vill du aldrig missa ett inlägg? Följ Föda med stöd på Bloglovin!

Två söta plommon

Gravid och Sötsugen?

Om sötsug, mat och överflödiga kilon under en graviditet

Söta frukter

Det är ganska enkelt att gå upp i vikt i vårt samhälle idag. Gofika, fredagsmys, lördagsgodis, glass, födelsedagsfirande och tårta på jobbet i all oändlighet. Däremot är det inte lika enkelt att gå ned i vikt för den som har gått upp överflödiga kilon och mer än gärna vill bli av med dem.

Om detta tror jag att de flesta är ganska överens.

Sen finns det dieter och kostråd som det råder stor oenighet om hos läkare, dietister och sjukvårdspersonal. Framförallt är det synen på det mättade fettet som splittrar. Under 80- och 90-talet fick vi ju veta att mättat fett är farligt och smöret på mackan byttes ut mot lätta. Blev vi verkligen smalare och friskare av lätta? Det är en väldigt oaptitlig salvliknande sak som jag inte riktigt förstår varför man ska äta överhuvudtaget.

Minns ni år 2012? Då slog LCHF-trenden (low carb high fat) i taket i Sverige och det blev diskussioner runt alla fikabord om den nya farliga dieten som kanske förvisso skulle göra folk smala på utsidan men feta på insidan, och sen skulle några högst troligt ramla ihop i en hjärtattack till följd av det höga intaget av kolesterol.

Det har flytit lite vatten under broarna sedan dess. Nu har forskning visat att dessa dieter fungerar om man följer dem, både lågkalorikost och lågkolhydratkost. Och det finns inget samband mellan en lågkolhydratkost och hjärt och kärl- sjukdom.  Däremot är de få dieter som visar tillfredsställande långtidsresultat, alltså att ”banta” verkar inte fungera särskilt bra i längden. Det är vanligt att man går upp i vikt igen efter ett tag.

Lågkalorikost innebär att begränsa intaget av maten och fettet (eftersom fett är väldigt kaloririkt) och det krävs en enorm motivation att stå emot att äta för mycket, inte ta en portion till, sluta äta innan mättnadssignalerna har kommit osv. Då är det lättare att stå sig genom att äta kolhydrater med ett lågt glykemiskt index, fullkorn till exempel. Vissa klarar sig bra på att äta en lagom variant av GI, eller medelhavskost ( fånigt namn, vid medelhavet äts det ju hur mycket pasta, bröd och socker som helst! Det vill säga snabba kolhydrater. Men det är oliverna, fisken, nötterna, olivoljan och grönsakerna man refererar till ). En lågkolhydratkost har visat sig vara mer effektiv för viktnedgång under de första sex månaderna än en lågkalorikost – läs här hur SBU har utvärderat evidensen kring mat vid fetma.

Varför går man så lätt Upp i vikt under en graviditet?

Ja varför är det så lätt att att lägga på sig en massa extrakilon under en graviditet? På grund av en ökad insulinresistens. Historiskt sett har det varit ett mycket bra och finurligt sätt för kvinnokroppen att överleva svältperioder och tillgodose det ökade behovet av näring under en graviditet. Långa amningsperioder kräver också extra kalorier. Kroppen sätts på spara i en helt naturlig process genom att cellerna blir mindre känsliga för hormonet insulin (insulin behövs för att transportera glukos in i cellerna och hålla blodsockret på en normal nivå). Det behövs alltså mer insulin under en graviditet för att få in näringen i cellerna! Och insulin är det mest fettlagrande hormonet.

Graviditetsdiabetes är när det här systemet sviktar, till exempel om bukspottskörteln inte klarar av att tillverka tillräckligt med insulin – då stiger blodsockret. När blodsockret stiger över en viss nivå så kan man få diagnosen graviditetsdiabetes.

Kroppen kan inte förstå att näringen redan finns där i fettvalken hos många gravida idag och att de allra flesta i vårt samhälle har en god och återkommande tillgång på mat, bullar och fika – att den inte behöver trycka på knappen SPARA. Rent evolutionärt har den gravida kroppen behövt klara sig längre perioder utan mat. Ibland har den till och med fått svälta. Det är en omständighet som vi idag behöver förstå intellektuellt och anpassa oss till.

Gravid och sötsugen – Ät mat som mättar!

Så det bästa är ju om den som väntar barn och inte vill gå upp för många extrakilon i vikt äter god och nyttig mat istället för kladdkaka, snickers, goda smoothies, läsk eller andra saker som inte påverkar mättnadskänslorna nämnvärt men som istället får blodsockret – och insulinet – att skjuta i höjden. Men det kan vara extra svårt att stå emot gofikat under en graviditet, på grund av den insulinresistens jag just berättat om! För en svajig insulinkurva, det vill säga när insulinet först skjuter i höjden för att sedan dala kraftigt – det leder till ett sug. Under mina graviditeter har det ibland känts som om handen sträcker sig efter bullen utan att min hjärna har någon som helst möjlighet att sätta stopp. Många använder mat och särskilt söta saker som tröst när livet känns lite motigt – då  kan det vara svårt att för den som lider av alla möjliga graviditetskrämpor att stå emot.

Dina Muskler förbrukar glukos

Att röra på sig är alltid bra. Det är som tandborstning inuti kroppen eftersom musklerna förbrukar just glukos. Det ökar också insulinkänsligheten. Så alla gravida bör uppmuntras att röra på sig! Som vanligt fungerar det bäst att göra någon fysisk aktivitet som man faktiskt tycker är rolig. Promenader räcker långt. Eller varför inte gravidyoga? Simning. Vattengympa. Cykling. När jag väntade mitt första barn tränade jag på gym, simmade i vecka 37 och gick 45 minuter till och 45 minuter hem från skolan varje dag. Jag hade inte ett enda överflödigt kilo på kroppen. Smidig som en gnu var jag. Men under min femte graviditet var det inte riktigt samma sak. Jag hade fyra barn och ett stort hushåll att sköta, jobb, eget företag – och så flera graviditetskrämpor liksom staplade på varann, gallbesvär, illamående, ryggsmärtor osv.

Däremot tror jag att det är bättre att försöka lite än inget alls. Om man vill, kan och har motivationen. Det där allt eller inget – tänket sätter ofta krokben för oss. Om det inte blir intensivträning tre, fyra gånger i veckan så får det vara med träningen. Vad är det för fel på en blygsam och kanske riktigt långsam promenad? Ett träningspass bara då och då? Sen behöver vi förstå att det finns många mekanismer som spelar in och reglerar vår vikt. Att fokusera på att MÅ BRA och ta hand om sig själv under graviditeten, genom att både äta bra, röra på sig och framförallt stressa mindre, det är nog betydligt viktigare än vad siffran på vågen visar.

Mina källor:

SBU mat vid fetma

1177 Vårdguiden om graviditetsdiabetes

Boken Ett sötare blod av Ann Fernholm, hennes hemsida hittar du här: annfernholm.se

dietdoctor.com

Livsmedelsverkets kostråd