Att föda hemma är ovanligt i Sverige. Sjukhuset är den självklara platsen för en födsel och den som väljer något annat behöver ofta förklara och försvara sitt val. Men frågan om hemfödsel handlar om mer än själva platsen för födandet. Den handlar om säkerhet och hur vården organiseras men också om autonomi och rätten att bestämma över sin egen kropp.
Rätten att välja var man föder
Som gravid har du rätt att välja var du ska föda ditt barn och vem som ska bistå födseln.
Det går att läsa i den patientinformation om hemförlossning som Svenska Barnmorskeförbundet och Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG) har tagit fram. Ja, alla verkar vara rörande överens om att kvinnor de facto har rätt att föda hemma.
Kvinnor är inte enbart varma kärl eller kuvöser till för andra – vi är något mer. Vi är aktiva subjekt som känner, tänker, har behov och egna rättigheter.
Även som gravida och födande.
Val av födelseplats och val av vilka som ska få närvara under födseln är något av det mest intima som går att föreställa sig. Det är i paritet med att välja kärlekspartner, med vem och var man vill ha sex. En process där kroppsegna hormoner styr förloppet och där trygghet och frihet kan vara avgörande för att den fysiologiska processen ska få fortskrida ostört.
Det är alltså inte konstigt att frågan om var en kvinna föder kan vara oerhört viktig för henne. För vissa kvinnor är sjukhuset den plats där de känner sig allra tryggast. För andra är sjukhuset inte alls självklart den tryggaste platsen.
Rätten att föda hemma som ingen är skyldig att erbjuda
Men en rättighet som inte motsvaras av någon annans skyldighet riskerar att enbart bli en rättighet på pappret.
För hur kan vi påstå att kvinnor har rätt att föda hemma, när ingen är skyldig att bistå med barnmorskor eller organisera den vård som krävs för att det ska kunna ske på ett säkert sätt? Vår aborträtt är ett tydligt exempel. Rätten till abort förutsätter också faktisk tillgång till abortvård. Utan tillgång till abortvård skulle aborträtten vara teoretisk snarare än verklig. Och här finns en märklig motsägelse i den svenska förlossningsvården.
Socialstyrelsen rekommenderar idag att vården kan överväga planerad hemförlossning för gravida som har en okomplicerad singelgraviditet med huvudbjudning, har fött barn tidigare, har nått graviditetsvecka 37 och önskar föda hemma. Två barnmorskor ska då assistera den födande i samarbete med den sjukhusbaserade förlossningsvården.
Socialstyrelsen konstaterar dessutom att det inte finns någon visad skillnad mellan hemförlossning och sjukhusförlossning i de studerade riskerna för barnet när hemförlossningen är välintegrerad med hälso- och sjukvården och den födande uppfyller kriterierna. Samtidigt bedöms evidensen ha låg tillförlitlighet och rekommendationen har låg prioritet.
Vi har alltså ett vårdalternativ som enligt våra nationella riktlinjer kan övervägas men som stora delar av landet inte erbjuder.
Men är det säkert att föda hemma?
Det första man måste göra är att skilja på en planerad barnmorskeassisterad hemfödsel och en oplanerad födsel hemma eller en födsel utan barnmorska eftersom det inte är samma sak. Man måste också fråga: säkert för vem?
En stor systematisk översikt och metaanalys från 2019 omfattade omkring 500 000 planerade hemfödslar bland kvinnor med låg obstetrisk risk. Forskarna fann inte någon statistiskt säkerställd ökad risk för perinatal eller neonatal dödlighet bland kvinnor som planerade hemfödsel jämfört med kvinnor med motsvarande låg risk som planerade sjukhusfödsel.
När samma forskargrupp undersökte maternella utfall och interventioner fann de att kvinnor som planerade att föda hemma hade färre kejsarsnitt, instrumentella födslar, epiduralbedövningar, klipp och värkstimulerande medel. I välintegrerade system sågs också lägre odds för bland annat tredje- eller fjärdegradens bristning och maternell infektion.
Även andra systematiska översikter har funnit färre interventioner och mindre maternell morbiditet vid planerad hemfödsel, utan någon statistiskt säkerställd skillnad i neonatal mortalitet i de analyserade lågriskgrupperna. Samtidigt är detta huvudsakligen observationsstudier, vilket gör att resultaten måste tolkas med försiktighet.
Säkerheten finns inte bara i en sjukhusbyggnad
Under en födsel kan det uppstå komplikationer som kräver medicinska interventioner. En fungerande hemförlossningsvård måste därför innehålla en plan för när och hur vården flyttas från hemmet till sjukhus. Det är inte ett misslyckande utan en del av modellen. Det är därför forskningen om hemfödslar hela tiden återkommer till integration. Hur samarbetar hembarnmorskor och sjukhus? Hur fungerar överföringar? Finns det fungerande kommunikationsvägar? Kan barnmorskor arbeta inom ett sammanhängande vårdsystem istället för parallellt med det?
Säkerheten finns alltså inte enbart i själva platsen utan den finns i systemet runt den födande kvinnan. Och här blir Sveriges verkligt stora problem med hemfödslar synligt.
När verkligheten inte passar modellen
Hittills har problemet varit relativt dolt eftersom efterfrågan på hemfödsel har varit låg och det har funnits ett litet antal privatpraktiserande hembarnmorskor att fråga. Några av dessa barnmorskor har rest långa sträckor för att möta den efterfrågan som trots allt finns. Men förutsättningarna för hembarnmorskor att verka inom det svenska vårdsystemet har blivit allt svårare. Idag har det blivit snudd på omöjligt att bedriva hembarnmorskeri i Sverige på ett sätt som samtidigt uppfyller de krav som tillsynsmyndigheten ställer.
Och då är det lätt att göra frågan till ett problem med hembarnmorskorna.
Eller ett problem med doulorna.
Men det är att göra det väl enkelt för sig.
För problemet är snarare att fenomenet hemfödslar inte enkelt låter sig formas inom den teknokratiska modell¹ som präglar vår förlossningsvård. Det är en modell vi tar för given men som är fyrkantig, fixerad vid det mätbara och dåligt anpassad efter kvinnors faktiska behov i födandet. En modell där kontroll är grundprincipen.
Och när verkligheten inte passar modellen är det kvinnorna och hembarnmorskorna ute i verkligheten som får ge vika.
Det är alltså inte hembarnmorskors fel att vi saknar ett system för läkemedelsförskrivning eller fungerande samarbeten med sjukhus – eller att rätten att välja födelseplats är så svår att omsätta i praktiken.
Vad återstår då av denna ”rättighet”?
När regionerna inte är skyldiga att erbjuda en organiserad hemförlossningsvård har vi i praktiken mycket begränsade möjligheter att välja födelseplats. Och utan val finns ingen verklig autonomi. Det innebär att vi i praktiken är omyndigförklarade i födandet. Kanske är det därför så få reagerar. För att vi ÄR just omyndigförklarade.
Vi verkar också ha blivit bra på att omyndigförklara oss själva.
Många tror på allvar att andra faktiskt vet bättre vad som är bäst för oss och våra kroppar i nästan varje given stund under födandet. Hur vi har lyckats hamna här tror jag själv hänger ihop med att kvinnors unika behov i födandet har blivit förbisedda under så lång tid.
Det här borde egentligen inte vara särskilt svårt att enas kring:
Friheten att välja var vi föder och med vem är i grunden friheten att bestämma över våra egna kroppar.
Vill du veta mer om att föda hemma?
För aktuell information om hemfödsel i Sverige, forskning och praktiska resurser hänvisar jag vidare till Hemfödsel.se.
Referenser
- Davis-Floyd R. Birth as an American Rite of Passage. Berkeley: University of California Press; 1992/2004.
- Hutton EK, Reitsma A, Simioni J, Brunton G, Kaufman K. Perinatal or neonatal mortality among women who intend at the onset of labour to give birth at home compared to women of low obstetrical risk who intend to give birth in hospital: A systematic review and meta-analyses. EClinicalMedicine. 2019;14:59–70.
- Reitsma A, Simioni J, Brunton G, Kaufman K, Hutton EK. Maternal outcomes and birth interventions among women who begin labour intending to give birth at home compared to women of low obstetrical risk who intend to give birth in hospital: A systematic review and meta-analyses. EClinicalMedicine. 2020;21:100319.
- Scarf VL, Rossiter C, Vedam S, et al. Maternal and perinatal outcomes by planned place of birth among women with low-risk pregnancies in high-income countries: A systematic review and meta-analysis. Midwifery. 2018;62:240–255.
- Olsen O, Clausen JA. Planned hospital birth versus planned home birth. Cochrane Database of Systematic Reviews. Uppdaterad 2023.
- Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer – Graviditet, förlossning och tiden efter. Rekommendation 10: planerad hemförlossning.
- Svenska Barnmorskeförbundet och Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG). Till dig som överväger att föda hemma – patientinformation hemförlossning. 2025.
Lyssna vidare! I podden Värkstark fortsätter jag samtalet om födande, kvinnors erfarenheter, forskning, makt och kultur.