Månad: oktober 2023

Om frifödsel, hemfödsel och ett risktänk som har gått lite överstyr

Lämna en kommentar

Förra veckan släppte SVD:s podd Blenda en dokumentärserie om Yogagirls vilda graviditet och fria födsel. Det blev en fin dokumentärserie tycker jag, där de olika perspektiven på födandet verkligen fick träda fram. Jag blev själv intervjuad i podden. En anledning till att jag återkommer till att berätta om min första förlossning är för att den på inget sätt är unik. Den belyser ett systemfel. Så många friska födande kommer ur sin första förlossning stukade och med en känsla av att de har misslyckats med att föda.

Jag vet att en bidragande orsak till den hätska debatten om Rachels födsel beror på att den var planerad att ske utan barnmorskor på plats. Ingen mödravård och ingen förlossningsvård. All kunskap som just hon behövde för att föda sitt barn fanns inom henne.

När jag lyssnar på dokumentären och tar del av den debatt som följer i tidningar och TV så blir det tydligt för mig hur exotiskt och ovanligt det fortfarande är med hemförlossning – alltså fysiologisk födsel – för många. Kvinnor som gör anspråk på sin egen kunskap ses som besvärliga och kanske lite farliga för allmänheten. Tänk om någon tar efter deras beteende? Det verkar som om många går runt med föreställningen att det är lika farligt att föda barn som det är att spela rysk roulette. Och att de enda som kan kontrollera och styra processen i rätt riktning är sjukvården.

Men för friska kvinnor som föder barn i hemmet är de absoluta riskerna för att något hemskt ska hända under själva förlossningen små. Med mödravård under graviditeten och barnmorskor i närheten vid en hemfödsel så tillkommer en högre grad av medicinsk säkerhet. Ändå har jag respekt för att kvinnor är olika och gör olika val. Rachels frifödsel var ett medvetet beslut och hon förberedde sig i månader.

Att diskutera hemfödslar – eller frifödslar för den delen – är ofta snudd på omöjligt på grund av de känslosvall som uppstår. Fakta försvinner fort från bordet.

Om mödradödlighet och vår syn på risk

Varje år dör runt sex kvinnor i Sverige under eller inom 42 dagar efter en avslutad graviditet. Av de mödradödsfall som inträffar sent är suicid den vanligaste orsaken. Dödsorsaker som har med graviditeten att göra handlar om havandeskapsförgiftning/ tromboembolisk sjukdom/ blodförgiftning och blödning. Fostervattenemboli och extrauterin graviditet är andra dödsorsaker. Indirekta dödsorsaker inträffar ibland när en grundsjukdom förvärras under graviditeten. Det kan vara hjärt och kärlsjukdomar, cancer, infektioner och hjärnblödningar. Mord förekommer också.

Att födas för tidigt är den största riskfaktorn för neonatal dödlighet. Under själva förlossningen är värkstimulerande dropp och sugklocka ofta inblandat när ett barn föds medtaget.

För att få lite perspektiv så kan man titta på hur många som dör i trafikolyckor varje år. Drygt 200 personer dör på det sättet varje år i Sverige. Hittills i år har 166 personer omkommit i vägtrafikolyckor. Och 10 kvinnor har drunknat i år.

Mellan år 2017-2020 så dödades i snitt 15 kvinnor om året av en före detta eller nuvarande partner i Sverige. Rent statistiskt så är det alltså farligare för en kvinna att vara ihop med en man än att vara gravid och föda barn. Det är sannerligen mycket upprörande!

Att jämföra siffror såhär kors och tvärs kan såklart bli lite spekulativt. Men min poäng är att vi tar risker i livet hela tiden och att det finns långt mer riskfyllda saker vi kan göra – och GÖR hela tiden utan att bli ifrågasatta – än att vara friska och föda barn.

Referenser:

https://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/dodligt-vald/

https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/statistik/olycksstatistik/statistik-over-vagtrafikolyckor/

Mödradödlighet i Sverige, vad kan vi lära?

Klicka för att komma åt mm-arg-mo-drado-dlighet.pdf

Graviditetsregistrets årsrapport 2022

Drunkningsstatistik
föda med stöd doulautbildning

Välkommen till vår doulautbildning som är online och på distans!

Lämna en kommentar

Det här inlägget innehåller reklam för egen verksamhet

Vi ger Föda med stöd doulautbildning online på distans. Du kan alltså gå utbildningen hemifrån Haparanda, Kiruna, Umeå, från Öland, på Gotland eller varför inte nere i Malmö? Vi har nu utbildat doulor i just Östersund, Kiruna, Umeå, Öland, Göteborg, Uppsala, Stockholm och Enköping. Utan att våra deltagare har behövt åka hemifrån. JA visst finns det en unik kvalité med att ses live men det går inte att komma ifrån vilka möjligheter den digitala doulautbildningen faktiskt erbjuder. Vi är glada och stolta över att kunna erbjuda just denna möjlighet!

Nu har vi intag till vårens doulautbildning på distans och du får ett förmånligt pris som early bird om du anmäler dig innan nyår.

Till Föda med stöd doulautbildning!

Utbildningen består av förinspelat material som du gör hemifrån i din egen takt, kurslitteratur samt två heldagar live på zoom under våren. En extra bonus är att vi ger en vidareutbildning på plats i Uppsala den 27 april i vår. Om du anmäler dig till den digitala utbildningen får du en förmånlig rabatt till denna utbildningsdag! Så det finns nu även en möjlighet att ses LIVE in real life i vår för den som vill! Missa inte den.

Vem kan bli doula?

Doula är ingen skyddad yrkestitel så vem som helst får kalla sig doula. Däremot krävs det ofta insikter och kunskaper så en doulautbildning är verkligen att rekommendera för dig som vill mogna in i uppgiften. Du som är över 18 år och som känner dig intresserad av att stödja kvinnor och familjer under processen med att bli förälder är välkommen! Om du redan arbetar med människor och har en akademisk examen inom något område så kan en doulautbildning också vara värdefull och tillföra nya perspektiv.

Vi sätter ljus på en del av verkligheten som inte alltid får så mycket ljus på sig.

Under åren har vi bland annat haft barnmorskor, psykologer, pensionärer, sjuksköterskor och studenter som har gått vår utbildning. Det är roligt och ger en särskild spänst och dynamik till gruppen. Att ta doulauppdrag och stödja kvinnor under födandet kan nämligen vara livslångt. Det är också någonting som kan få bölja fram och tillbaka – det behöver alltså inte vara något som man antingen gör eller inte gör. Under vissa livsfaser kanske det passar bättre in att ta doulauppdrag än under andra.

För många som går vår doulautbildning följer en bearbetning av tidigare (ofta jobbiga) erfarenheter av födande. En process drar igång och den kan fortsätta långt efter att utbildningen är avslutad.

Går det att ta doulauppdrag direkt efter avslutad utbildning?

Ja, tanken med vår doulautbildning är att du ska känna dig redo för att ta dig an ditt första doulauppdrag direkt efteråt. Det brukar gå utmärkt, är vår erfarenhet!

Som doula kommer du sedan att arbeta väldigt självständigt och vi ser det därför som vår uppgift att bidra till att stärka ett växande doulacommunity. Som doula behöver du nämligen andra doulor! Så en stor vinst med att gå en doulautbildning är att bli en del av ett nätverk. Nu finns det tex två Föda med stöd – diplomerade doulor i Kiruna som samarbetar med varandra. Hur stort och fint är inte det?

Rapport från en barnmorskekonferens i Karlstad

Lämna en kommentar

Med Martina Barnmorska

Om barnmorskor som samlas och delar sin kunskap

I veckan var jag på barnmorskekonferens i Karlstad. Ni som har följt mig på stories på instagram i veckan vet. Ni som är med på min maillista vet också! Dags att dela lite tankar och reflektioner här på bloggen.

Även om jag var nervös över att behöva vara ifrån Nils så länge, hela två dagar, så är jag väldigt glad att jag kom iväg. Det var så värt! Jag ammar fortfarande och har faktiskt aldrig sovit borta från honom. Men det gick bra. Bara mina bröst som fick det lite jobbigt, ja de var förfärligt amningsnödiga när vi kom hem. Efter natten på konferensen fick jag handmjölka i handfatet på hotellet för att lätta på trycket.

Att mingla runt med barnmorskor från hela landet, många som jag känner sen tidigare och några som jag är bekant med via instagram, det är underbart.

Ändå var det en lite deppig känsla som infann sig när statistiken presenterades för oss.

En epidemi eller en pandemi av igångsättningar?

Vi är nu uppe i 28 % igångsättningar och de ökar i alla de sena gravveckorna, från vecka 37 till vecka 41. Samma utveckling som ses i andra delar av världen. Det är en skenande utveckling med tanke på att igångsättningar endast utgjorde 7,8 % av födslarna i Sverige år 1993. Vad har förändrats dramatiskt sen 1993? Svaret är: Vår egen inställning. Idag verkar de som beslutar om igångsättning ta lätt på en igångsättning. Det skrämmer mig eftersom det är en kraftfull intervention som kommer med risker. Vart har det sunda förnuftet tagit vägen? Det är orimligt att tro att 28 % av alla födslar behöver sättas igång. Och det blir inte lika träffsäkert att sätta igång förlossningen på medicinsk väg som att föda spontant enligt det program som naturen har finkalibrerat åt oss under tusentals år. Om man tror det har man fått hybris. En forskargrupp på konferensen som ännu inte har fått sin artikel publicerad kunde presentera intressanta fakta: Förstföderskor som sätts igång i vecka 41 med poäng 0-3 på BISHOP-score (vilket betyder en mycket omogen livmodertapp) – i den gruppen är förekomsten av akuta kejsarsnitt dubbelt så hög jämfört med kvinnor som har poäng 4-5 på samma skala (vilket innebär en mer mogen livmodertapp). Det kommer knappast som någon överraskning. För mig är det tydligt att om vi fortsätter på den inslagna vägen kommer många kvinnor som hade kunnat avvakta spontan start att behöva betala ett högt pris.

Medikaliseringen fortsätter

På vissa kliniker är epiduralanvändningen bland förstföderskor nu uppe på 80 %. Bra kanske några tänker – äntligen får kvinnor den smärtlindring de har rätt till! För mig skvallrar dessa siffror om att vi blir sämre på att erbjuda andra strategier för smärtlindring på kvinnors villkor. Eftersom kvinnor är individer även under födandet så rimmar det illa med att 8 av 10 får samma smärtlindring under födandet. Det innebär också att vi tappar kunskap om hur man stöttar en förlossning där medicinsk smärtlindring inte används.

Vattenfödslar ökar och det gamla partogrammet är på väg bort!

Mycket glädjande är att vattenfödslar ökar och att det gamla partogrammet är på väg att ersättas av Labour Care Guide. Bara att ordet individualiserad förlossningsprogress nu används får ett ljus av hopp att tändas i mig. Det här innebär en attitydförändring vars betydelse inte ska underskattas.

Barnmorska och forskare Louise Lundborg med kollegor.

Dags att begrava Friedmans partogram?

Kontinuitetsmodellen Min Barnmorska

Representanter från Min Barnmorska på Karolinska Huddinge var också på plats och berättade hur de arbetar. De kunde dela med sig av sina fantastiska utfall! Vårdformen Min Barnmorska borde vara the golden standard för alla kvinnor – inte en glimt av ljus på en annars ganska mörk himmel. Det är i mina ögon oetiskt att inte erbjuda den här vårdformen till alla kvinnor som önskar den. Så mycket bättre är den nämligen! Därför är det glädjande att flera liknande verksamheter nu håller på att startas upp på flera håll i landet.

Omöjligt att ta del av alltihop!

Jag kunde bara gå på en bråkdel av de föreläsningar som gavs. Och vissa föreläsningar blev snabbt fullsatta så jag missade tex föreläsningen om förlossninsgrädsla med bla Elin Ternström och Elisabet Rondung.

Själva konferensen var fint ordnad och middagen på kvällen var supertrevlig.

Uppsala representerade. Här Elin, Karin, Eva-Lotta och jag! Foto: Maria Wickström

Paola Oras och Elisabet Rondung

Maria Wickström och jag!

Tack för en fin konferens! Jag längtar redan till nästa.