Olika sätt att se på smärta under förlossningen

Då och då blossar en debatt om smärta och smärtlindring i samband med förlossningar upp. Det bildas två läger. Dels de som förespråkar medicinsk smärtlindring till alla kvinnor under deras förlossningar. Resomanget lyder ofta:

ont = dåligt = medicinsk smärtlindring = bra

Sen den grupp som inte per automatik förespråkar medicinsk smärtlindring till alla kvinnor under deras förlossningar. Just i den gruppen brukar det dock finnas förståelse och kunskap om vilka incitament som gör att kvinnor ändå väljer att föda med smärtlindring.

Så det är dags att dyka ner i den här bikupan och reda upp lite i vad det hela egentligen handlar om.

Det ”smärtstillande paradigmet”

Springer ur synen på patologisk smärta, såsom vikten av adekvat smärtlindring under en operation och vid rehabilitering efteråt.

Återkommande resonemang hos förespråkare:

  • Ingen kvinna ska behöva gå igenom en smärtsam förlossning idag!
  • Kvinnor har orealistiska förväntningar på att ”klara av” smärtan under en förlossning – de flesta kommer att behöva en epidural, även de som påstår att de ska klara sig utan.
  • En paternalistisk ”jag ska rädda dig-approach” som lägger krokben för de kvinnor som faktiskt vill slippa föda med smärtlindring och/ eller intervention. Trugande förslag om smärtlindring, ett lovprisande av epiduralen, nedtonande av eventuella bieffekter.
  • Tron på att den medicinska smärtlindringen ska ge kvinnor en känsla av kontroll och samtidigt förbättra upplevelsen.

Att ”jobba med smärtan” paradigmet

Smärtan ses här som en integrerad och delvis hjälpsam del av den fysiologiska processen med att föda fram barnet. Förlossningen erkänns som något stort och utmanande som kvinnan med stöd och hjälp kan ta sig igenom för att sedan komma ut på den andra sidan, då med ett nytt självförtroende.

Återkommande resonemang:

  • Livmoderns arbete är något kvinnan kan hantera med hjälp av de kroppsegna hormonerna – tex beta-endorfiner. Den ”normala” smärtan under en förlossning är väsensskild från smärta eller skada vid sjukdom.
  • Onormal smärta kommer framförallt av komplikationer/interventioner såsom syntetiskt oxytocin och dåligt stöd.
  • Ofta läggs tyngdpunkt på att värkar kommer i intervaller med smärtfria pauser emellan dem.
  • Kontinuerligt stöd och uppmuntran ses som essentiella för att hjälpa kvinnor genom utmanande förlossningar (snarare än att ”räddningen” alltid kommer i form av en epidural).

Hur ser kvinnors egna approacher till smärta under förlossningen ut?

Jo kvinnor befinner sig på hela skalan mellan dessa paradigm och många någonstans i mitten mellan de två. Få kvinnor har en starkt polariserande syn på smärta under förlossningen. Många antar en ”vänta och se”-approach, även om en del är helt bestämda med att de antingen vill avstå eller vill ha smärtlindring.

Viktigt! Många är omedvetna om den stora effekt som vårdgivarens approach till smärtlindring kommer att ha på deras förlossning. Särskilt sårbara är det som planerar att ”ta det som det kommer”.

Många beskriver smärtan under förlossningen som en unik smärta som har potential – en som kan komma med känslor av njutning och upprymdhet men också med oro och rädslor. Känslan av kontroll och att kunna hantera smärtan bidrar ofta till en mer positiv upplevelse av förlossningen. Men en del kvinnor beskriver smärtan under förlossningen som outhärdlig. Minnen av ohanterlig smärta, dåligt stöd och frånvaro av lämplig smärtlindring kan leda till psykisk ohälsa, tex posttraumatisk stress.

Hur ska man tänka runt smärta och smärtlindring under förlossningar??

Jag tycker att det viktigaste är att inte göra sig till förespråkare för någon annan utan att låta kvinnan få bestämma helt själv. Här är några viktiga punkter att ta i beaktande:

  • En icke-medicinsk approach till smärtlindring är associerat med en lägre användning av epidural och fler positiva förlossningsupplevelser.
  • Epiduralbedövning är en effektiv smärtlindring – men den är också associerad med fler interventioner och fler instrumentella födslar.
  • Epiduralbedövning är faktiskt en av de faktorer som är associerad med sämre upplevelser av förlossningen.
  • Kontinuerligt stöd under förlossningen leder till bättre upplevelser och minskad användning av tex epidural.
  • Stöd av en känd barnmorska under förlossningen är en kraftfull intervention som påverkar kvinnors val av smärtlindringsstrategi och upplevelse på ett mycket positivt sätt.

Take home message:

Det skulle hjälpa kvinnor om barnmorskor – ja alla som arbetar med födande kunde vara öppna för en ”jobba-med smärta” – strategi på kvinnans villkor. En som innefattar högkvalitativt stöd, närvaro och engagemang.

Inspiration till det här inlägget kommer ifrån boken Squaring the circle, Normal Birth research, theory and practise in a technological age. Särskilt kapitel 16: Approaches to pain in labour: implications for practice.

Av Nicky Leap, Elizabeth Newnham & Sigfridur Inga Karlsdottir

Oxveckor och minikrasch

Två som bidrar till att lätta upp stämningen!

Varje år vid den här tidpunkten brukar det bli något inlägg om hur grått och trist det är i januari… I år blir inget undantag. Tyngden från oxveckorna känns väldigt påtaglig i år. Inget riktigt som lyser upp i närtid. Alltså! Så trist och sörjigt.

Och med sex barn hemma blir det dyrt när matpriserna stiger. Vårt matkonto snittar nu på ungefär 15 000 kronor i månaden! Tänk om någon hade berättat det för mig då när jag var 20 år och någonting.

I måndags fick jag ett återfall i min magkatarr. Efter lite för mycket stress (och några koppar kaffe för mycket) så sa min kropp ifrån på skarpen. Jag känner igen signalen vid det här laget och fick lov att avbryta all kaffekonsumtion på studs. Min äldsta dotter tittade på mig som om jag var ett främmande djur i morse: Dricker du té mamma?? En sån inbiten kaffedrickare är jag.

Men att kraschlanda kan också vara lite nyttigt. För då får man ju en chans att samla ihop sig igen.

Just nu verkar fenomenet freebirth vara på tapeten.

En viss ”Yoga girl”, aka Rachel Bråthen har gått ut med att hon ska föda… hemma med barnmorska verkar det som. Och det har lett till en debatt som går under parollen ”influencers som väljer freebirth”. Typ.

Yoga girl: ”Det känns väldigt viktigt att födseln får vara på min villkor”

You go Yoga girl säger jag bara.

Att piska upp en stämning, förfasas och exotifiera kvinnor som väljer att föda barn på egna villkor känns så unket. Vi kan inte ha som utgångspunkt att kvinnor är dumma: att de inte kan tänka eller ta egna beslut när det kommer till sin egen kropp och sitt födande.

Istället borde vi titta på vad vi kan göra för att hjälpa till.

Vi kan börja med att göra hemfödslarna säkrare! Det pratas mycket om säkerheten i födandet men det lyfts inte många fingrar för att göra hemfödslarna säkra i Sverige. I min egen region så vet jag flera kvinnor som har fött hemma utan assistans efter att de blivit nekade hjälp av vården.

Självklart är det bra, om en akut situation uppstår i hemmet, om en barnmorska finns på plats. Vid en blödning efter förlossningen så kan en barnmorska direkt påbörja åtgärder och ge läkemedel utan att viktig tid går förlorad.

Kvinnor har inte makten i födandet. Och när kvinnor gör anspråk på en del av den makten så får de ofta ganska snart veta vart skåpet egentligen ska stå.

Dags att titta på lite statistik från år 2022

Nytt år, ny statistik. Jag har varit inne och tittat på Graviditetsregistret och tagit del av statistiken för år 2022. Jag tänker i det här blogginlägget skriva en liten sammanställning av de variabler som jag följer. Det får bli en årlig tradition att i januari ta en titt på förra årets statistik och på så sätt långsamt kunna följa trenden. Åt vilket håll pekar kurvorna? Det jag är mest intresserad av att titta på är hur det ser ut inom förlossningsvården.

Alla sjukhus som använder Obstetrix som journalsystem är med i Graviditetsregistret, alltså saknas några sjuhus som använder ett annat system för journalföring.

Medikaliseringstrenden inom förlossningsvården fortsätter.

Vad innebär medikalisering?

En medikaliseringstrend innebär en långsam eller snabb glidning. Över tid så omformas något i grunden friskt till något som anses behöva behandlas med mediciner eller medicinska procedurer. Ett tydligt tecken på det här inom förlossningsvården är att antalet spontana förlossningar minskar medan medicinska igångsättningar av förlossningar ökar.

Under åren 2015-2021 så har andelen förlossningar som startar spontant minskat från 76 % till 65%. Igångsättning av förlossningarna har under samma tidsperiod ökat från 18- 27%. Det handlar om en ökning av igångsättning i alla möjliga graviditetsveckor: anledningarna varierar. Det som jag själv tycker är intressant (eller skrämmande, beroende på hur man ser det) är den otroligt stora variationen mellan sjukhus. Det verkar finnas ett ganska stort mått av godtycke och en låg tröskel till att intervenera på vissa sjukhus.

Under år 2021 hade till exempel Örnsköldsviks sjukhus lägst andel förlossningar med spontan start, 52%. Här sattes hela 40 % av alla gravida igång med medicin eller medicinska prodedurer! Karlskrona Blekingesjukhuset hade en hög andel födslar med spontan start: 78% och endast 14 % induktioner.

Den totala andelen kejsarsnitt har ökat till 19%

En tydlig ökning av antalet kejsarsnitt ses. År 2018 så låg den totala andelen kejsarsnitt på 17,2 % för riket. Det har alltså ökat till 19 % på fyra år. Nästan var femte graviditet. Inte så konstigt med tanke på den tydliga ökningen av antalet igångsättningar.

Perinealbristning grad 3-4

I stort så ser siffrorna för sfinkterrupturer ut på samma sätt som år 2021. De är ganska låga vilket är glädjande. En liten ökning, från 4,9 till 5,1 % ses hos förstföderskor som får sin förlossning igångsatt.

Klipp vid vaginal förlossning

Andelen som får ett klipp i mellangården vid förlossningen varierar stort mellan olika sjukhus. Hos förstföderskor så varierade det enormt mellan klinikerna! Från bara 1,8% i Södertälje till 19,1% i Huddiksvall som låg i topp vad gäller antalet klipp. På förlossningen i Malmö fick 15 % av förstföderskorna ett klipp i mellangården, också det en hög siffra.

Värkstimulerande dropp vid en förlossning som startar spontant

Att vara restriktiv med värkstimulerande dropp vid en förlossning som startar spontant är klokt. Detta eftersom det alltid finns en risk för överstimulering som kan påverka både mor och barn negativt. Det verkar faktiskt som att man har lyckats minska på användningen av värkstimulerande dropp under år 2022. Det är mycket glädjande. Från 53,7 % år 2021 till 51,9 % år 2022.

Men här syns också stora skillnader mellan klinikerna vilket väcker en del frågetecken. Södersjukhuset i Stockholm ligger i toppen tillsammans med Värnamo sjukhus, där fick 62,7% respektive 62,9 % av alla förstföderskor med spontan start ett värkstimulerande dropp. På Ystad lasarett var motsvarande siffra 42,1 %.

Nyköpings lasarett låg detta år i toppen vad gäller omföderskor, där fick 25,9 % dropp. I Borås Södra Älvsborgs sjukhus fick 20,5 % av omföderskorna med spontan förlossningsstart ett värkstimulerande dropp. På Sahlgrenska i Göteborg fick 11.7 % av omföderskor med spontan start dropp.

Epiduraler fortsätter att öka

Epidural eller spinal som smärtlindring fortsätter att öka. Siffrorna i parentes visar samma siffror från år 2014, det har alltså ökat markant under mindre än 10 år.

Källor:

Graviditetsregistret.se

Graviditetsregistrets årsrapport år 2021

Välkommen till Föda med stöd doulautbildning online!

Det här inlägget innehåller reklam för mina egna tjänster

Våren 2023 så slår vi upp portarna för Sveriges första doulautbildning som blir helt online och på distans. Antagningen är nu öppen och stänger den 1 mars. Om du direkt vill hoppa över till mer info och anmälan så kan du göra det på länken här:

Till doulautbildningen nu direkt!

Men kan man verkligen gå en doulautbildning online och på distans?

Ja! Det är samma doulautbildning, det vill säga Föda med stöd doulautbildning, som vi vid det här laget har hållit live fyra gånger, som vi nu har stöpt om till en webbutbildning. Vi kommer fortsätta att hålla utbildningen live en gång per år. Men istället för att hålla samma utbildning live två gånger per år så har vi nu valt att ha två varianter av samma utbildning. Då kan du välja den variant som passar in i din livssituation just för tillfället. Vi ser till att du får ut lika mycket av utbildningen oavsett vilken variant du väljer.

Fördelarna med att gå en doulautbildning online och på distans är att du kan gå den hemifrån. Kanske bor du långt ifrån Uppsala/Enköping och ammar en liten bebis? Det kan finnas både praktiska och ekonomiska fördelar med att gå en doulautbildning på distans.

Vi har anpassat onlineutbildningen så att den ska passa i det nya formatet. Det betyder att den är uppbyggd på ett lite annat sätt än den doulautbildning som vi håller live.

Hur är distansbildningen uppbyggd?

Utbildningen består av tre förinspelade moduler som du gör hemifrån, en uppstartsträff online på zoom och två heldagar live på zoom. För att bli godkänd på kursen behöver du lämna in en skriftlig hemuppgift, gå igenom alla moduler och delta på samtliga liveträffar.

Den första förinspelade modulen, Födandets Dynamik, öppnas den 2/2. Du gör den i din egen takt när det passar i ditt schema helt enkelt.

Den andra modulen öppnas en vecka senare, den 9/2. Den heter Aktiv förlossning och samma här: du gör den när det passar!

Den tredje och sista förinspelade modulen öppnas den 16/2: Amning & Anknytning.

Antagningen till utbildningen stänger den 1 mars så om du köper den då får du alla tre moduler direkt vid köpet. Det är alltså upp till dig hur mycket du vill sprida ut utbildningen och under hur lång tid du vill göra den.

De gemensamma liveträffarna hålls samtliga under mars månad och hemuppgiften ska vara inlämnad senast den 30 april. Om du vill göra utbildningen komprimerat så gör du den under mars månad, men du kan också välja att sprida ut den på tre månader: februari, mars och april.

Men varför gå en doulautbildning överhuvudtaget?

Åh, det finns ganska många anledningar till att gå en doulautbildning. Men framförallt handlar det om att mogna in i uppgiften och förbereda sig inför att kunna ta doulauppdrag. Att vara stöd på någon annans resa genom graviditet och förlossning. Genom att gå en doulautbildning så skaffar du dig både kunskap och ett nätverk av andra blivande doulor. Du får en chans att reflektera över vår förlossningskultur och vilka värden den bygger på. För många blir det en riktig aha-upplevelse och det kan vara ett tillfälle att bearbeta sådant som du själv har varit med om!

Vi är med och initierar en process som sedan kommer fortsätta i dig under lång tid framöver.

Det är viktigt att komma ihåg är att det inte handlar om att skaffa sig medicinska kunskaper. Om du vill bli barnmorska behöver du utbilda dig till just barnmorska. Däremot kan du med fördel gå en doulautbildning först för att på så sätt få ett försprång och en möjlighet till sidoinkomst under studietiden. Erfarna doulor har stor kunskap om födandet och födandets dynamik.

Om du är nyfiken och vill läsa mer så kan du göra det här:

Jag vill veta mer!

Om du vill gå direkt till anmälan så kan du göra det här!

Gott nytt 2023!

Först vill jag tacka dig som har följt och läst (nu förra) årets The Positive Birth Calendar 2022! Men framförallt vill jag tacka alla er som har bidragit till att årets kalender blev så fantastiskt fin. Tusen tack. Jag vet att ett av kalenderbidragen kommer vara med i en bok som ges ut senare i år – och en annan av deltagarna i kalendern fick en inbjudan om att komma och föreläsa i Norge. De ringar på vattnet som den här kalendern skapar gör mig glad.

Det som är så fint med The Positive Birth Calendar är att den finns kvar. Jag samlar alla inlägg under kategorin ”The Positive Birth Calendar” och på sidan med samma namn här på bloggen. Du som ännu inte har läst inläggen har verkligen något att se fram emot!

Nu är det ett NYTT år.

Just i år kändes det ödesmättat med nyårsafton. Kriget i Ukraina bidrog till den känslan hos mig. Jag vet också att vi är många som har fått det kärvare – flera som har svårt att få ihop det. Matpriserna är en sån där sak som verkligen märks i en så stor familj som vår. Ett paket smör för 70 kronor liksom! Jag har provat att köpa annat än Bregott som är favoriten härhemma och de paketen går inte åt lika fort… Men idag diskuterade vi hur man enkelt kan göra sitt eget Bregott på bara två ingredienser, nämligen vanligt smör och rapsolja. Kanske blir det något jag provar nu under 2023.

Svårt att räcka till

Även om 2022 har varit ett fantastiskt år på många sätt för mig personligen, så har det också varit ett ganska jobbigt år. Att räcka till för tre tonåringar och tre mindre barn är inte det lättaste när behoven skiljer sig så dramatiskt åt. Den känslan har intensifierats under året. Men under vårterminen kommer jag att få två arbetsdagar i veckan utan barn, så då finns det bättre förutsättningar för mig att hinna göra mitt jobb utan barn runt mig. Alltid något.

Tydlighet!

I mitt professionella liv är tydlighet mitt ledord för 2023. Jag vill bli tydligare i mitt budskap och arbeta mer fokuserat. Under 2022 hann vi med att skapa och producera webbkursen Födandets Dynamik och lägga grunden för Föda med stöd doulautbildning online. Vårterminen kommer gå åt att förvalta det på olika sätt. Jag har redan många planer för vad jag vill sätta tänderna i framöver men de planerna måste synka med så många olika saker. Projekt och planer är lätt att ha, men det ska till timing och en massa andra saker också för att saker ska kunna gå att genomföra.

Hursomhelst, jag ser fram emot år 2023!

Här några höjdpunkter från det gångna året.

Doulautbildning våren 2023

Semester i Spanien

Semester på Åland

Höstens fest!