Under helgen var det premiär för vår doulautbildning i Enköpings yogastudio! Åh det var så mysigt. Jag älskar verkligen att få träffa ännu en grupp aspirerande doulor – det är lite julafton för mig.
Men just den här helgen var jag lite nervös för att åka ifrån Nils under hela dagen (fast det gick – såklart – bra).
Med en lite mindre grupp så kan samtalen bre ut sig ännu mer. Det blev snabbt en intim och fin känsla/ sammanhållning i gruppen. Det som är så häftigt med en sån här vuxenutbildning är att alla kommer med så olika bagage och infallsvinklar till kursen. Flera brukar ha erfarenhet av att ha jobbat länge inom ett legitimationsyrke i vården. Samtalen blir så initierade när det redan finns så mycket förkunskaper och en mognad inför MÖTET.
Varje gång jag föreläser om den stora effekt kontinuerligt stöd har på en förlossning så blir jag förbluffad över att det inte är implementerat i stor skala redan. Hur kan man få ignorera så tydlig kunskap? Som en mirakelmedicin utan bieffekter! Ja, om det vore en medicin skulle det vara oetiskt att inte ge den till kvinnor. Men eftersom det inte är något som kommer i form av ett piller så går det bra att fortsätta ignorera elefanten i rummet.
Är det enkelt att ge stöd under en förlossning?
En myt är att det skulle vara simpelt och enkelt att ge stöd och bygga relation till kvinnor inför och under en födsel. Inget kan vara mer fel. Det är bland det svåraste man kan ge sig på faktiskt. Det är ett sånt finlir att stödja utan att störa, att igen och igen tvätta bort det egna egot och våga släppa lockelsen med att ha en egen agenda. Istället: att öppna sig inför varje nytt möte. Finnas där med sin egen högst personliga klangbotten. För den är såklart inte oviktig.
Jag slapp andfåddheten den här gången. Förra hösten var jag ju höggravid när jag höll mina föreläsningar på utbildningen. Svettigt och andfått minns jag att det var. Tänk vad kroppen förmår ändå! Men det är skönt att graviditeten är över och att pappan kan få svettas lite istället.
Och ingen doulautbildning är komplett utan en bebis i tyg och ett bäcken av plast…