Kategori: Barnmorska

Samvetsfrihet och skuld

Lämna en kommentar

Att införa samvetsfrihet för vårdpersonal i Sverige vore samma sak som att börja sippra in ett långsamt gift i en tunna friskt vatten. Det går inte att ha en tunna med nästan friskt vatten. Vattnet kommer antingen vara friskt eller förgiftat.

Svenska barnmorskeförbundet tar därför starkt avstånd från att införa samvetsfrihet. http://www.barnmorskeforbundet.se/aktuellt/forbundet/abortratten-hotas-av-samvetsfrihet/ Kvinnors behov av vård måste alltid gå före en enskild persons religiösa övertygelse.  Att vara barnmorska är inte enbart att välkomna små ljuvliga bebisar till världen; det är också att hjälpa till med aborter, sätta in preventivmedel, assistera vid inseminationer och framförallt att stötta kvinnor i  livshändelser som på olika sätt påverkar kvinnokroppen. Jag skulle definitivt inte vilja ha en barnmorska som arbetar under sin samvetsklausul i första hand – och efter mitt behov av vård i andra hand.

Emma Frans skriver bra om vad som händer när man begränsar kvinnors rätt till abort. http://www.expressen.se/debatt/abortmotstandare-ar-allt-annat-an-for-liv/

Det finns flera tåtar att dra i om man vill värna små oskyldiga liv! Många liv jorden runt är i behov av omsorg, utan att man för den sakens skull behöver börja låta kvinnor dö i illegala aborter –  i sin iver att värna ännu ofödda liv.  En illegal abort är inte kvinnans skuld utan samhällets. Jag skulle säga att barnmorskor som går organisationer som ADF:s ärenden har ganska mycket att bära på sina samveten. Vi i vården ska se till att hjälpa kvinnor – inte stjälpa dem.

Att begränsa kvinnors rätt till abort handlar därför inte  i första hand om att värna liv utan om att lägga en blytung filt av skuld  och skam över kvinnors kroppar. Igen! Same procedure as last year!

Tell me – what else is new today?

Ett år senare

Lämna en kommentar

Igår träffades vi alla på Katarina Bangata i en härligt mingelvänlig, svettig, pratig och till brädden fylld lägenhet. Det har gått lite mer än ett år sedan vi fick det slutgiltiga beskedet om nedläggningen – och på ett år hinner mycket hända. Både i det professionella livet och i det privata. Eftersom Södra BB gick i graven som en unik vårdform i Sverige – ja det enda modified in hospital birthcenter som fanns – så har det inte funnits så givna och klockrena alternativ att hoppa till för oss som jobbade där. För några var Södra BB den enda tänkbara arbetsplatsen som barnmorska inom förlossningsvården. Nu är vi utspridda på många olika ställen och en hel del av oss finns fortfarande hos födande. Men en sak är säkert och det är att Stockholms förlossningsvård förlorade många kompetenta och erfarna barnmorskor i ett slag när Södra BB försvann. Andra ställen har därmed fått jackpot; bland annat mödravården, ungdomsmottagningar och Norge! Den grupp som valde att lämna SÖS har knappast gått utan jobb, tvärtom så är erfarna barnmorskor högst eftertraktade på arbetsmarknaden.

Foto: Carina Carlsson

Jag tyckte att det var mer glädje och mindre sorg att återse alla igår jämfört med återträffen i augusti. För nu är det så många som har kommit en bit på väg in i  nya spännande projekt, omorienteringsfasen har liksom mognat och börjat bära frukt.

Foto: Eva Nordlund

Det var svårt att lämna tillställningen och åka hem för jag ville prata med så många om så mycket! Men jag kände mig ändå glad när jag tog pendeln hem till Uppsala. Glad och trygg  i förvissningen att vi kommer ses igen. Många år framöver.

Återträff med Södra BB!

Lämna en kommentar

Ikväll är det återträff för alla som har jobbat på Södra BB. Vi blir många som kommer! Det tycker jag är helt fantastiskt. Vi  hann få ganska starka band till varandra under den tid vi arbetade ihop. Det var en sådan arbetsplats.  Kulturen på avdelningen var tillåtande och vänlig!  Det tycker jag är ett smart drag på en avdelning som jobbar med födande –  både för barnmorskor, studenter som passerar och inte minst för kvinnorna som föder –  eftersom det är ett sådant krävande och utmanande jobb. Man behöver stötta den som ska stötta ett födande par. Det gjorde vi. Jag minns den där fantastiska känslan av lugn och ro inne på ett föderum. Hur jag som barnmorska slapp springa mellan olika förlossningsrum och kunde koncentrera mig på ett skeende. Vara närvarande i det så mycket som möjligt med hela mig -mina händer, min röst, mitt lugn. På det sättet styckades inte förlossningen upp i små fragmentariska bitar för mig som barnmorska. Vad mycket jobb som krävdes för att komma ända dit! Och vad synd att Södra BB inte finns längre.

Den första återträffen i augusti 2016

Blå porten

Ovetenskapliga pyramider

Lämna en kommentar

Jag tror att vi är rädda för ytterligheter i förlossningsvården. Vi vill inte ha det som i USA där det på många sjukhus är läkarna som kommer in operationsklädda när kvinnan ska krysta  bakom ett ett grönt skynke – som vilken operation som helst. Gynläge såklart. Inte för att det är det bästa för kvinnan, nej enligt forskning verkar det vara den sämsta förlossningsställningen för att undvika bristningar, men för att det är den mest fördelaktiga vinkeln för läkaren att förlösa i. Visst har ni hört frasen ”Push, push, push!!!” i amerikanska filmer eller sitcoms. Forcerad krystning kallas det. Det kan behövas ibland i vissa lägen men oftast är det onödigt att krysta på uppmaning om förloppet är normalt. Krystfasen är en del i det delikata utdrivningsskedet.

Men den andra ytterligheten är inte heller rolig. I England hände det som inte får hända på Furness General hospital i Cumbria bay mellan 2004 och 2013. Det var fem barnmorskor som kallade sig själva för ”the musketeers” och som enligt uppgift bildade en pakt;

”Government patient safety expert Dr Bill Kirkup, said a self-described band of ‘musketeer midwives’ adopted a ‘one for all’ approach to their work.
Dr Kirkup described the group as ‘impenetrable’ to outsiders and ‘hostile to complaints’. Some members were said to be determined to pursue ‘natural childbirth at any cost’.
He warned that at least 11 babies and one mother would have survived if they had received the right care.”

Man får inte vara stursk och låta det gå prestige i handläggningen under en förlossning. Alla kan göra fel! Både läkare och barnmorskor kan göra fel och det gäller att lära sig av sina misstag. I akuta situationer är ett gott teamwork  mellan alla inblandade absolut nödvändigt.

Men jag är övertygad om att man i utformningen av förlossningsvården måste kunna hålla flera saker i huvudet samtidigt och inte förbjuda kvinnor att göra informerade val enbart för att man är rädd för självständiga barnmorskor. Ett gott teamwork mellan läkare och barnmorskor vid en planerad hemfödsel? Hur skulle det kunna se ut? I morse vid frukostbordet så ritade jag två pyramider på det här temat, ungefär som pensionspyramiden – den som förhoppningsvis består av de tre delarna allmän pension, tjänstepension och eget pensionssparande.

Förlossningspyramiden i Sverige idag?

 

Alla måste föda på sjukhus för säkerhets skull. Basen i pyramiden är det medicinska risktänket. Barnmorskans kunskapsområde hamnar lite i kläm mellan vad kvinnan vill, hennes autonomi och det medicinska risktänket. Det finns inte så många val. Kategoriskt nej till vattenfödslar på de flesta ställen. Kategoriskt nej till hemfödslar på de flesta ställen. Alla kvinnor känner sig inte bekväma i den här pyramiden, en större valfrihet önskas.

Kan pyramiden se ut såhär?

Pyramiden bygger på kvinnans val. Föda hemma? Okej, då får man utgå från det. Föda på barnmorskeledd enhet? På sjukhus? Planerat snitt? Gott teamwork mellan barnmorskor och läkare där man samarbetar mellan professionerna så att den födande kvinnan ska slippa trilla mellan stolar.  Vad tror ni? Hur ska pyramiden se ut?

 

 

 

Vad är en barnmorskeledd enhet?

Lämna en kommentar

De senaste åren så har det stormat på hela havet i förlossningsvården, både i verkligheten och i mediedebatten. BB Sophia dök upp som en stjärna men sänktes lika fort. Södra Bb försvann i ett huj efter en lång och seg debatt där termer som ”lattemammor” och ”lyxvård” användes. Sedan har vi fått rapporter om platsbrist, hänvisningar och kaos på de kvarvarande klinikerna. Den ideella föräldraorganisationen födelsevrålet  fick fart under den här tiden under parollen Min kropp. Mitt barn. Mitt val.

Foto: Lovisa Engblom

Barnmorskeledd enhet är ett begrepp som har dykt upp då och då, ibland helt felanvänt, ibland helt rättanvänt. Södra BB var en barnmorskeledd enhet trodde några. Eller det skulle iallafall starta en inom kort på Huddinge sjukhus enligt andra. Svaret är att Sverige inte har haft någon barnmorskeledd enhet sedan ABC-kliniken fanns på Södersjukhuset. Södra BB var ett modified in hospital birth-center. Barnmorskeledd enhet betyder att verksamheten leds av en grupp barnmorskor som erbjuder mödravård, förlossningsvård och eftervård inom sin profession, det vill säga inom området normal förlossning. Helt enkelt friska gravida med förväntat normala födslar. Inte för att friska gravida är bättre än några andra utan för att barnmorskor är experter på just det området och därför kan och får leda en sån verksamhet.

På en sådan enhet erbjuds ungefär samma vård som hembarnmorskor kan ge i hemmet. Epiduralbedövning får inte barnmorskor lägga själva så det kan man alltså inte få. På ABC- kliniken kunde man inte få en epidural och om något komplicerade förlossningen så behövde  kvinnan flyttas över till SÖS förlossning. Alla vill av förklarliga skäl inte föda på en barnmorskeledd enhet. Men många vill! Hela 41 % enligt en undersökning http://enbrastart.se/forlossningsenkaten/svar-om-barnmorskeledd-enhet-och-hemforlossning/  Södra BB var en finurlig kompromiss där kvinnorna inte behövde flyttas utan läkarna flyttade på sig istället, därav namnet modified- in hospital birth-center.

Barnmorskeledda enheter finns i många andra länder som ett alternativ till gängse vård och har visat sig vara ett medicinskt säkert alternativ för de kvinnor som uppfyller normalkriterierna.  Det som lockar är ofta möjligheten att få lära känna barnmorskan innan, kunna få ett kontinuerligt stöd (och en intermittent övervakning av barnets hjärtljud) med så få ingrepp i det normala förloppet som möjligt. Vattenfödslar är vanligt. Man får möjlighet att föda i en  hemlik miljö  med ett team av barnmorskor som man känner. Nästan som hemförlossning men ändå inte.

I Sverige idag är detta ett mycket omdiskuterat och kontroversiellt alternativ för många som tar beslut om förlossningsvårdens utformning. En del ryggar instinktivt när de hör ordet barnmorskeledd. Kanske för att själva namnet antyder en maktförskjutning från läkarledd. För att barnmorskeledda enheter ska fungera bra så måste det finnas ett gott teamwork med läkare på ett akutsjukhus vid behov. Annars faller konceptet.

Rättelse: Södra BB var en barnmorskeledd enhet de första åren, mellan 2003-2008, sedan blev en läkare ytterst ansvarig. Södra BB var alltså under de åren ett modified in hospital birth center,  med barnmorskor som ledde verksamheten.

 

 

 

 

 

Träff med hembarnmorskor, Cayenne och 70-tal

4 kommentarer

Igår var det träff på Allvis familjehälsa på Söder i Stockholm för blivande föräldrar som vill veta mer om alternativet planerad hemfödsel. Träffarna brukar hållas den andra onsdagen varje månad så nästa träff blir den 8 februari kl 17! Tideliusgatan 12, västra entrén. Alla som är nyfikna på att veta mer om hemfödslar är välkomna!

För egen del är det otroligt värdefullt att få träffa ett helt gäng med andra hembarnmorskor. Annars kan tillvaron bli ganska ensam. Vi är trots allt ganska få i Sverige och våra erfarenheter blir på så sätt unika här. Jag är till exempel ensam barnmorska i Uppland; men jag vet att jag kommer att få kollegor – även i Uppsala! Det är bara en tidsfråga. När vi träffas utbyter vi kunskaper och erfarenheter i gruppen och pratar fritt ur hjärtat – utan att behöva väga varenda ord på guldvåg och riskera att bli dömd, som man ibland blir när man ”outar” det här med hemfödslar i andra sammanhang. Läs mitt blogginlägg Brasiliansk barfotadans så förstår ni vad jag menar.

På 70 och 80-talet fick man knappt säga att man arbetade med hemfödslar och länge var det bara Cayenne som bistod. Hon började bistå vid födslar i hemmet på 70-talet och har varit med på HUR många som helst! När jag hör henne berätta om den attityd hon kunde mötas av så häpnar jag. Det var fullständigt tabu här i Sverige. Även kvinnan som födde hemma fick stå ut med en hel del,  BVC-sköterskor som skrek i luren – ja man framstod som oansvarig förälder och blev synad i sömmarna av enbart den anledningen. Sjukvårdspersonal ville veta om man var galen. Därför kunde man få  hembesök av misstänksamma sköterskor med långa listor på allt som kunde gå fel eller behövde rättas till.  Man blev varnad för blomkrukorna i fönstren och vad dom kanske kunde ställa till med om man födde hemma – en kruka kunde ju ramla ned mitt under förlossningen!

Har ni någonsin hört talas om en krukfödsel?

Jag kan inte låta bli att imponeras av dom som ändå, trots allt detta motstånd, valde att arbeta med hemfödslar  – och även kvinnor som valde att föda hemma. För alla vet hur svårt det är att bryta normer och gå emot grupptryck, att utstå spott och spe.  Komma ut ur garderoben som homosexuell var inte det lättaste på 70-talet, men det fanns iallafall andra som gjorde samma resa – man kunde bilda nätverk och  stötta varann. Som hembarnmorska i Sverige på 70-talet fanns INGEN. Vilket ställningstagande, vilken integritet och vilket mod!

Cayenne skriver journal Foto: Lena Reiman

Idag finns det 12 hembarnmorskor som är verksamma i Stockholm med omnejd och kanske 40-50  i hela Sverige. Det är viktigt – både för dom som väljer att föda hemma och för oss barnmorskor – att vi stärker varandra som grupp! Det kollegiala utbytet, lärandet och inte minst samarbetet oss emellan gagnar alla. Att vara ensam och sedd som kuf är inte alltid så lyckat och inte så roligt heller för den delen. I slutet av mars så träffas 30 av oss i Mundekulla under en hel helg. Då kommer även en hembarnmorska från Finland som inte verkar ha så många kollegor alls i sitt finländska skrå. Varmt välkommen hit!

Vi passade på att fira Cayenne som fyller år! Mitt i lila neon och grekisk kuliss. Några gick tidigare för att hinna till sina nattjobb på Stockholms förlossningkliniker – jag tog pendeln hem till Uppsala.

Cayenne och Sepideh

 

Badandes i neonljus

 

På väg

Lämna en kommentar

Igår var jag skolsköterska hela dagen. Jag satt och skrev inbjudan till hälsosamtal, klistrade ihop kuvert, beställde kanyler och sprutor, samlade in samtycken inför vårens vaccinationer och  funderade på nya gardiner till skolsköterskerummet. På kvällen pratade jag i telefon med en mamma som vill föda hemma och vi planerade in ett hembesök. Jag fick också iväg min ansökan om norsk legitimation som jordmor! Äntligen. Det tog sin lilla tid.

Idag ska jag sitta och svara i telefon på sjukvårdsrådgivningen hela dagen. Det blir  nog en hel del  frågor om influensa, feber, hosta och skruttigt sjuka barn. Det kallas för vabruari av en anledning! Efter jobbet tar jag tåget till Stockholm för att träffa hembarnmorskorna på Allvis familjehälsa – vi ska avsluta kvällen med att fira Cayenne Ekjordh som fyller år, en av Sveriges mest erfarna hembarnmorskor!

På fredag ska jag träffa Ann www.holymama.se innan hon åker iväg till Norge för att jobba igen. Vi har massor att prata om, bland annat ett nytt och lite hemligt projekt som vi har börjat spåna på! Just nu bubblar det av kreativitet i mig  – jag vaknar på morgonen och känner mig ivrig att få fortsätta nysta i mitt garnnystan. Det trodde jag aldrig i somras, då när jag mest låg och sov –  drabbad av den stora tröttheten. Som grädde på moset har bloggen nu närmare 600 läsare om dagen! Roligt!

Planerade hemförlossningar i Stockholms län

Lämna en kommentar

Liisa Svensson

Liisa Svensson är barnmorska med lång erfarenhet av att bistå kvinnor vid födslar, både på sjukhus och i hemmet. För närvarande är hon doktorand och lärare på barnmorske-programmet på KI. Hon är även medgrundare till Föda utan rädsla och fortbildar personal inom mödravård och förlossningsvård. Jag tänker idag presentera hennes magisterarbete:

Landstingsfinansierade planerade Hemförlossningar i Stockholms län mellan 2007 och 2014
-En beskrivning av utfallen

Ungefär 100 kvinnor föder hemma i Sverige varje år. Det är en promille av alla födslar. Det som utmärker Sverige till skillnad från övriga nordiska och europeiska länder är att det inte finns några nationella riktlinjer och ingen gemensam organisation av alternativet planerad hemfödsel. Det innebär att vi i Sverige har ett ojämställt hemfödsel-lotteri där man dels ska ha tur för att få tag på en barnmorska som kan bistå och sedan pengar för att kunna betala densamma.

Sedan 2002 kan emellertid omföderskor i Stockholm få finansiering för sin planerade hemfödsel från landstinget om de uppfyller följande kriterier :

  • Omföderska.
  • Normal graviditet enligt basprogrammet.
  • Tidigare förlossning som har varit vaginal och okomplicerad.
  • Graviditet som är enkelbörd i huvudbjudning, fullgången graviditet och spontan värkstart.
  • Inga medicinska riskfaktorer.
  • Transport till sjukhus ska kunna ske inom 40 minuter.
  • Barnläkarkontroll ska utföras senast 72 timmar efter födseln.
  • Diskussion med obstetriker om risksituationen och påskriven blankett.

Liisa Svensson har sammanställt utfallet för 233 omföderskor som ansökte om finansiering för att föda hemma i Stockholms län mellan 2007 och 2014. Hon har gått igenom deras journaler i efterhand – metoden är en deskriptiv journalstudie med kvantitativ ansats.

En sammanfattning av förlossningsutfallet visar att en hög andel av kvinnorna födde spontant vaginalt, närmare bestämt 98,7%. Vidare så visar utfallet:

  • Låg frekvens av akut snitt (1,3%).
  • Inga instrumentella födslar, dvs sugklocka.
  • Låg frekvens av stor blödning (över 1000 ml) efter förlossningen (1,3%).
  • Tre fjärdedelar av kvinnorna blödde under 500 ml.
  • En kvinna fick den största graden av bristning, nämligen en sfinkterruptur (0,4%).
  • Mer än 40 % av kvinnorna fick ingen bristning alls.
  • En femtedel av kvinnorna födde i vatten.
  • Andelen upprätta förlossningsställningar var 70 % och ingen kvinna födde i gynläge.

Några kvinnor fick överföras till sjukhus under pågående förlossning, närmare bestämt 13 stycken (5,6%). Två kvinnor fick överföras efter förlossningen på grund av blödning (0,9%) men ingen behövde överföras på barnindikation.

Barnen som föddes hemma mådde bra!

Emma och Staffan födde sitt andra barn i hemmet

Ett sätt att beskriva hur barn mår inom de första 10 minuterna efter födseln är att mäta de fem parametrarna  färg, tonus, retbarhet, andning och hjärtslag vid 1 minut, 5 minuter och 10 minuters ålder. Man kan max få 2 poäng för varje parameter och i studien så hade alla utom ett barn apgarpoäng 9-10 vid 10 minuters ålder. 1,3 % av barnen hade apgar mindre än 7 vid 5 minuters ålder.

Resultatet visar att en planerad hemförlossning inom ramen för Stockholms läns landstings organisation föreföll vara ett säkert alternativ för både mor och barn. Denna studie borde därför – tillsammans med flera andra –  kunna bidra med kunskap och ligga till grund för utformning av nationella riktlinjer för planerad hemförlossning i Sverige. Så att vi slipper det osäkra och otrygga hemfödsel-lotteriet.

Ett urval av de barnmorskor som bistod vid hemfödslarna i Stockholm

Hatten av för er barnmorskor som bistod vid de studerade hemfödslarna! Studien visar på ett fint förlossningsutfall.