Guide till amning första veckan efter förlossningen

Guide till amning första veckan efter förlossningen

Guide till amning första veckan efter förlossningen
Amning första veckan efter förlossningen

När jag väntade vårt första barn då för 17 år sen så snurrade mina tankar mest runt själva graviditeten och förlossningen. Tiden som skulle komma efteråt kändes av naturliga skäl väldigt abstrakt och att fundera på det där med amning, eh, ja det kändes ungefär lika intressant som att fundera över hur det egentligen känns att gå och köpa mjölk på affären. Jag visste att jag ville amma, ja det var självklart för mig. Sen tänkte jag inte så mycket på just den saken.

Förlossningen blev inte riktigt som jag tänkt mig. När vi äntligen fick komma upp på BB var min kropp mörbultad (den kändes som plockad från ett slagfält) – och mina överarmar var dubbelt så stora, av svullnad, eftersom jag spänt dem så hårt under varje värk. Med stor möda gick jag för att ta en dusch. Jag var öm ända långt inne i själen. Kvar på rummet fanns min nyfödda dotter och hennes pappa.

Åh vad jag önskar att jag där och då hade fått en liten crasch course i hur amning kan funka under den första veckan! Något snabbt och enkelt. En liten sneak peak på hur själva processen går till. För när min dotter bara ville suga hela nästa dag så förstod jag inte vad som var fel. Kom det ingen mjölk? Varför blev hon inte nöjd? När brösten svullnade upp som två stora blomkål på dag tre och fyra så trodde jag först att något var fel. Och varför ville hon fortfarande amma så ofta?

Den här guiden är till dig – du som vet att du vill amma efter förlossningen – och som ska få barn för första gången, eller som precis har fött barn. Varsågod, en crash course i amning första veckan efter förlossningen! Jag har också skrivit den här guiden lite till mig själv, till mitt yngre jag, såhär 16 år efter att jag själv hade behövt den.

Amning första tiden

Du har råmjölk i brösten redan under graviditeten

Den allra första mjölken, den som bildas redan under graviditeten, kallas för råmjölk. Det är en riktig boost av näring för det nyfödda barnet. Du som är gravid nu kan pröva att pressa fram en guldgul droppe. Under krystskedet börjar det ofta droppa stora droppar råmjölk av sig själv eftersom det är kroppens all time high oxytocinpeak. Oxytocin är ju det hormon som hjälper till att föda fram barnet men också det hormon som hjälper till att driva ut mjölken från brösten. Under de första dagarna efter förlossningen är det råmjölk som barnet ammar. Till skillnad från den ”mogna mjölken” som kommer först efter några dagar så innehåller råmjölken höga halter av protein, fettlösliga vitaminer och mineraler. Råmjölk är alltså en unikt sammansatt proteindrink med en hög andel immunglobuliner som på ett mycket snillrikt sätt boostar barnets immunförsvar och skyddar mot infektioner.

Amning första timmen efter förlossningen

Efter förlossningen är det viktigt att inte störa mor och barn i onödan. Alla procedurer som inte är direkt nödvändiga får gärna vänta. Om ditt barn får ligga ostört och hud mot hud mot ditt bröst så kommer ett unikt samspel mellan dig och ditt barn att börja ta form. Barnet föds nämligen med en inneboende kompetens att själv försöka få i sig av råmjölken. Så lita på ditt barn!

Amning första timmen efter förlossningen

Under de första timmarna efter förlossningen är lugn och ro och frånvaro av stress viktigare än något annat för att hjälpa amningen på traven. Låt barnet få ligga ostört hud mot hud och söka efter ditt bröst själv enligt dessa 9 steg:

  1. Födelseskrik
  2. Avslappning
  3. Uppvakning Barnet börjar göra små rörelser med huvudet och axlar, börjar blinka och tar nyfiket in sin närmaste omgivning
  4. Aktivitet Barnet börjar göra slick- och munrörelser samtidigt som sökrörelserna och ”buffandet” ökar
  5. Kryp- eller glidrörelser Barnet försöker närma sig bröstet med korta kryprörelser
  6. Vila Barnet vilar mellan perioder av aktivitet
  7. Tillvänjning Barnet gör sig bekant med bröstet genom att slicka på bröstvårtan och röra vid bröstet samtidigt som barnet masserar bröstet, denna period tycker man ofta tar lång tid.
  8. Amning Barnet börjar suga
  9. Sömn Barnet blir sömnigt och somnar

Barnet har medfödda sök och sugreflexer men du behöver inte få panik om ditt barn inte får till att amma inom de första två timmarna efter förlossningen. Ett friskt barn som föds i fullgången tid har resurser – det viktiga är att fortsätta vara hud mot hud eftersom det hjälper barnet att hålla värmen och blodsockret stabilt samtidigt som ni båda lär känna varann. Efter barnets första vakna timmar strax efter förlossningen är det vanligt att hen sover i några timmar. Men inte alla barn vill vila länge – en del vill amma snart igen! Vänta inte då utan se till att amma på minsta signal från barnet.

Amning under det andra dygnet eller ”snuttenatten”

Under barnets andra levnadsdygn är det normala att barnet vill amma nästan hela tiden. För vissa nyblivna föräldrar kommer barnets beteende under det andra dygnet som en chock. Det barn som precis sov så gott i många timmar har nu blivit som förbytt! Lugn, bara lugn. Det är barnets högst normala och medfödda beteende. De barn som INTE vaknar och som ”snällt” sover sig igenom hela det andra dygnet är de barn jag som barnmorska oroar mig mest för.

Det friska är att pocka på sina föräldrars uppmärksamhet och vilja snutta, snutta och snutta sig igenom hela det andra dygnet. Den andra natten blir därför ofta en snuttenatt och kanske blir det inte mycket sömn för någon av er. Principen för mjölkbildningen är att ju mer barnet suger desto mer mjölk bildas. Barnet vill alltså säkra sin överlevnad och suga igång en riktigt ordentlig produktion. Heja barnet alltså! Men somsagt, ibland på din och din partners bekostnad. Man får se det som en investering. Under dessa dagar gäller det att anpassa allt efter barnets medfödda beteende och inte efter föräldrarnas egna vanor. Det här är vad som gäller då:

  • Amma fritt så fort barnet signalerar att det är dags att amma! Vänta inte för länge tills barnet skriker i högan sky (sena amningssignaler), utan så fort barnet visar små tecken på att vilja amma.
  • Det är helt normalt att det känns krångligt med amningen i början eftersom amning kräver övning för både mor och barn. Varje amningsrelation är helt unik och ”ny”.
  • Var nu noga med barnets tag om bröstet eftersom det annars är lätt att du får sår som kan göra den första tiden ordentligt jobbig.

Barnets tag om bröstet

Amning, barnets tag om bröstet

Barnets tag om bröstet är viktigt men inte alltid enkelt. Ett felaktigt tag om bröstet kan leda till sår på bröstvårtorna, mjölkstockning och att den första tiden med barnet blir psykiskt och fysiskt väldigt påfrestande för er. Hur gör man då för att barnet ska få ett bra tag? Principen är att ha ditt barn så nära som möjligt – barnet ska föras till bröstet istället för att bröstet förs till barnet.

  • Skynda långsamt. Försök göra det så bekvämt som det bara går för er och nöj dig inte med lagom, det ska kännas bra på riktigt. Bulla upp med kuddar, filtar och allt du behöver för att det ska kännas bra.
  • Bröstvårtan ska komma så långt in i barnets mun som det bara går – att barnet får ett ordentligt och stort tag om bröstvårta och vårtgård är nödvändigt. Tänk att barnets haka ska möta bröstet och att näsan ska vara fri.
  • Ofta behöver barnet böja huvudet lite lätt bakåt för att få ett tillräckligt stort tag om bröstet.
  • Det går att amma i liggande, sittande rakt upp eller laid back. Det viktiga är att barnet ligger nära dig med sin kropp och inte behöver vrida på sitt eget huvud för att komma åt bröstet.
  • Det ska kännas bekvämt. Om det gör ont och känns ”fel” när barnet suger så är det ofta fel, även om en tredje person tycker att det ser bra ut från utsidan. Om det blir fel så kan du försiktigt föra in ett finger i barnets mun så att vakuumet släpper, justera och låta barnet ta ett nytt tag om bröstet. Tålamod behövs ofta i början.
  • Efter att barnet har ammat kan du kontrollera bröstvårtan i efterhand för att ”utvärdera” barnets tag om bröstet. Bröstvårtan ska vara mjuk och rundad efteråt – inte tillplattad eller tilltryckt åt nåt håll och bröstvårtan ska inte peka snett.

Smörj gärna in bröstet med bröstmjölk efter amningstillfället (med rena händer) eftersom det är bakteriedödande, och låt lufttorka. Undvik dyra salvor och krämer som finns att köpa på apoteket. Dyra salvor och krämer hjälper inte mot ett felaktigt tag om bröstet. Om det är svårt för dig och barnet att få till taget om bröstet och det börjar göra mer och mer ont vid varje amningstillfälle tills du knappt står ut längre – sök hjälp! Försök alltid lösa grundproblemet innan du ger dig in på snabba quick fixes. En amningsnapp ska framförallt ses som ett tillfälligt hjälpmedel vid svår smärta under amningen (till exempel vid stora sår).

Viktigt att veta om är att det kan göra lite ont när barnet tar tag om bröstet under den första veckan ändå, även om barnet har ett bra tag. Men det ska inte göra outhärdligt ont för då är det något som är fel. Det är stor skillnad på lite ont och outhärdligt ont.

Blomkålsstadiet tredje och fjärde dagen efter förlossningen = mjölkstas

Någon gång mot slutet av den första veckan (dag 3 -5) brukar brösten svullna upp rejält tills de känns som två stora, knöliga och ömmande blomkål. Det är helt normalt och kallas för mjölkstas. Mjölkstas kan ibland misstas för mjölkstockning men det är två helt olika saker. Mjölkstasen är ett normalt, fysiologiskt tillstånd som kan kännas som en inflammation i brösten. Det som händer är att bröstkörtlarna svullnar samtidigt som vävnadsvätska, lymfa och blodtillförsel ökar. Alla som ammar kommer få uppleva det här tillståndet någon gång under den första veckan! Mjölkstasen brukar komma ungefär samtidigt som den mogna mjölken rinner till – så plötsligt kanske det sprutar mjölk från brösten samtidigt som de känns som två stora onda blomkål – eller två fotbollar.

När jag själv fick uppleva mjölkstas första gången undrade jag vad det var jag hade gett mig in på. Är det såhär det ska vara att amma? minns jag att jag tänkte. Mjölkstas kan göra riktigt ont och du som vill lindra smärtan kan kombinera till exempel Ipren var åttonde timme med Paracetamol var sjätte timme (läs på förpackningen så du inte överskrider maxdos). Att duscha varmt kan också lindra smärtan. Viktigt att veta om är att mjölkstasen går över.

Hur ofta ska barnet amma?

Grundprincipen för att få amningen att flyga är att barnet ska få amma fritt vid minsta signal. Tänk att det aldrig är fel att amma och att det inte går att amma ”för ofta”. Däremot ska det helst inte gå längre än tre timmar mellan varje amningstillfälle under den första veckan. Om barnet har en längre sovstund på mellan fyra till sex timmar en gång per dygn så är det helt okej! Men, om du har ett barn som sover sig igenom stora delar av både dagen och natten den första tiden så kan du behöva väcka barnet och påminna om att det är dags att äta då och då – erbjud bröstet. Om du har väldigt ont i brösten eller bröstvårtorna så kan det vara så att du själv (omedvetet) gärna glesar ut amningstillfällena på grund av smärtan.

Hur ofta ska barnet amma?

Ett knep är att ha barnet nära (gärna hud mot hud) hela den första veckan. En bärsjal är en mycket bra investering som kommer hjälpa till med det. Närheten underlättar nämligen samspelet er emellan och du blir snabbt proffs på att tolka ditt barns signaler. Att lägga ifrån sig sitt barn långa stunder och försök uträtta en massa ärenden under den första veckan kan försvåra amningsstarten. Sen, när ni har tagit er igenom den första tiden, när amningen fungerar och barnet går upp i vikt – då kommer vardagen så smått att komma tillbaka.

Amning den första tiden kan vara skört och jobbigt

Ja, även om du har tänkt att det ska bli mysigt och härligt att amma så kan det ibland kännas precis tvärtom den första tiden. Det kan vara slabbigt och jobbigt. Det kan göra ont, både fysiskt men även på ett känslomässigt plan. Att få höra att barnet inte går upp i vikt på BVC fastän du har suttit och kämpat med amningen i en hel vecka kan vara som att trilla igenom isen. Då är det lätt att fastna i ett antingen eller – det är lätt att ge upp helt enkelt! Men kom ihåg att den första tiden bara är en liten del av något som kan komma att utvecklas till en fin amningsrelation (som ibland spänner över flera år).

Ibland kräver amning den första veckan mycket tålamod och övning innan det fungerar. Och ibland bara funkar det. Ja det är orättvist, som med mycket annat i livet. Sök hjälp om du får det tufft! Min önskan är att det ska finnas ett professionellt amningsstöd att få för alla som behöver det. På vissa sjukhus finns det amningsmottagningar dit du kan vända dig – de har lång erfarenhet av alla de amningsrelaterade problem som kan uppstå. Amningshjälpen är en ideell organisation som erbjuder personlig amningsrådgivning och som har hjälpt många mammor med amningsproblem.

Sen, när den första (ibland sköra) tiden är över så kanske det kommer en dag när du sitter där och ammar och allt bara känns bra. Själv har jag som mamma upplevt känslan när allt med amningen flyter – det underbara – och känslan när ingenting funkar – det skitjobbiga. Men på det hela taget har det varit en spännande och faktiskt mestadels härlig resa.

Amning kan vara skört och jobbigt
Foto: Lovisa Engblom

Oxytocinboost i Västerås

Oxytocinboost I Västerås

Såhär i Coronatider är ingenting sig längre likt. Jag återkommer ständigt till känslan av att ha klivit in i en parallell verklighet som påminner om en mardröm. Tills det sjunker in i mig att nu är det här faktiskt vår verklighet ett tag framöver. Evighetsscrollandet, infodemin på facebook och twitter, hätsk debatt, experter hit och dit, medmänniskor som dör, en vård på marginalen som snart måste koka soppa till alla på en liten spik. Jag känner mig plötsligt helt lost. Jag som hade planerat min vår och som med tillförsikt och ett lugn i kroppen såg fram emot allt roligt jag – vi – skulle göra. Istället har jag precis som ni fått tänka om och göra helt nytt.

Jag har varit hemma med barn i en vecka. Alla som har varit föräldralediga och vabbat i omgångar vet hur det är när de där mammakrafterna tar slut. Tvära kast mellan full rulle och energin som rinner ur en som gammalt ljummet badvatten (då när ingen gillar maten man gör, när nöjdheten inte infinner sig, när ilskan rinner till efter att man just snubblat över någons gamla frukosttallrik som ligger gömd i källaren). Jag har behövt planera om och stuva i min kalender. Jag har precis som ni behövt reflektera och fundera över sådant som ”flatten the curve”, ”social distans”, ”lockdown” och ”containment”.

Jag har också under veckan som gått haft kontakt med många gravida som befinner sig i nytt landskap och där planerna inför förlossningen omkullkastas helt. Föräldragrupper som ställs in och anhöriga som inte längre är så självklart välkomna överallt. Förkylda partners som portas från förlossningar och doulor som inte längre är välkomna. Allt det som jag brinner för – stöd, närvaro, förberedelser, trygghet, lugn och ro inför födandet – ja det river och sliter i mitt barnmorske – och doulahjärta att ta del av all den otrygghet och ovisshet som gravida nu tvingas bära på.

Jag vill därför rikta en uppmaning till alla gravida såhär i Coronatider – ta din omgivning i anspråk!

På mitt instagramkonto @fodamedstod uppmanade jag alla som har bokat doula att sörja en stund men att ändå behålla uppdraget! För trots allt så finns det ganska mycket man kan göra bara man tänker lite utanför boxen. Om du har bokat en doula och fått höra att hen inte längre är välkommen på förlossningen – mitt förslag är att du kontaktar din doula och diskuterar om doulan kan anpassa uppdraget och ge extra:

  • förlossningsförberedelse
  • stöd under latensfas
  • finnas med på videolänk när du är på sjukhus
  • finnas där som ”stand-in” om din partner blir sjuk
  • finnas där efter födseln

Men man kan trygga födandet även utan en doula. Du som snart ska föda – ta din omgivning i anspråk! Involvera en vän eller varför inte en mamma, pappa eller svärmor. Fråga om de kan finnas där som en back-up om din partner blir sjuk, kanske skjutsa er in till förlossningen eller göra något annat som just du vet att du/ni kommer behöva.

Jag och Eva behövde fundera på hur vi skulle göra med vår profylaxkurs Föda utan rädsla och workshopen Aktiv förlossning som var planerat till helgen. Skulle vi ställa in allt? Nej. Vi planerade för att det skulle bli av. Men utan handskakningar och genom att sprida ut alla i rummet med 1-2 meters avstånd mellan. Självklart noggrann handhygien och en uppmaning att stanna hemma vid minsta symtom. Yogalistic studio i Västerås är en så stor och rymlig lokal så det där med ge varandra space fungerar verkligen i den lokalen.

Profylaxkurs Yogalistic studio i Västerås
Yogalistic studio

Vad glad jag är att dagen blev av! (Och vad jag hoppas att alla våra ”säkerhetsåtgärder” räckte hela vägen). Vi höll först profylaxkursen Föda utan rädsla och sedan workshopen Aktiv förlossning. Flera av deltagarna berättade att deras föräldragrupper nu blivit inställda och det VAR mycket oro och ovisshet som kom upp. Men det var också en dag fylld med så mycket glädje. Ja det kändes som en riktigt välbehövlig oxytocinboost för oss allihop.

Jag hoppas och tror att vi kommer kunna fortsätta hålla de här kurserna våren ut enligt plan, online-lösningar i all ära men det är ju nåt visst med att få träffas in real life – det går inte riktigt att komma ifrån.

In real life
Förlossning och Covid-19

Föda barn med Covid-19? Ny vårdrekommendation

Förlossning och Covid-19

Det förra blogginlägget som handlade om Covid-19 hos mor och separation direkt efter förlossningen rörde upp en storm av känslor hos många. Jag förstår det. Därför är jag väldigt glad att det nu finns bra vårdrekommendationer som jag förutsätter blir nationella riktlinjer för handläggning av födande med konstaterad Covid-19 under förlossningen. Jag tänkte sammanfatta den nya rekommendationen här:

Om sjukdomen och själva smittsamheten:

  • Coronaviruset verkar inte kunna föras över till fostret från moderkakan under graviditeten
  • Man har inte kunnat hitta virus i fostervatten eller i bröstmjölk – bröstmjölk till smittad mor ska alltså INTE kasseras
  • Barn som har varit med sina föräldrar med Covid-19 efter förlossningen bör betraktas som infekterat, även utan symtom
  • Inget nyfött barns som hittills har insjuknat i Covid-19 har blivit allvarligt sjuk

Om förlossning och Covid-19 hos mor

  • Prov ska tas på de kvinnor som uppvisar symtom
  • Själva sjukdomen påverkar inte val av förlossningssätt, det vill säga kejsarsnitt eller vaginal förlossning
  • LUSTGAS ska inte användas som smärtlindring på grund av risken för att det då bildas tunna droppar med smitta som sprids via luften

Uppdaterad info om lustgas from den 30 mars, eftersom det inte finns några bevis på att lustgas ökar smittspridningen av coronaviruset så låter en del förlossningsavdelningar födande med konstaterad Covid-19 använda lustgas med ett särskilt filter i masken. Hör dig för hur de väljer att göra på den förlossningsavdelning där du planerar att föda.

Såhär ska barnet tas omhand efter förlossningen:

  • Barnet torkas rent
  • Barn och mor vårdas tillsammans om barnet mår bra
  • Om barnet behöver akut hjälp eller anses behöva neonatalvård ( eller om föräldrarna själva önskar att separeras från barnet på grund av smittrisken) så separeras mor och barn direkt efter förlossning. Då betraktas även barnet som smittfritt
  • Smittade föräldrar som tar hand om sitt barn behöver tillämpa noggranna hygienrutiner vid skötsel och amning av barnet (barnet kommer av personalen på sjukhuset att betraktas som infekterat)

Tidig hemgång från sjukhuset är okej.

Hela dokumentet med de nya rekommendationerna finns här: Barnmorskeforbundet.se -rekommendation om handlaggning covid-19

Jag hoppas att detta stillar oron hos många av er! Såhär skrev en mor till mig igår när de nya rekommendationerna blev kända i ett privat meddelande (som jag har fått tillåtelse att dela):

Åh tack gode gud. Jag är inte ens gravid men blev separerad från mitt barn som hade öppen ductus och fick ligga på neo ett par dygn (jag fick ju vara där men var också utmattad och fick inte sova där). Bara detta att inte få lov att ha henne hud mot hud skapade sån ångest! Som satt i länge sen i form av ångestattacker och katastroftankar. Och så småningom en depression. Så jag kände så himla starkt för detta.

Det kommer alltid finnas ett före och efter Corona i våra liv. Men livet stannar inte upp för att ett nytt virus har drabbat oss och det kommer att födas många barn under den här tiden. Nu finns det kloka rekommendationer att luta sig tillbaka på för den som känner sig orolig över risken/oturen att insjukna samtidigt som det blir dags att föda.

Covid-19 och separation av nyfödda

Covid-19 och separation efter förlossningen

Covid-19 och separation av nyfödda

Av Paola Oras

Utifrån att vi nu har ett pandemiskt läge med Covid-19 och att det har börjat spridas i samhället i allt raskare takt så vidtas nu fler och fler åtgärder för att förhindra smittspridning. Nu hjälps vi alla åt att försöka bromsa upp förloppet så att sjukvården ska hinna med att ta hand om de som behöver vård. Vi har börjat göra många saker ”för säkerhets skull” som på olika sätt påverkar vår vardag. Ingen tror längre att det här går att stoppa, men det går att bromsa, så ”för säkerhets skull” tvättar jag händerna varje gång jag har varit ute, ”för säkerhets skull” så har basketklubben min 14-årige son tränar med ställt in alla träningar och matcher fram till den sista april och ”för säkerhets skull” har min mans arbetsgivare ordnat så att alla har möjlighet att jobba hemifrån de kommande veckorna. Min son tycker att det är fruktansvärt tråkigt att inte få spela basket på över en månad, men det är ändå inte hela världen och alla dessa ”för säkerhets skull” går att leva med.

Vi är tvungna att agera utifrån ofullständiga fakta när det gäller Covid-19 och det är rimligt att tänka försiktighetsprincipen, men att separera föräldrar och nyfödda barn är inte att vara försiktig. Tyvärr verkar sådana åtgärder redan ha blivit verklighet i Sverige.

De pediatriska sammanslutningarna i USA och Storbritannien har dragit olika slutsatser om riskerna för barn till smittade mammor. I USA rekommenderar man att barn till mammor med konstaterad Covid-19 vårdas åtskilda från sin mamma medan man i Storbritannien menar att riskerna med separation är större än riskerna med Covid-19. De rekommenderar istället att smittade föräldrar använder munskydd och är noggranna med sin handhygien när de tar hand om sitt barn.

https://www.aappublications.org/news/2020/03/12/coronavirus031220

https://www.rcpch.ac.uk/resources/covid-19-guidance-paediatric-services#covid-19-infection-in-pregnancy

Vad vet vi om Covid-19?

Av de hittills kända fallen världen över har jag inte kunnat hitta att något enda dödsfall bland barn har rapporterats. Vi vet att barn utgör en väldigt liten del av andelen smittade och att de barn som har konstaterad smitta verkar få ett mildare förlopp och färre komplikationer jämfört med vuxna. Barn har inte pekats ut som en riskgrupp, tvärtom verkar många förbluffade över att just barnen verkar klara det här så bra. Vi vet inte säkert, men vi tror att det inte smittar från den gravida mamman till barnet i magen och av de prover som har tagits verkar inte heller viruset överföras i bröstmjölken. Det vi vet om smittvägar är att det smittar via droppsmitta och att även personer utan symtom kan smitta. För barn med medfödda missbildningar eller sjukdomar eller för barn som föds för tidigt kan individuella riskbedömningar behövas.

Vårdpersonal kan vara smittbärare utan symtom och sannolikheten att barnet trots isolering från föräldrarna ändå utsätts för smitta är relativt hög med den spridning vi håller på att få i samhället. Kan vi verkligen garantera att personal finns tillgänglig som isolerat kan ägna sig åt detta? Hur säkerställs det? Och hur kommer mammor som riskerar att skiljas från sina barn att reagera? Det rimliga är att låta föräldrarna vara med sitt barn och att minimera risken för smitta genom goda hygienrutiner, det vill säga god handhygien och munskydd.

Vad vet vi om separationer mellan föräldrar och barn efter förlossningen?

Vi vet att föräldrar behöver få vara nära och ge den grundläggande omvårdnaden till sina nyfödda barn för att de ska känna sig som föräldrar. Det är kontakten med barnet och att känna att man är speciell för sitt barn är grunden för de känslomässiga banden som utgör anknytningsprocessen. Barnets anknytning formas av hur väl föräldrarna kan tillgodose barnets grundläggande behov och hur känslomässigt tillgängliga föräldrarna är. Det är fortfarande vanligt världen över att föräldrar separeras från sina för tidigt födda barn och konsekvenserna av det är välstuderade. Det är vanligare med en försämrad anknytning, depression och posttraumatisk stress hos föräldrarna och försämrad anknytning och försenad utveckling hos barnet.  

Vi vet att ammade barn oftast får mildare förlopp vid influensa och andra virusinfektioner jämfört med andra familjemedlemmar med samma infektion. Det är inte orimligt att tro att samma sak kan gälla Covid-19 tills vi lär oss mer.  Vi vet att amning har viktiga hälsofördelar för både mamman och barnet på kort och lång sikt. För barnet innebär amning bland annat minskad risk för luftvägsinfektioner, mag- tarminfektioner, övervikt, diabetes och plötslig spädbarnsdöd. Vi vet att bröstmjölken skyddar barnet mot andra sjukvårdskrävande infektioner och just nu vill vi ju att alla håller sig så friska som möjligt för att inte belasta sjukvården. Alla som arbetar med mammor och nyfödda barn vet att det är oerhört mycket svårare att dra igång och upprätthålla mjölkproduktionen om mamman och barnet är separerade. Att pumpa och vara åtskild från sitt barn är en amningsstart i brant uppförsbacke jämfört med att få vara med sitt barn och börja amma. Sannolikheten att barn som har varit separerade en tid blir ammade är helt enkelt lägre.

Det är fullt förståeligt och väldigt mänskligt att reagera med rädsla inför en sådan här pandemi och just därför är det extra viktigt att stanna upp och titta på fakta igen innan vi sätter in åtgärder ”för säkerhets skull”.

  • Föräldrar utgör inte nödvändigtvis en större smittofara än vårdpersonalen om de tillämpar god handhygien och använder munskydd. Till detta kan läggas till betydande svårigheter att lösa detta praktiskt med garanterat osmittad personal (samt eventuella risker med att mammor som riskerar separation tar till desperata åtgärder)
  • Amning är av särskild betydelse i det här läget och det är svårt att få amningen att fungera om mamma och barn separeras
  • Barn har inte pekats ut som en riskgrupp, de utgör en liten andel av de som har konstaterats vara smittade och de verkar generellt få mildare symtom

Det är dessutom självklart så att barn och föräldrar mår bäst tillsammans och en separation den första tiden kan få livslånga konsekvenser i form av sämre anknytning, posttraumatisk stress, depression och försenad utveckling hos barnet.

uk/en/guidelines-research-services/guidelines/coronavirus-pregnancy/covid-19-virus-infection-and-pregnancy/

gravid, corona

Är du gravid och orolig över hur Corona drabbar?

Corona, gravid

Corona är den populära benämningen på sjukdomen som har fått namnet Covid-19 – en sjukdom som orsakas av det nya viruset Sars-CoV-2. Skillnaden mellan en ”vanlig” influensa och Covid-19 är att den senare sprider sig i en mycket snabbare takt. När den väl har fått fäste och börjat sprida sig i ett land så kommer den drabba betydligt fler av oss – detta eftersom vi inte har någon flockimmunitet mot Covid-19. Influensan som kommer säsongsenligt varje år har vi hunnit bygga upp ett visst skydd mot i befolkningen. Och de som tillhör en riskgrupp kan vaccinera sig i förebyggande syfte. Mot Covid-19 finns inget vaccin.

Så funkar Covid-19

Corona sprids genom nära kontakt mellan människor, genom droppar av hosta och nysningar. Om du smittas av Covid-19 är inkubationstiden ungefär 2-14 dagar. De flesta insjuknar några dagar efter att de blivit smittade. Symtom på Covid-19 är framförallt feber och torrhosta (luftvägsinfektion) – men hos en del blir sjukdomen allvarlig med en djupare lunginflammation och svårigheter att andas. Många som får sjukdomen får bara milda symtom som går att vila sig frisk från. Men precis som vid ”vanlig” säsongsinfluensa så finns det riskgrupper, helt enkelt personer som har större risk för att få svårare sjukdom – och en liten andel av dem dör i sjukdomen.

Siffror om dödlighet i Covid-19 varierar men WHO uppskattar en dödlighet på 1-2 %. Det låter kanske inte så farligt men betänk att om halva befolkningen smittas av sjudomen (vilket tyvärr inte är otänkbart), ja då kommer väldigt många att också dö i sjukdomen.

De som verkar vara extra utsatta och tillhöra gruppen människor med större risk att drabbas av allvarlig sjukdom är framförallt äldre personer över 85 år och personer med högt blodtryck, hjärt och kärlsjukdom, lungsjukdom, cancer eller diabetes. Gravida verkar inte tillhöra gruppen personer med ökad risk för allvarlig sjukdom! Däremot är gravida något mer mottagliga för virusinfektioner i allmänhet eftersom immunförsvaret trycks tillbaka något under en graviditet. Så Corona kan bli en allvarlig sjukdom om du är gravid.

gravid, corona
Graviditet och Covid-19?

Graviditet och Covid-19

Det finns idag väldigt begränsat med information om graviditet och Covid-19. Men den information som finns tyder på att Covid-19 inte är värre för gravida än för de icke-gravida som drabbas. SARS verkar till exempel vara mycket värre för gravida än Covid-19. Jag citerar här ur The Lancet där Covid-19 (Sars-Cov-2) jämförs med SARS (Sars-Cov-1): What are the risk of Covid-19 infection in pregnant women?

”The clinical characteristics reported in pregnant women with confirmed COVID-19 infection are similar to those reported for non-pregnant adults with confirmed COVID-19 infection in the general population and are indicative of a relatively optimistic clinical course and outcomes for COVID-19 infection compared with SARS-CoV-1 infection.1314

As discussed in the study, pregnant women are susceptible to respiratory pathogens and to development of severe pneumonia, which possibly makes them more susceptible to COVID-19 infection than the general population, especially if they have chronic diseases or maternal complications. Therefore, pregnant women and newborn babies should be considered key at-risk populations in strategies focusing on prevention and management of COVID-19 infection.”

Det verkar alltså inte som att man behöver vara orolig för att smittan ska överföras till fostret vid infektion i Covid-19. Men för att minska risken att bli smittad av Covid-19 överhuvudtaget ska gravida vidta exakt samma försiktigthetsåtgärder som alla andra. Det vill säga:

  • Tvätta händerna ofta och noga med tvål och varmt vatten. Bär gärna med dig en liten flaska med handsprit som du kan använda när du inte ges möjlighet att tvätta händerna.
  • Försök att undvika att peta dig i näsan, klia i ögonen eller röra med dina händer i ansiktet innan du har tvättat händerna.
  • Undvik nära kontakt med sjuka människor.
  • När du är bland folk, försök att hosta och nysa i armvecket eller i en näsduk istället för rakt ut.
  • Stanna hemma om du är det minsta sjuk även om du själv känner dig tillräckligt frisk för att jobba! Detta för att vi nu alla har ett gemensamt ansvar för att inte smitta andra.

Om du är gravid och har en kronisk sjukdom eller något annat som komplicerar din graviditet – och är orolig över hur du ska göra nu när Covid-19 sprids – ja då rekommenderar jag att du försöker ta kontakt med just din läkare eller barnmorska. För allmän sjukvårdsrådgivning eller om du vill få hjälp med att bli slussad vidare kan du kontakta Vårdguiden 1177 på telefon.

Här finns några länkar med mer information om Covid-19:

thelancet.com/journals

Folkhalsomyndigheten.se/smittskydd

WHO om corona

Obgyn.onlinelibrary.wiley.com

Doktorn.com om corona: råd för äldre, gravida, skolbarn, kollektivtrafiksresenärer och djurägare

Bröstcancer, olika aggressiv

Om amning och bröstcancer

amning och bröstcancer

Av Paola Oras

Bröstcancerepidemin i västvärlden kan förklaras av vårt förändrade mönster av att föda barn och amma. Det menar en expertgrupp av forskare som har studerat sambanden mellan bröstcancer och kvinnors reproduktiva hälsa. Ju längre tid en kvinna ammar under sin livstid, desto mer minskar hennes risk att drabbas av bröstcancer1. Det är dock ingen större poäng med att lyfta den här hälsofördelen eftersom de flesta kvinnor i västländer inte får så många barn och inte vill amma så länge – det menar andra forskare som är mer kritiskt lagda. Själv är jag optimistisk och tänker att vi måste börja med att sprida kunskapen och inte på förhand bestämma oss för hur kvinnor väljer att göra.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige och faktiskt över hela världen men även om den är vanlig överallt är den vanligare i höginkomstländer än i låginkomstländer. Troligtvis kan skillnaderna förklaras av just olikheterna i vårt mönster av att föda barn och att amma men till viss del även av olikheter i dieten. I Sverige var förekomsten av bröstcancer 180 per 100 000 kvinnor år 2016 enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. Som jämförelse kan nämnas att förekomsten i Östafrika är runt 20 per 100 000 kvinnor och under 40 per 100 000 kvinnor generellt i låginkomstländer enligt Världshälsoorganisationen. Även om fler drabbas så är överlevnaden bättre för kvinnor i höginkomstländer tack vare tillgången till effektivare behandlingar. I Sverige överlever 80 % medan motsvarande siffra i många låginkomstländer är under 40%.

Forskare har räknat fram att för varje år en kvinna ammar så minskar risken med 4,3%. Men vad innebär den riskminskningen i praktiken? Det är ju alltid lite svårt att göra sådana siffror begripliga. Forskarna själva exemplifierar det så här: under förutsättning att kvinnor i västländer fortsätter att föda 2,5 barn men ammar varje barn sex månader längre än nu så skulle antalet kvinnor som drabbades minska med 5 %. Skulle de istället förlänga amningstiden med ett år så skulle förekomsten av bröstcancer minska med 11 %.

För att konkretisera siffrorna ytterligare kan man säga att av de ca 470 000 kvinnor som varje år drabbas av bröstcancer i västländer så skulle 50 000 kvinnor slippa den sjukdomen om alla som fick barn ammade ett år till1.

Bröstcancer, olika aggressiv
Foto: Lovisa Engblom

Bröstcancer kan delas in i flera underkategorier och kan vara olika aggressiv. Ett annat samband som har hittats genom studier är att kvinnor som har fött barn men inte ammat har en högre risk att drabbas av en mer aggressiv form av bröstcancer som inte är hormonkänslig2. Kunskapen om amningens skyddande effekt mot bröstcancer kom redan under 70-talet då en grupp forskare studerade bröstcancer hos kvinnor i Hong Kong. Hur kunde de komma fram till att det var så? Det forskarna gjorde var att de jämförde fördelningen av cancer i höger och vänster bröst hos kvinnor som hade enkelsidig bröstcancer. De tittade både på de som hade ammat, de som hade fött barn men inte ammat och de som inte hade fött barn men fann ingen skillnad mellan sidorna. Det verkade alltså vara lika vanligt att drabbas av bröstcancer i höger som i vänster bröst. Sedan jämfördes dessa grupper med en grupp kvinnor från fiskarsamhällen där de av tradition bara ammade på höger bröst. Hos fiskarkvinnorna sågs en tydlig ökning av cancer i det vänstra bröstet3.

Hur kan amning skydda mot bröstcancer?

Vad är det då med amningen som ger det här skyddet? Det är ännu inte helt klarlagt och som med de flesta sjukdomar är det inte helt enkelt att utröna hur det hänger ihop. Utifrån det vi vet idag verkar flera mekanismer ligga bakom amningens skyddande effekt mot bröstcancer. En faktor är att hormonet östrogen endast finns i låga nivåer i kroppen under amningsperioden. En del bröstcancersorter är känsliga för just östrogen för att utvecklas. En annan faktor är att cellerna i bröstvävnaden genomgår en mognadsprocess vid amningen som gör att de blir mindre benägna att utvecklas till cancerceller1. Det verkar också som om ett ämne i bröstmjölken kallat HAMLET kan ha effekter på själva bröstvävnaden och ta död på eventuella tumörceller.

HAMLET är en akronym för Human Alpha-lactalbumin Made LEthal to Tumor cells och i laboratorier har man kunnat se att HAMLET tar död på omkring 50 olika typer av cancerceller. Det som är bra med HAMLET är att det inte påverkar de friska cellerna i kroppen, HAMLET ger sig specifikt på cancerceller4. Amningen påverkar också miljön i hela kroppen på ett sätt som inte är gynnsamt för cancer. Det handlar framförallt om att det minskar förekomsten av diabetes och högt blodtryck som båda är kopplade till en förhöjd cancerrisk.

Med den nuvarande amningsförekomsten i världen förebyggs årligen 20 000 dödsfall till följd av bröstcancer1. Det verkar som om all amning har en skyddande effekt men att enbart amning  under barnets första halvår ger ett starkare skydd än delamning under samma tid. Ju längre tid en kvinna ammar sammanlagt under sitt liv, desto lägre risk verkar hon ha för att drabbas av bröstcancer5. Med andra ord är amning enligt Världshälsoorganisationens rekommendation – helamning i sex månader och delamning i två år eller längre – en rätt bra modell att utgå ifrån.

Referenser:

  1. Collaborative Group on Hormonal Factors in Breast Cancer, (2002). Breast cancer and breastfeeding: Collaborative reanalysis of individual data from 47 epidemiological studies in 30 countries, including 50302 women with breast cancer and 96973 women without the disease. Lancet 360(9328), 187–195
  2. Anstey EH, Shoemaker ML, Barrera CM, O’Neil ME, Verma AB, Holman DM, (2017) Breastfeeding and Breast Cancer Risk Reduction: Implications for Black Mothers. American journal of preventive medicine 53(3S1):S40-S46
  3. Ing R, Petrakis NL, & Ho JH, (1977). Unilateral breastfeeding and breast cancer. Lancet 16;2(8029):124-7
  4. Rath, EM, Duff, AP, Håkansson, AP, Vacher, CS, Liu, GJ, Knott, RB, & Church, WB (2015). Structure and Potential Cellular Targets of HAMLET-like Anti-Cancer Compounds made from Milk Components. Journal of Pharmacy & Pharmaceutical Sciences, 18(4), 773–824.
  5. Unar-Munguía M, Torres-Mejía G, Colchero MA, González de Cosío T., (2017). Breastfeeding mode and risk of breast cancer: A dose-response meta-analysis. Journal of human lactation, 33 (2), 422-434

En uppdatering av läget: be wise

Söndagsmys!

Det här är vad som har hänt på ett ungefär de senaste veckorna:

  • Jag har varit hemma med sjuka barn till och från i nästan en månad
  • Mitt manus har ändå lyckats lämna mitt skrivbord – yes!
  • Jag har hållit profylaxkurser ihop med Eva, och några privatkurser själv
  • Varit inbjuden att tala om förlossningsvård för centerpartiet i Uppsala tillsammans med Helena Eriksson som är verksamhetschef för bm-mottagningen Hjärtat. (Centerpartiet har verkligen börjat tänka till runt förlossningsvården på ett mycket positivt sätt, hoppas fler partier hakar på)
  • Har varit med på några förlossningar
  • Föreläst på barnmorskeprogrammet i Uppsala om att föda hemma
  • Är nu i full gång med att planera roliga saker som ska hända under våren

Något som har dämpat min glädje över att våren snart kommer vara här är den pandemi som är här. Jag pratar om corona såklart. Alltså, corona är inte som vilken influensa som helst. Dels kan det orsaka svårare infektioner OCH vi har ingen flockimmunitet alls mot detta virus och därför drabbar det oss på ett helt annat sätt. Dödligheten ligger runt 3 % och om 100 000 personer smittas så kommer 3000 att dö. Det är bland annat därför det här skiljer sig från vanlig influensa! För att så många kommer att kunna insjukna. De som får lida värst i denna sjuka verkar vara äldre och redan sjuka. Barn och gravida verkar inte vara de som drabbas värst. Panikartad rädsla är ingen bra drivkraft. Men att disneyfiera verkligheten och påstå att samhällets beredskap är god är bara dumt.

För vem som helst som tänker ett varv till inser att vår beredskap är allt annat än god. Vi har brist på bemannade vårdplatser redan idag inom sjukvården – vi har alltså problem med att vårda och ta hand om de som vi redan idag behöver ta hand om, alltså innan corona. Om sjukvården i ett slag skulle behöva isolera och vårda ett mycket stort antal sjuka i detta virus så skulle läget snabbt bli väldigt problematiskt. Jag förstår faktiskt inte drivkraften bakom att försköna verkligheten här, för jag tror att det skapar mer oro och rädsla än att ge saklig om än krass information.

Låt oss därför hoppas att vi slipper så många smittade! För om vi skulle behöva ta hand om en stor smittspridning skulle vi i Sverige helt enkelt ha svårt att klara den uppgiften. Jag citerar Albert Einstein:

A clever person solves a problem. A wise person avoids it.

När det kommer till sjukvården önskar jag att vi i Sverige på ett övergripande plan kunde vara lite mer ”wise” och mindre ”clever”. Att vara wise är att tänka strategiskt smart istället för att symtomlindra och göra en massa nya quick fixes hela tiden som inte löser grundproblem. Här ett exempel:

Varför slutar så många barnmorskor och sjuksköterskor att arbeta inom vården?

Det är faktiskt ett av våra grundproblem i Sverige idag. För det går inte att bedriva säker sjukvård utan tillräckligt många sjuksköterskor eller barnmorskor, och om corona sprider sig kommer vi att bli smärtsamt och akut medvetna om det. Bristen på sjuksköterskor och barnmorskor som vill arbeta inom vården har lett till dyr hyrpersonal och andra suboptimala lösningar som vi alla får lida för. Andra åtgärder – som att skaka fram en massa nya utbildningsplatser – löser inte heller grundproblemet eftersom det inte täpper till läckan. Det FINNS sjuksköterskor och barnmorskor men vården lyckas inte behålla dem. Tips till dig som arbetar strategiskt med detta och som har makt att ta beslut: ring upp och djupintervjua varje barnmorska och sjuksköterska som säger upp sig frivilligt från en avdelning. Fråga en öppen fråga: varför slutar du? Vad skulle kunna få dig att stanna kvar? Lyssna ordentligt på svaret och lägg sedan pussel. Be wise.

Förutom att just detta lägger lite sordin på min grundkänsla så mår jag bra! Jag är glad. Och igår hade jag världens mysigaste dag med min vän Paola och några av alla våra barn. Det är lyx att kunna kombinera jobb med mysigt onsdagshäng.

Onsdagsmys!
Hanna och Barnsängskriget

Bokrecension: Hanna och barnsängskriget

Hanna och Barnsängskriget
Hanna och barnsängskriget av Pia Höjeberg

Av Märta Cullhed Engblom

Storytelling äger en magisk kraft. Att berätta en historia helt enkelt. Just det har Pia Höjeberg gjort i sin första skönlitterära roman – Hanna och Barnsängskriget. Det som är storartat med denna roman är att endast en barnmorska med erfarenhet har kunnat gestalta en av Sveriges barnmorskepionjärer – Johanna Bovall Hedén – på detta vis. Och kanske kan bara en barnmorska med erfarenhet se just det.

För det är ett riktigt drama som Pia målar upp. En bladvändare – och den är mästerligt berättad. Språket är rikt och gestaltningen påminner om Moa Martinsons trilogi: ”Mor gifter sig”, ”Kyrkbröllop” och ”Kvinnor och äppelträd”.

Året är 1857 när Hanna påbörjar sin utbildning till barnmorska på Allmänna Barnbördshuset i Stockholm (där Rosenbad ligger idag!) och blir invigd i barnafödandets mysterium. Den första föderska hon får ta hand om är fattig och håret kryllar av löss medan kyngarna (värkarna) river i hennes kropp.

Förundrat ser hon på när Eva rör sig i cirklar i rummet, hur hon hukar sig, stampar brett, hämtar kraft den korta stunden mellan kyngarna och ber Hanna hålla om henne när de biter i som värst. Så hon kämpar! Så kroppen går loss på henne! Mödosamt, ackompanjerat av suckar, stönande, kvidande, trampar hon runt som ett djur som söker ett bo där hon skyddad och ifred kan föda sitt barn. Hanna följer henne, famnar om som i en födelsedans: ”Det är alltså såhär det går till att föda barn”.

När barnet väl är framfött har Hanna svårt att hålla tillbaka tårarna och efteråt konstaterar hon att det där hade Eva kunnat göra utan henne. Hanna skolas emellertid snabbt in i den kultur som råder och lovar sig själv att i fortsättningen få barnaföderskorna att ligga på rygg och göra som hon säger. Just dynamiken mellan kvinnorna som föder och en barnmorska i vardande är så på pricken skildrad. Hur kvinnorna i föderummet förhåller sig till varann och maktspelet dem emellan, det har Pia Höjeberg verkligen fångat. Jag vet inte om någon annan författare har gjort just det.

Också spelet mellan barnmorskorna skildrar Pia. Från det starka och alldeles nödvändiga systerskap som uppstår under skoltiden och senare utvecklas till en mogen kollegialitet barnmorskor emellan – men också den rivalitet som inte så sällan uppstår. Hårt ansatta barnmorskor som bråkar med varann är ett fenomen som lever än idag.

En röd tråd som löper genom berättandet är annars fattigdom och hårt arbete. Det är ett ensamt arbete Hanna får utföra när hon sedermera tar anställning i Huså, Jämtland. Men till skillnad från hjälpgummorna kan Hanna som nu är utbildad barnmorska med hjälp av sina händer rädda liv.

Livmodern som tröttats ut av täta barnafödslar orkar inte knyta om blodkärlen. Den fortsätter att släppa ut sitt blod. Kvinnans panna är kladdig av kallsvett och hennes läppar börjar anta en blåaktig färg. Genom den slappa bukväggen ser Hanna pulsen i den stora kroppspulsådern som för varje pulsslag pumpar ådern ut mer blod. ”Ska jag stå här maktlös och se kvinnan tappas ut som ett slaktdjur?” Hon stirrar på den bultande ådern som i samma ögonblick ropar till hennes fingrar: Ge akt! Hon får en impuls, knyter näven och trycker ner den hårt över ådern. Blodflödet upphör.

De många skönlitterära skildringarna av födande gör boken alldeles egen och unik. Det är så trovärdigt att jag genast ramlar in i berättandet och undrar hur det ska gå just denna gång. Överlever föderskan? Dör hon? Vad ska Hanna göra nu? Jag kan inte lägga ifrån mig boken.

Hanna är ständigt på jour och eftersom hon arbetar så nära och intimt med de födande kvinnorna i Jämtland så utvecklar hon över tid en intuitiv förmåga. Hon börjar få ”varsel” när något är på gång och det kommer som en ilning längs ryggraden. När hon senare tar anställning på en institution i Göteborg, ja då försvinner ilningarna längs ryggraden och hon får inga ”varsel” längre. Den detaljen i boken får mig att känna ett rys.

Vissa stycken i boken får mig dock att känna en smärtsam sorg. Barnmorskorna som slits ut efter år av hårt fysiskt arbete – många av dem hamnar på fattighuset. Dagens barnmorskor slits ut av precis samma anledning som dåtidens, och eftersom knappt någon orkar arbeta heltid riskerar även dagens barnmorskor att bli fattigpensionärer.

När Hanna har blivit erfaren och luttrad får hon undervisa de yngre studenterna på barnbördsanstalten i Göteborg. Detta är vad åren i födandets tjänst har lärt henne:

Att kveden är stor och stark och glödande röd: att värken är en orkan som kan svepa med sig allt; att liv och död skiljs åt av tunna hinnor; att proppen går ur och fostervatten forsar från kvedens tunna – livets flöde: från död till liv, från liv till död och till liv igen, att förlossningen är den enda stunden Livet och Döden tar varandra i hand. Att förgänglighet är Guds outgrundliga vilja. Att barnmorskan har livets sköra tråd i sin hand trots sin ringa ställning. Men att föraktet för henne är Guds vilja är hon inte säker på, inte heller att föda barn inte har med Skapelsen att göra som prästerna säger.

Pia Höjeberg har lyckats skildra både det råa och hårda – naturens villkor – men även det utsökta och sublima. Det är så nyansrikt berättat att jag blir alldeles salig. Med den här romanen har Pia Höjeberg öppnat upp ett tidigare låst rum och skrivit in både sig själv och Johanna Bovall Hedén i historien.

Hitta det bästa priset på omnible.se