Alexandra Goldberg barnmorska och forskare

Bröstmjölksstimulering under graviditeten för gravida med diabetes

The Positive Birth Calendar 2022

Av Alexandra Goldberg

Hej, jag heter Alexandra Goldberg och är barnmorska och doktorand. Jag är nog mest igenkänd som den som har implementerat bröstmjölksstimulering under graviditeten för gravida med diabetes i Sverige, vilket även spritt sig till Norge och Finland. Mitt forskningsområde är främst typ 1 diabetes och graviditet, födsel och amning. Intresset för det här forskningsområdet och specifikt bröstmjölksstimulering under graviditet väcktes när jag väntade mitt första barn. Jag hade då levt med typ 1 diabetes i 21 år och tillhörde definitivt kategorin spetspatient med tanke på att jag dessutom var både sjuksköterska och barnmorska. Det var uppenbart att diabetes och obstetrik tillsammans var svårt att ha en fördjupad kunskap i för många inom sjukvården. Min önskan om att utbilda all personal inom obstetrik i diabetes och all personal inom diabetes i obstetrik har lett till att jag föreläser på barnmorskeprogrammet på Karolinska Institutet och Uppsala universitet samt på diabetessjuksköterskeprogrammet i Uppsala.

Alexandra Goldberg analyserar mjölk
Analyserar bröstmjölk!

Att hur vi vårdar också skiljer sig mellan alla sjukhus var något jag upptäckte tydligt under min första graviditet då jag gjorde mina kontroller på ett sjukhus och arbetade på ett annat sjukhus. Vi gjorde en studie på detta som visade att alla med typ 1 diabetes under sin graviditet och födsel vårdas på 29 olika sätt i Sverige.

Barnmorskor behöver se och lyfta det friska

Det som mest av allt berörde mig under mina graviditeter var känslan av hur sjuk jag var i min typ 1 diabetes. Som barnmorska hade jag utbildats och gått på djupet i det friska och normala. Jag drömde om att själv få uppleva den fysiologiska födseln och glädjen i att vänta ett barn. Så blev det inte. Efter att ha bearbetat besvikelsen har jag insett att vad alla med någon form av sjukdom eller begränsning under sin graviditet behöver är att vi barnmorskor arbetar för att se, lyfta och uppmuntra det friska och normala i deras graviditet, födsel eller amningen. Kanske till och med i större utsträckning än om allt är friskt och normalt. Du kan genomgå en i övrigt normal graviditet, fysiologisk födsel och helamma ditt barn från födsel även om du till exempel samtidigt är förstföderska och lever med typ 1 diabetes. Däremot tror jag att vi behöver utforma vården och stötta alla med till exempel diabetes på ett annat sätt än vad vi gör idag.

Doris föds

Råmjölk istället för bröstmjölksersättning till nyfödda

Halva min kommande avhandling handlar om att stödja gravida med diabetes så att också de får möjlighet att helamma sina barn. Vi vet sedan innan att helamning har många positiva fördelar och mjölkersättning har många negativa konsekvenser för både mamma och barn. Jag brukar säga att amning börjar redan under graviditeten och fortsätter även genom födseln. Genom att bröstmjölksstimulera från graviditetsvecka 36+0, om du lever med någon form av diabetes under din graviditet, 6-10 minuter per bröst två gånger per dag så har du möjlighet att kunna ge ditt barn din råmjölk istället för mjölkersättning. Idag rekommenderas nämligen alla barn till mammor med medicinskt behandlad diabetes att tillmatas utöver amning, eftersom de har risk att drabbas av lågt blodsocker första levnadsdygnet. Intressant i detta sammanhang är då att mjölkersättning i sig ökar barnets insulinproduktion och att om barn till mammor med kostbehandlad diabetes ammas och tillmatas med mjölkersättning jämfört med att bara ammas så har de som också får mjölkersättning ökad risk att få låga blodsocker.

Ungefär 85% får ut råmjölk under graviditeten när de bröstmjölksstimulerar. Median att få ut är 5 ml. Det är alltså små men väldigt värdefulla mängder det handlar om. Får du inte ut något så säger det inget om din kommande amning eller bröstmjölksproduktion. I våra studier så finns det förstföderskor med typ 1 diabetes som inte fått ut råmjölk under graviditeten men som sedan fått ut tillräckligt efter de fött så att de kunnat helamma sina barn från start. Det är därför bra att fortsätta öva men inte tänka så mycket på vad som kommer. Många beskriver också att de inte får ut något vecka 36 och 37 men i vecka 38 börjar det sedan komma. Det är alltid värt att fortsätta. Råmjölken som kommer ut under graviditeten kan frysas i frysen hemma och sedan tas med i en kylväska med frysklamp till förlossningen, den håller 24h i kylväskan så lägg gärna över råmjölken i en frys på förlossningen. Värm upp ca 5ml i taget i vattenbad. Det bästa är att bröstmjölksstimulera efter amning och ge den färska råmjölken på tesked i första hand.

Ungefär 97% önskar helamma sina barn i 6 mån och 2019 så var det 9,7% som helammade sina barn i 6 månader i Sverige. På många kliniker tillmatas mer än en tredjedel av fullgångna barn till friska mammor med mjölkersättning redan på BB. Faktorer som ryggbedövning och värkstimulerande dropp kan påverka amningen negativt och det är ibland upp till  mer än 75% som har det under sin födsel. Dessa siffror visar på att vi behöver fler verktyg för att fler ska nå sina önskade amningsmål. Att till exempel börja bröstmjölksstimulera under igångsättningen eller i värkpaus eller efter en väl fungerande ryggbedövning kan vara ett sätt att förbereda sig på sin amning, den fjärde trimestern.

Att bröstmjölksstimulera under sin graviditet eller födsel är enligt mig ett sätt att ta tillbaka makten över sin amning och ett sätt att själv jobba för det friska och normala.

https://www.primary-care-diabetes.com/article/S1751-9918(21)00137-6/fulltext

https://www.who.int/health-topics/breastfeeding#tab=tab_1

https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(17)31373-9/fulltext

https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1877575618300028

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5473881/

Amning under graviditeten. Om ömma bröstvårtor!

För tre år sedan!
Foto: Lovisa Engblom

Min yngsta är nu tre och ett halvt år. Aldrig i min fantasi hade jag kunnat föreställa mig att jag skulle amma henne så länge! Nej faktiskt inte. Men idag är jag så glad för den fina amningsrelation vi haft under de här åren, minus de sex jobbiga veckorna där i början. Enda anledningen att jag inte gav upp amningen när allt krånglade var för att jag visste att det fanns ett pris i andra änden. Och jag är så glad över mitt beslut att fortsätta. Vet att jag alltid kommer kunna minnas den här tiden med sån värme.

Men så blev jag gravid. Och det absolut tidigaste tecknet på att jag var gravid var att det ömmade på ett nytt sätt när hon ammade. Graviditetstestet visade positivt först flera dagar efter att det börjat ömma i brösten. Jag minns så väl den dagen då Hanna backade bakåt efter att hon tagit tag för att amma sin eftermiddagsslurk. Hon berättade för mig att mjölken var stark (ja det är spännande att amma större barn som kan berätta hur det smakar!) och ville inte ha av den mjölken. Några veckor senare fick jag missfall.

Jag har inte ammat särskilt mycket under den här perioden. Jag kallar det för att gossnutta, kanske 2-3 gånger om dagen. Inget på natten. Så jag tror knappast att missfallen berodde på amningen, även om det verkar finnas lite stöd för att helamning under graviditeten kan öka risken för missfall. Men delamning har inte visat sig påverka alls. Nåväl, att smaken ändrades tillfälligt där i början har inte stoppat min unge från att amma vidare. Själv har jag dock känt att den nya ömheten i bröstvårtorna och brösten gjort mig öm ända in i själen. Det har inte varit lika avslappnat att amma, jag har behövt ta sats och inte funnit ro på samma sätt under våra amningstillfällen.

Den ömheten i kombination med att hon själv inte direkt protesterar när jag nekar henne bröstet gör att jag ser den här perioden som ett naturligt sätt att avsluta vår amningsrelation. För jag siktar inte på tandemamning.

Ömhet, amningsaversion eller tandemamning

När jag frågade mina följare på instagram om erfarenheter av att amma under graviditeten så fick jag många liknande svar! De flesta upplevde någon form av ömhet och för en del övergick det till en direkt amningsaversion. Några upplevde den där ömheten som hanterbar, att den kom och gick lite under graviditeten, och en del berättade att de siktade på tandemamning. Det är ju jättefint att det är fullt möjligt att tandemamma! Jag är glad att de som önskar det inte låter någon snäv amningsnorm stå i vägen. Det enda som kan vara viktigt att tänka på precis efter förlossningen är att låta den första råmjölken framförallt gå till den nyfödde, eftersom tillgången på råmjölk då är begränsad. Produktionen av den ”mogna” mjölken som kommer några dagar senare styrs ju att efterfrågan, så den räcker ju gott till fler barn än ett. Det hade ju varit fantastiskt att ha ett större barn som kunde hjälpa till att lätta lite på trycket i de där ibland stora och stinna brösten. Samtidigt som det är fint att kunna ha den gemenskapen och närheten ihop. Men för mig känns det skönt att hinna vänja av innan det lilla syskonet kommer.

amning under graviditeten