Invigning av BB Gårda i Göteborg den 27 januari

Så har Sverige fått sin första fristående barnmorskeledda enhet! På engelska och på forskarspråk kallas det för freestanding MU (midwifery unit).

För friska kvinnor med förväntat normala födslar innebär det fördelar att få föda med kända barnmorskor på en enhet där födandet ses som något i grunden friskt. Det är också billigare vård.

Autonomi, tillit och starka relationer är själva kärnan – den som behöver vara stark – för att en fristående barnmorskeledd enhet ska fungera och hålla över tid. Lucia Rocca Ihenacho, själv senior barnmorska och forskare från England samt medskapare av Midwifery Unit Network föreläste om just detta under dagen. Hon betonade följande: när en barnmorskeledd enhet börjar kompromissa med sina kärnvärden och förlorar en del av sin autonomi så är det början på slutet. Intressant!

Det finns ett starkt motstånd mot differentierad födevård i Sverige. De flesta här är av åsikten att alla födslar bör ske på en specialiserad obstetrisk enhet på sjukhus. Många argumenterar för att fysiologiska födslar och vattenfödslar gärna får vara en integrerad del av det ordinarie utbudet. Det vill säga att alla resurser ska finnas på plats medan man kan ”låtsas” som om man befinner sig på en barnmorskeledd enhet. Ända tills kvinnan ber om en epidural eller läkaren utanför blir orolig över hur det går. Då befinner man sig plötsligt på en helt vanlig förlossningsavdelning igen.

Men kärnan i ett birthcenter är de trygga relationer som barnmorskorna skapar med kvinnorna redan under graviditeten. Kulturen som barnmorskorna skapar sinsemellan och med varandra är också en viktig faktor. Så för att kunna kallas för en fristående barnmorskeledd enhet behöver den födande själv transporteras om ytterliga vårdnivå krävs. Fristående barnmorskeledda enheter innebär bättre utfall än AMU (alongside midwifery unit som ligger på sjukhus).

Kan alla barnmorskor arbeta på en fristående barnmorskeledd enhet?

Nej, inte riktigt. Jag citerar här från en översiktsartikel som handlar om implementering av barnmorskeledda enheter. De flesta har idag för lite erfarenhet och kunskap om det fysiologiska födandet för att känna sig trygga med att arbeta självständigt inom den här modellen.

”Support, training and exposure to the MU model

All studies identified that an appropriate set of knowledge, skills and training was required for midwives to work autonomously, even though midwifery regulations and background of midwives had significant differences from one context to another. Even studies located in countries where midwives worked more autonomously (England and Canada) reported a lack of confidence in physiological birth among midwives often due to a more predominant obstetric-led practice in the last decades:

“Because everyone has worked in such a high-risk environment, you become deskilled to an extent, and feel a bit apprehensive about normal birth… you know, trusting that women can have babies low risk.” Focus Group Midwife, [11], page 6

A good level of knowledge, up to date training and appropriate skills of the midwifery workforce were identified as an important facilitator to develop professionals’ confidence in the MU model and for being able to promote it and spread it.”

Batinelli, L., Thaels, E., Leister, N. et al. What are the strategies for implementing primary care models in maternity? A systematic review on midwifery units. BMC Pregnancy Childbirth 22, 123 (2022). https://doi.org/10.1186/s12884-022-04410-x

Båda bilderna från Lucia Rocca Ihenachos presentation.

Lia Brigante

Det var lyxigt att få ta del av Lucia Rocca Ihenachos, Lia Brigante och Sheena Byroms presentationer. Alla så kunniga och framstående barnmorskor! Lia Brigante representerar Europa i ICM:s styrelse (international confederation of midwives). Hon visade hur många liv som kan räddas varje år om man skalar upp den vård som ges av barnmorskor globalt.

Istället för att hamna i de två extremerna med för lite vård å ena sidan och övermedikalisering å den andra sidan så behöver vi börja kika bortom att mammor enbart ska överleva sina födslar. Vad är bra vård i samband med barnafödande? Det är inte bortskämt att få evidensbaserad förlossningsvård och möjlighet att välja vårdnivå. Friska kvinnor förtjänar också säker och respektfull förlossningsvård.

Själv höll jag ett tal om att kvinnor kan föda barn. Jag betonade vikten av att vi behöver ge kvinnor som föder friska förutsättningar – om vi vill ha fler friska födslar och fler stärkta mödrar.

En titt på BB Gårda!

De som ville blev runtvisade inne på BB Gårda. Så fint! Omsorg har lagts vid detaljer. Mjuka, dämpade färger som signalerar trygghet. Hemlikt. Jag hoppas att den här miljön kan inspirera andra förlossningskliniker runtom i Sverige.

Det känns som att ett nytt kapitel har börjat i och med öppnandet av BB Gårda. Ett som det ska bli spännande att följa.

Tusen tack till Johanna, Cita, barnmorsketeamet och alla runtomkring för en fantastisk invigning i Göteborg!

Referenser:

Batinelli, L., Thaels, E., Leister, N. et al. What are the strategies for implementing primary care models in maternity? A systematic review on midwifery units. BMC Pregnancy Childbirth 22, 123 (2022). https://doi.org/10.1186/s12884-022-04410-x

Rocca-Ihenacho L, Yuill C, McCourt C. Relationships and trust: Two key pillars of a well-functioning freestanding midwifery unit. Birth. 2021 Mar;48(1):104-113. doi: 10.1111/birt.12521. Epub 2020 Dec 11. PMID: 33314346.

Scarf VL, Rossiter C, Vedam S, Dahlen HG, Ellwood D, Forster D, et al. Maternal and perinatal outcomes by planned place of birth among women with low-risk pregnancies in high-income countries: a systematic review and meta-analysis. Midwifery. 2018;1(62):240–255.

Hollowell J, Rowe R, Townend J, Knight M, Li Y, Linsell L, et al. The birthplace in England national prospective cohort study: further analyses to enhance policy and service delivery decision-making for planned place of birth [internet]. Southampton (UK): NIHR Journals Library; 2015 [cited 2020 Dec 10]. (Health Services and Delivery Research). Available from: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK311289/ [PubMed]

Vad är en barnmorskeledd klinik?

Av Märta Cullhed Engblom och Jaqueline Vejlstrup

Jaqueline Vejlstrup är barnmorska på Roskilde Födeklinik i Danmark och har bidragit med sina kunskaper till det här blogginlägget. Roskilde Födeklinik är en barnmorskeledd enhet eller klinik, precis som BB Gårda som snart öppnar i Göteborg. BB Gårda kommer skilja sig åt från Roskilde Födeklinik på några punkter men principen är densamma. Här kommer några frågor och svar om hur saker fungerar på en barnmorskeledd enhet. Frågorna och svaren är översatta från danska till svenska av mig, Märta.

Frågor och svar OM BARNMORSKEKLINIKEN

Något av det bästa vi vet är nyfikna samtal från nya familjer som vill veta lite mer om vad ”den där barnmorskeledda enheten” handlar om. De frågor vi får mest handlar om antal och längd på barnmorskebesök, om vår förlossningsförberedelse och om den relationsbaserade vård som kända barnmorskor kan ge. Och vi bara sprudlar av stolthet över att kunna erbjuda: – 7-11 barnmorskebesök på ca 1 timmes längd – öppenvårdsförlossning med samma 2-3 kända barnmorskor som har följt familjen genom graviditeten och – grundlig föräldra och förlossningsförberedande kurs i mindre grupper med möjlighet till både workshops på kliniken och onlinekurser (för dig som inte kan ta hand om de större barnen).

Vidare erbjuder vi förlossningsbesök efter förlossningen i familjernas hem med amningsvägledning och PKU-test i eget hem och avrundning med postnatal intervju 4-6 veckor efter födseln.

Men det finns också många andra frågor. Nedan har vi samlat några av de vanligaste (och svaren på dem) i hopp om att denna kunskap med din hjälp kan nå några av dem som INTE frågar oss – antingen för att de tror sig veta svaren i förväg eller för att de har aldrig har hört att det finns barnmorskeledda enheter i Danmark.

Fråga 1: ”Men kan vi gå hem polikliniskt, 4-6 timmar efter förlossningen, även om vi föder för första gången? Hur är det med amningen?”

Svar: Oftare än inte måste vi faktiskt skynda oss att skriva färdigt papper efter förlossningen, bara för att våra familjer, både förstagångs- och flerföderskor snabbt vill komma hem till boet med sina nyfödda. Om du kan gå hem 4-6 timmar efter förlossningen och vågar börja amma i ditt eget hem beror på de förberedelser och den information du fått under graviditeten. Om barnet börja amma/ får i sig bra näring på kliniken innan det går hem – och det hjälper vi till med – så behövs bara mer av samma sak tills mjölken rinner andra eller tredje dagen. Dessutom finns vi tillgängliga 24/7 med stöd och tips för framgångsrik amning.

Fråga 2: Men när det inte finns några läkare på plats varken under graviditeten eller förlossningen – är det lika säkert att föda på en barnmorskeledd enhet? Det borde vara tryggare på sjukhuset, där man har snabb tillgång till läkare och kejsarsnitt, eller vad?

Svar: All erfarenhet och forskning visar att barnmorskeledda kliniker och hem är de säkraste platserna att föda på för friska kvinnor utan nuvarande eller tidigare förlossningskomplikationer. En av anledningarna till den höga säkerhetsnivån är att det med den trygghets- och relationsbaserade vården helt enkelt blir färre förlossningskomplikationer och därmed färre förlossningsingrepp – inklusive färre kejsarsnitt och transfusionskrävande blödningar. En annan anledning till den högre säkerheten, trots frånvaron av läkare på kliniken, går att finna i vårt strikta urval. Alla som vill föda hos oss har vi en grundlig intervju med. Här tas alla aktuella hälsofrågor upp och tidigare förlossningar granskas. Det är endast de som är friska som kommer igenom nålsögat.

Fråga 3: Men vad händer om graviditeten inte går som förväntat? … Eller förlossningen?

Svar: Allt, både under graviditeten och under förlossningen, ska förlöpa helt normalt för att du ska kunna föda på kliniken. Våra barnmorskor har lång erfarenhet från både förlossningsavdelningar och hemförlossningar av att upptäcka komplikationer under förlossningen. Vid minsta avvikelse under graviditet eller förlossning överförs proceduren till sjukhuset. Men så kommer den välkända barnmorskan från kliniken och stannar hos familjen tills barnet föds. Dock utan medicinskt ansvar för sjukhusets behandling.

Fråga 4: Men vad händer om plötsliga och oväntade komplikationer uppstår? Händer det aldrig?

Svar: Ja. Även med de bästa förutsättningarna för en normal och okomplicerad förlossning kan förlossningskomplikationer uppstå som kräver medicinsk hjälp. Eftersom det inte finns några läkare på själva kliniken kommer barnmorskan vid avvikelser från det normala förlossningsförloppet att överföra dig till Roskilde sjukhus där du tas emot av sjukhusets barnmorskor och specialistläkare om du också skulle behöva dem. I mycket sällsynta fall av plötsligt uppträdande allvarliga eller livshotande förlossningskomplikationer, till exempel vid stora blödningar efter födseln eller ett allvarligt tillstånd hos barnet, kommer din barnmorska att inleda livräddande behandling och ordna akuttransport med ambulans till Roskilde Sjukhusets förlossningsavdelning. Barnmorskan följer alltid med ambulansen, där hon fortsätter all behandling som påbörjats tills ambulansen når Roskilde sjukhus. Det är 7 minuters transport till Roskilde sjukhus.

Fråga 5: Men hur kan man vara säker på att klara av sådana plötsliga och allvarliga komplikationer?

Svar: För att vara skarpa på dessa sällsynta händelser uppdaterar vi oss regelbundet och underhåller och tränar de akuta färdigheter som kan rädda en mamma eller ett barn. En del av denna professionella uppdatering övervakas och finansieras av Region Själland och hålls varje år tillsammans med hemförlossningsbarnmorskor, förlossningsläkare och barnläkare från Regionens övriga födelseorter. Dessa dagar av akut färdighetsträning är effektiva och absolut nödvändiga för att hålla hem- och klinikbarnmorskor i form, eftersom de verkliga komplikationerna – det vill säga de där livräddande färdigheter kan behövas, inträffar så sällan – delvis på grund av våra ”stränga” regler för vilka som kan föda hos oss.

Fråga 6: Är det inte farligt att bli förflyttad under förlossningen och hur många behöver förflyttas?

Svar: De senaste årens erfarenheter av barnmorskeenheter i Region Själland har visat att ca. 25 % av klinikfödslarna flyttas till sjukhuset. Denna andel är något större än utomlands och det beror bl.a. på att en relativt stor andel av kvinnorna som väljer att föda på en vår avdelning i Danmark är förstagångsföderskor. De har längre och mer krävande förlossningar och behöver därför medicinsk smärtlindring oftare än flerföderskor. De kan bara få medicinsk smärtlindring på sjukhuset.

Fakta om överföringar: Av överföringarna är det bara en av tre som har brådskande karaktär. Och av dessa akuta förflyttningar är det bara ca. en av fyra som behöver behandling för antingen mamman eller barnet. I resten av fallen fortsätter förlossningen på sjukhuset utan komplikationer och utan att något ingripande är nödvändigt.

Fråga 7 Står barnmorskeledda kliniker emot eller kritiska till sjukhusförlossningar?

Svar: Nej! Du ska föda där du känner dig trygg. För vissa (även friska kvinnor) är det på en högspecialiserad förlossningsavdelning med läkare och all tänkbar teknik. För andra är det en liten intim klinik med kända barnmorskor. Det ena är inte bättre än det andra – det möter bara olika familjers olika behov. Dessutom skulle vi på Roskilde Fødeklinik INTE kunna göra det vi gör utan stöd från våra duktiga barnmorskor och läkarkollegor på sjukhusen. Så vi är faktiskt, tvärtom, otroligt glada över det goda samarbetet vi har med regionala Själlands sjukhus och det prehospitala centret, ambulanstjänsten, för att göra klinik- och hemförlossningar så säkra som all statistik och forskning visar att de är. I detta sammanhang tackar vi återigen Region Själland för att de skapat utrymme för dessa skillnader. Med detta visar regionen sin respekt för konventionen om mänskliga rättigheter och kvinnors rätt att bestämma omständigheterna kring sin födelse.