amning är mer än bara mat

Amning är mer

amning är mer än bara mat
Foto: Lovisa Engblom

Det är några saker som jag önskar att jag förstått om amning innan jag blev mamma.

Att amning är så mycket mer än bara mat. Att enbart se bröstmjölken som en utbytbar ”produkt” och själva amningen som enbart överföring av näring till barnet är att förminska hela grejen med amning. Det är att förminska kvinnan och barnets roll i det hela. Många missar att amningen i sig är en dynamisk process som skapas och förändras inom relationen mellan mor och barn.

En relation kan ju vara både enkel och svår och framförallt går den igenom olika faser där vissa är jobbiga medan andra är underbara. Men det finns en djupt känslomässig komponent i en relation som alltid lämnar avtryck. Förutom allt det fysiologiskt finurliga med amning, som att bröstmjölken utgör en perfekt anpassad näring åt barnet och att närheten och sugandet i sig hjälper barnet att reglera flera viktiga kroppsfunktioner – så har amningen även en psykologisk dimension. Den hjälper både barnet och mamman att mogna och utvecklas.

Att många inom vården saknar en grundläggande kunskap om amning och att det därför är vanligt med godtyckliga och ibland helt felaktiga råd. Gissa hur många knasiga ”råd” jag har fått från vården om amning under mina fem amningsresor. Jag har fått höra att bröstmjölken bara är blask av en BVC-sjuksköterska. Jag har också på djupet förstått hur vanligt det är att mammor som ammar efter ettårsdagen skammas och skuldbeläggs eftersom det ses som suspekt. Amningskortet dras därför ofta före allt annat när det är något som strular. Vidare så saknar många inom vården en insikt om den känslomässiga och relationella delen av amning. En läkare ordinerade till exempel med myndig stämma ett amningsavslut när jag sökte för sköra slemhinnor. Istället för att hjälpa till med atrofin så skulle amningen bort. Han borde ha frågat mig hur jag själv kände. Ville jag sluta amma?

Att elementära fakta och förståelsen av amning som fenomen kan vara helt avgörande när ett amningsproblem uppstår. Riktig kunskap om amning finns och den riktiga kunskapen gör skillnad när amningen strular. På amningsmottagningar finns specialistkunskap om amning. Det finns många barnmorskor som har gedigen kunskap om amning. Men okunskap och ointresse inom området amning finns det generellt en ganska stor tolerans för inom vården. Det har lett till att kunskapen är ojämnt fördelad och i viss mån koncentrerad till passionerade eldsjälar som verkar både inom men även utanför vården. Den ideella organisationen Amningshjälpen är helt fristående och själv har jag haft en otrolig hjälp av boken Amning i vardagen av Marit Olanders.

Till dig som vill amma

Jag är glad att det finns några riktigt fina och informativa expertinlägg om amning här på Föda med stöd. Varsågod, här kommer några av dem igen!

nyfödd i skrift på svarta tavlan

Amning, råd och amningsnapp

Erfarenhet av att ge amningsstöd

Jag blir glad av att läsa Elisabeth Hjärtmyrs välskrivna inlägg om vad man kan göra när man vill amma men barnet inte tar bröstet. Det märks att hon har stor kunskap och erfarenhet av amningsstöd – och även förmågan att anpassa och individualisera råden. Det är så otroligt välbehövligt med ordentlig kunskap om amning eftersom det inte alltid är så enkelt att amma som man lätt kan tro! Att vara en hjälpsökande ammande mamma är något av det mest sårbara man kan gå igenom, det vet jag. Ni som har följt mig har ju fått ta del av min krångliga amningsstart med Hanna och tänk att det som inte fungerade så bra då fungerar hur bra som helst nu!

Att individualisera råd

Att individualisera råd betyder att använda sig av sin kunskap på ett individanpassat sätt. Amningsnapp kan vara räddningen för någon! Det kan också vara det sista en hjälpsökande ammande mamma behöver. Jag har varit med om att amningsnappen har blivit introducerad redan timmarna efter födseln för att barnet enligt personalen inte tagit bröstet tillräckligt snabbt. Det är faktiskt fel. Barn som inte suger tag direkt kan få vila och pröva senare eftersom det finns reserver att ta av. Om barnet är friskt och fullgånget vill säga. (För ett barn som föds för tidigt kan det däremot vara livsviktigt att få mat inom de första timmarna efter födseln eftersom de inte har samma reserver att ta av och då sjunker blodsockret istället. ) Men att introducera amningsnappen en timme efter födseln är verkligen att ta udden av det samspel som håller på att uppstå mellan mor och barn, ja innan det knappt ens har fått börja. Det sänder fel signal. Nämligen den att det här kommer aldrig att gå.

Själva amningen är en fysiologisk process men det är kulturellt att amma

Det är något relationellt och kulturellt att amma. Men själva amningen är en fysiologisk process. Ibland krockar dessa världar. Jag vill ju själv gärna ta med min dotter på alla de roliga saker som jag tycker om att göra men det är inte alltid vi lyckas amma på stimmiga caféer eller när pendeltåget kränger sig fram. Hon ammar bäst när vi sitter hemma för oss själva i lugn och ro i soffan. Det kan göra mig otålig. Men min farmor funderade aldrig på möjligheten att amma ute på ett café. Jag minns när vi diskuterade det en gång och hon sa:

“-Jag levde  i en annan värld än den du lever i nu.”

Ja trots att miljön runt om oss förändras så är våra kroppar ganska mycket samma. Vi kommer inte runt den så lätt som vi ibland skulle vilja.