Alltså, vad häftigt det är att vara släkt och nära vän till en proffsfotograf. Jag tänker på min svägerska och barnens faster Lovisa Engblom. Det är hon som har förevigat mig och lilla Hanna vid havet den där stormiga eftermiddagen vid Medelhavet. Vågorna gick höga och saltvattnet stänkte på oss! Det var friskt, kargt, blåsigt och härligt. Lite läskigt också tyckte Hanna för hon ville liksom borra in och ner sig i mig. Just på den här katalanska stranden har våra barn badat många gånger. Havet dånade in mot klipporna när vi tog de här bilderna.
Jag har fått ganska stor respekt för vatten och vågor. Att hålla koll på alla barnen när de badar en varm sommardag samtidigt som alla andras barn också badar, ja det kan göra mig riktigt stressad. Pool är jag jätteglad att vi inte har hemma. Så på det sättet passar det mig ganska bra att vara ensam på en strand där vågorna förvisso går höga men när det enda barnet jag behöver ha koll på är ungen jag har i famnen.
Foto: Lovisa Engblom
Vill du aldrig missa ett inlägg? Följ Föda med Stöd på Bloglovin