Det här fotot tog jag när jag klev på tåget hem till Uppsala igår. Okej, det blev suddigt och inte direkt något proffsfoto men visst ser jag glad ut? Det liksom blänker och spritter i ögonen på mig. Hela dagen igår var också som en enda varm kram, solen, ljuset, värmen – Stockholm och Söder i sommarskrud. Jag var rädd att det skulle vara trångt och svettigt inne på Stockholms central men det var lagom glest och inga långa köer alls. Så begav jag mig till Söder där jag satt i samtal med min förläggare i någon timme. Vi samtalade om det som ska bli min bok. Nu är det alltså klart och påskrivet – I HÖST KOMMER MIN BOK UT!

Ni som har följt mig i verkliga livet och här på bloggen vet att resan till dagen igår var lång. Alltså om jag hade vetat på ett ungefär exakt hur mycket jobb det är att få ihop en bok så vet jag inte om jag hade gett mig in i det i första taget. Jag har jobbat med text och manus under en längre tid (parallellt med allt annat), pitchat olika manusidéer hos förlag och slutligen, med hjälp av min syster, fått den där helt egna vinkeln in i manusprojektet. Ja, hon tryckte på precis rätt knappar och det satte igång en kreativ process som jag är så glad åt. Att vara inne i den processen har varit underbart. Och arbetssamt. Jag har läst, läst, läst och skrivit och skrivit. Arbetat om, skrivit nytt, läst mera. Så blev det till slut ett färdigt manus att skicka in.

Nu börjar nästa fas. Jag ska ägna en stor del av min sommar åt att redigera och finslipa manus. Strukturen sitter där men det finns alltid kanter och meningar att slipa och putsa på. Men det känns faktiskt bara roligt. Jag som redan har trampat och svettats i den långa uppförsbacken tänker nu passa på att njuta av nedförsbacken.

Om det är något jag har upptäckt under den här resans gång så är det att storytelling äger en magisk kraft. Information i all ära men om du berättar en historia så når du längre. Information glöms så lätt bort medan gripande historier fastnar.

Jag vill helt enkelt nå lite djupare än vad man hinner på ett blogginlägg. Samtidigt är det den här bloggen som på många sätt har tagit mig hit och för det är jag så tacksam. Därför vill jag också säga TACK till dig som läser det jag skriver. Du betyder faktiskt allt.