Värkstark medlemskap

Välkommen till Värkstark medlemskap – en plats för fördjupning, samtal och gemenskap

Reklam för Värkstark medlemskap

Från och med idag, den 1 maj, öppnar jag dörrarna till Värkstark medlemskap – och det känns såå rätt. Det här blir ett sammanhang och community för dig som uppskattar podden och som vill ha MER. Med unika bonusavsnitt av Värkstark & liveträffar online fördjupas din förståelse för födandets komplexitet. Du får även möjlighet att bygga relation över tid med andra som vill åt samma håll som du.

Medlemskapet har podden Värkstark som sitt nav, men tar det hela ett steg längre. Det här blir en möjlighet för dig att inte enbart lyssna på själva podden, utan att också delta, påverka och fortsätta samtalet tillsammans med andra som bär på samma längtan: att förändra den kultur som omgärdar födandet idag. Tillsammans kan vi få syn på det vatten vi simmar i – och kultivera en ny tillit och tilltro till kvinnor i födandet. Relationer är hela grejen, även för oss som vill vara med och värna fysiologin samtidigt som vi förändrar synen på födande kvinnor.

Vad innebär medlemskapet?

Som medlem får du:

  • Tillgång till ett nytt bonusavsnitt varje månad, där jag fördjupar teman från podden eller lyfter ämnen som inte får plats i det öppna flödet.
  • Inbjudan till en månatlig liveträff online, där vi möts för samtal och reflektion under avspända former. Som medlem har du möjlighet att påverka vilka ämnen som tas upp.
  • Något extra då och då som bonus, det kan vara en föreläsning, Q and A eller inbjudan till träffar IRL.

Medlemskapet kostar 145 kr/månad eller 133 kr/månad vid årsbetalning. Det går också att enbart prenumerera på bonuspodden för 133 kr/månad utan att få tillgång till övriga delar.

Vad innebär det att bli founding member?

Under hela maj månad har du möjlighet att bli en founding member av Värkstark medlemskap och du har då en unik chans att låsa in det låga introduktionspriset för alltid. I juni höjs avgiften för nya medlemmar till 175 kr/månad. Om du väljer att bli founding member behåller du ditt låga pris för alltid.

Varför ett medlemskap?

För att jag vill bygga ett community runt podden och de frågor som tas upp i den. I tider av AI, Chat-GPT och korta klipp på sociala medier som också fjärmar oss från varandra vill jag använda Värkstark medlemskap som en möjlighet att bygga varaktiga relationer över tid. Där saker inte behöver gå så fort. Där vi får mötas och diskutera utan att allt behöver reduceras till förenklade budskap. Jag vill också erbjuda dig kunskap i ett format som är enkelt att både konsumera och ta till sig – via podcast – och samtidigt en reell möjlighet att knyta nya relationsband via träffar online (och i förlängningen även IRL).

Vem är medlemskapet till för?

Medlemskapet är för dig som uppskattar podden Värkstark och vill fortsätta undersöka det som jag berör i podden – men i en något långsammare takt och i ett sammanhang där flera får plats.

  • Du kanske vill fördjupa din förståelse för de strukturer, normer och berättelser som påverkar hur födandet organiseras och upplevs idag
  • Du kanske saknar ett sammanhang där det går att tänka om allt detta ihop med andra
  • Eller så vill du bara fortsätta lyssna, men på ett sätt som också ger möjlighet till återkoppling

Medlemskapet kommer bli mitt nya vardagsrum, och jag skulle bli så glad om du vill komma och hänga med mig där!

Här kan du läsa mer och bli medlem

Foto: Elisabeth Jubelin

Ingrid Rieser och Märta Cullhed Engblom i Värkstark

Kontrollkultur eller omsorgskultur? Att hantera det osäkra med Ingrid Rieser

I det här avsnittet av Värkstark reder jag och Ingrid Rieser ut skillnaden mellan en kontrollkultur och en omsorgskultur. Vi vill i stora drag redogöra för några avgörande skillnader dem emellan.

Ingrid Rieser och märta Cullhed Engblom i podden Värkstark

Ingrid Rieser driver själv en uppskattad podd: Forest of thought. Hennes podd handlar om den ekologi av ideér som vi alla lever i. En ständigt närvarande fråga är varför vi människor har en så destruktiv relation till naturen – där vi alltid försöker kontrollera i stället för att ha vördnad och omsorg om det levande. När Ingrid själv blev gravid insåg hon att försöken att kontrollera det okontrollerbara i högsta grad gällde även inom förlossningsvården. 

Istället för att försöka stärka vår förmåga att hantera det osäkra och ovetbara så söker vi ännu mer kontroll. Och paradoxalt nog – när vi försöker hantera vår ängslan genom mer kontroll blir konsekvensen oftast ännu mer rädsla. I poddavsnittet samtalar vi om hur Vetenskapen med stort V kan användas för att möjliggöra kontroll. Detta eftersom utkiksposten påverkar vad forskaren ser: en forskares antaganden, värderingar och underliggande världsförståelse påverkar vad som studeras och hur det studeras. Vetenskapen är inte oberoende utan befinner sig i en ekonomisk, kulturell och politisk kontext.

Betyder det att allt är relativt i en enda postmodern röra? Nej. Det betyder att världen ofta är mer komplex än vad man kan härledas att tro vid en första anblick. De glasögon du bär när du synar världen påverkar. Och den vetenskap som hålls högt inom dagens förlossningsvård fokuserar främst på det som enkelt går att mäta. Filosofen Jonna Bornemark skrev om det fenomenet i boken ”Det omätbaras renässans”. I den världssyn som sätter Vetenskapen med stort V över allt annat underskattas ofta kroppslig erfarenhet, omdömeskraft och intuition. Kvaliteér som är synnerligen svåra att mäta men otroligt viktiga under tex en födsel.

Hur kan kroppslig erfarenhet, omdömeskraft och intuition få sin rättmätiga plats i dagens samhälle där ”evidensbaserad” har blivit en pinne vi slår varandra i huvudet med?

Vem känner egentligen leran bäst – keramikern eller geologen? Vem är expert på födandet – kvinnan som föder eller den som har teoretisk kunskap om födande?

Lyssna på vårt samtal här:


Ingrid Rieser och hennes podd Forest of thought hittar du på
https://forestofthought.com/  eller https://www.ingridmrieser.com/

Amning i en amningsfientlig kultur med Paola Oras

Paola Oras

Foto: Lovisa Engblom

Hur ofta ammar spädbarn egentligen?

Nu är ett nytt poddavsnitt av Värkstark släppt!

Som barnmorska och forskare har Paola Oras studerat amningsmönster hos nyfödda. I sitt arbete har hon kunnat visa att barn ammar mycket oftare än vad vi tidigare föreställt oss. Det är tex normalt att amma flera gånger i timmen. Något som går stick i stäv med de amningsråd som generationer av kvinnor har fått – och som har gjort det onödigt svårt för så många.

Under 1900-talet separerade man mor och barn och amningen reglerades. På mjölkdroppekonferensen i Bryssel togs ett beslut som kom att förstöra många kvinnors amningsresor. Samtidigt sågs det som en modersplikt att amma sitt barn. Det ledde bland annat till att kvinnor kunde gå runt med föreställningen att ”vi bildar inte tillräckligt med mjölk i vår familj”, som om det vore ett biologiskt fenomen som kunde gå i arv. I själva verket var det de usla amningsråden som gick i arv och sinkade hela den fysiologiska mjölkbildningsprocessen. Eller möjligen det dåliga självföretroendet som kom på köpet av att de dåliga amningsråden.

Varför har kunskapsområdet ”amning” så låg status?

I det här poddasvnittet pratar vi om den ojämnt fördelade kunskapen inom vården – och vikten av att vara källkritisk vid givna amningsråd. Samt: vad behövs egentligen för att den som vill amma också ska kunna göra det? Om vikten av stöd och att ta bort allt som onödigt som kan störa. För ibland, när amningen inte flyter, kan det bli så krångligt så krångligt.

Vi pratar också om huruvida ersättning verkligen alltid är det enklare alternativet.

Det här är ett utmärkt poddavsnitt att lyssna på för dig som vill ha mer kunskap om amning. För det är  ett område som rymmer så mycket: relationer, kultur, psykologi, biologi och även något existensiellt. 

Lyssna här: Amning i en amningsfientlig kultur – med Paola Oras

Paola Oras, Värkstark
Värkstark medlemskap

Första avsnittet av podden Värkstark är släppt! Tänk om BB stod för Birth Bliss?

Idag kan du lyssna på min programförklaring till podden Värkstark. Ett första introducerande avsnitt som handlar om vad podden kommer att handla om. Varför jag överhuvudtaget har dragit igång det här projektet. Hallå det vimlar ju av poddar därute! Är inte allt redan gjort? Nja, jag tycker inte det. Framförallt skulle jag aldrig ha dragit igång det här om jag inte var helt säker på att just den här podden behövs.

För det tar väldigt mycket tid i anspråk att producera podd. Ojoj, jag är helt mör efter att ha lyckats producera två hela avsnitt – och ändå är det inte mer än totalt 1 timme och 15 minuters lyssning som finns i min pipeline. Men samtidigt är jag lyrisk. För jag har just upptäckt hur fantastiskt roligt det är och vilka möjligheter poddformatet bjuder på.

Det är ett väldigt levande och bjussigt format – att få bjuda in till samtal om de ämnen och frågor som jag jobbar med varje dag. Och även om samtalet klipps och kureras lite i efterhand så är det ganska många ord som hinner sägas på en knapp timme. Själv älskar jag att lyssna på podd. Det är en ynnest att få hänga med i någons initierade, böljande samtal om ett ämne som berör. Nu är jag själv den som är med och styr samtalen och det känns fantastiskt.

Ambitionen är att publicera ett avsnitt varannan vecka såhär till en början. Sen tror jag att en realistisk publiceringstakt är ett avsnitt var tredje vecka. Jag ska hursomhelst försöka hålla en jämn publiceringstakt eftersom själva rytmen i utgivningen är en kvalité i sig som förhöjer hela känslan för podden.

Varsågod att lyssna! Nästa avsnitt släpps måndagen den 3 februari.