Denna dagen ett doulaliv

På tisdagkvällen var jag trött. Sådär trött som man kan bli efter en dag av anspänning och med en fantastiskt trevlig men intensiv påskhelg bakom sig.  Efter middagen fick jag ett sms av Karin som skulle komma och prata stöd på vår inspirationskväll. Hon ville att jag skulle ringa upp. Vi pratades vid och jag förstod att hon behövde åka iväg på en födsel, kanske under natten. Det är så  ett doulaliv kan se ut! Eftersom jag själv är doula och barnmorska så blev jag inte putt utan kände snarare det där pirret. Det-drar-ihop-sig-till-födsel-pirret. Ett fokus i nuet som tar över då det mesta får stå tillbaka – att  låta sig svepas med och gå upp i ett skeende. Men synd på vår rara inspirationskväll såklart! Hur skulle vi göra nu? Barnmorskan Gunilla var redan klar för kvällen men det skulle ju vara två olika perspektiv på stöd, det var så vi hade tänkt oss upplägget. Min man påminde mig försiktigt om att han skulle behöva åka på en vetenskaplig salong onsdag kväll. Okej, så nu var det en föreläsare mindre men fyra barn med i ekvationen istället. Eftersom jag själv är doulajour  så bestämde jag mig för att gå och lägga mig. Sova på saken.

Men det hann plinga till i min telefon precis innan jag somnade. Det var Karin som skrev att hon hade ordnat så att Emma Philipsson (från förlossningspodden!) som också är doula kunde komma till inspirationskvällen istället. Bingo! Nu var det bara de fyra barnen som skulle råddas. Och jobb. Och jouren. Men först sova.

Jobbdagen blev inte riktigt som jag hade tänkt mig men det är en annan historia. På eftermiddagen hämtade jag upp alla barnen från dagis och skola, svängde in på det lokala hamburgerstället med vår stora familjebil och köpte hamburgare drive thru. Till barnens stora förtjusning och till min måttliga. Men vad gör man inte. Så åkte jag raka vägen till ABF:s lokaler bredvid lilla Teatern mitt i centrala Uppsala. Barnen fick äta hamburgare och chicken nuggets medan vi kokade kaffe och bredde smörgåsar till fikat. Elin hade med sig sin Abbe och Emma Philipsson dök upp mitt i kaffekokandet.

 

 

Emma Philipsson

Sen blev klockan halvsju och inspirationskvällen kunde börja.

Abbe fick gå hem med pappa!

Mina två äldsta döttrar var med men mina två söner fick sitta och spela spel (nej inte brädspel) i soffan alldeles utanför. Min yngsta var helt klart the weakest link i hela operationen. Honom behövde jag gå ut och titta till med jämna mellanrum så tyvärr blev det bara ett halvt öra till  barnmorskan Gunilla Aneblom som inledde kvällen. Synd för mig.

Gunilla Aneblom

I fikapausen kom min bror och tog tre av mina fyra barn med sig. Tack Josef!

Emma berättade om sitt arbete som doula och om den podcast hon producerar – nämligen förlossningspodden! Det blev en diskussion som kom att handla om förlossningsvården i stort, om hur en doula bara kan göra sitt jobb under födseln om en barnmorska finns med i bilden och   att doulor är en unik resurs – men aldrig en ursäkt för att låta barnmorskor rådda fler och fler födslar samtidigt. Barnmorskor behöver ges förutsättningar att göra sitt arbete utifrån hela sin kompetens  och där ingår att ge både ett medicinskt och omvårdande stöd till kvinnor som föder. Men som jag har skrivit förut, det går inte att få för mycket stöd under en födsel, bara för lite. Problemet idag är att för många kvinnor får för lite emotionellt stöd under sin födsel.

Min äldsta dotter tyckte att det var en lyckad kväll och undrade om inte hon kan få vara med på vår nästa inspirationskväll! Det gjorde mig väldigt glad. Och Karin som inte kunde komma var ändå högst närvarande eftersom det under kvällens gång kom fram att hon själv, för inte alltför länge sedan, varit med som doula när Emma födde sitt andra barn.

 

 

Händer i veckan

Idag var jag med och spelade jag in det femte avsnittet av Karins preggopodd! Hur det gick? Ja det får ni som lyssnar avgöra! Nu har jag iallafall blivit av med min poddoskuld och det känns  bra. Programmet sänds på fredag nästa vecka. Nu på fredag blir det ett avsnitt med Malin Gramer som gäst. Men redan imorgon blir det inspirationskväll här i Uppsala på temat stöd!

Idag kunde man få läsa Socialstyrelsens utredning av vård efter förlossningen här i Sverige, mycket intressant läsning.  Frågan togs även upp av utredarna själva  i en debattartikel i SVD.

Socialstyrelsens bedömning och slutsatser

Sammanfattningsvis är det Socialstyrelsens bedömning att det finns brister och behov av förändringar i vården efter förlossning såväl på sjukhuset som efter hemgång från sjukhuset. Det behövs mer kunskap och utbildning för personalen i hela vårdkedjan om psykisk ohälsa och sjukdom i samband med graviditet och förlossning, om diagnostik, behandling och uppföljning av bristningar i bäckenbotten, samt om amning och bröstkomplikationer i samband med amning. Socialstyrelsen bedömer även att det behövs nya kunskapsstöd för vården, i form av riktlinjer, rekommendationer eller andra former av kunskapsstöd.

De flesta brister i vården till kvinnor efter förlossning är dock strukturella, och det kan behövas organisatoriska förändringar i landstingen och regionerna för att uppnå en mer patientcentrerad, tillgänglig, säker och jämlik vård i hela landet.

Vården på sjukhuset behöver bli mer familjecentrerad och utformas utifrån patienternas behov. Socialstyrelsen bedömer att det även är otydligt vart kvinnor ska vända sig för stöd och vård när en vecka har passerat och sjukhuset/BB inte längre ansvarar för vården. Uppföljningen av kvinnors hälsa behöver förbättras liksom tillgången till stöd och vård efter förlossningen.

Det finns även stor potential till förbättring när det gäller att skapa kontinuitet i vårdkedjan avseende den personal kvinnor möter i samband med graviditet, förlossning och eftervård.

 

När jag glömde selfiepinnen hemma!

Expressen och Karin Bulow Orrjes gravidpodd fick en superstart! Det var många som lyssnade när Malin Olsson (mera känd som” fredagkväll med Malin” härhemma) berättade om sin härliga graviditet. Lyssna gärna! Jag blev glad.

 

Idag har vi haft träff med Inspirationsgruppen hemma hos Elin. Det var en sådan där solig Uppsalamorgon, ja vårensförstadagkänsla när solen skiner in på precis rätt sätt, det nybakade brödet smakar gott och sällskapet är så himla trevligt! Vi har pratat ihop oss inför inspirationskvällen den 19 april som ska handla om stöd. Det finns några platser kvar! Ta chansen – anmäl er till inspiragruppen@gmail.com

Vi förberedde också föreläsningen vi ska hålla på barnmorskeprogrammets 10-årsjubileum här i Uppsala. När det blev dags för fotoshoot så fick alla trängas för att få plats på bild. Men det blir ju å andra sidan så mysiga och härliga groupies när man glömmer selfiepinnen hemma!

Vår inspirationskväll den 19 april!

Foto: Lovisa Engblom

Ni är alla hjärtligt välkomna! Karin Johansson och Gunilla Aneblom är inbjudna var och en för sig att komma och föreläsa om sina erfarenheter och kunskaper om stöd. Jag är stolt över att vi på så sätt kommer att få olika infallsvinklar på temat – förhoppningsvis kan det leda till bra diskussioner och en dynamik! Båda har gedigen erfarenhet inom ämnet.

Workshop i upprätta förlossningsställningar – igen!

Inspirationsgruppen, det är jag, Elin, Johanna, Camilla, Paola och Linn! Vi är alla barnmorskor med anknytning till Uppsala – det var här vi träffades och lärde känna varandra. Under hösten år 2014 började vi träffas och kom  fram till att vi ville skapa ett forum för inspiration och fortbildning av barnmorskor. Genom att plocka fram den evidens som finns kan vi hjälpa till att vädra ut ogrundande myter och motverka en kunskapsbrist. Vår ambition är att verka för spridning av viktig barnmorskekunskap! Vi arrangerar temakvällar en till två gånger per termin här i Uppsala i samarbete med ABF. I höstas bjöd vi in Kristina Lundberg och Liselotte Widén från BB Stockholm att komma och hålla en workshop om upprätta förlossningsställningar. Efterfrågan på platserna var stor och kvällen blev mycket lyckad – så därför beslutade vi oss för att arrangera samma workshop en gång till.

Kristina och Liselotte förbereder sig inför sin presentation

Vi blev väldigt glada över att både Kristina och Liselotte tackade ja till att komma tillbaka till Uppsala! Det var också roligt att så många barnmorskestudenter hade anmält sig till kvällen. För vi vet att kvinnor  i väldigt stor utsträckning föder i halvsittande och gynläge på förlossningsavdelningar runtom i Sverige trots att det finns forskning som pekar på klara fördelar med upprätta ställningar. Gynläge är den förlossningsställning som är associerad med flest antal stora bristningar, så kallade sfinkterrupturer. Ställningar där sacrumplattan är rörlig, det vill säga fyrfota, knästående, stående, pall eller sida, verkar ha fördelar framför ställningar där sacrumplattan inte är rörlig – såsom halvsittande och gynläge. En majoritet av de kvinnor som föder hemma föder upprätt och i den gruppen är risken att drabbas av stora bristningar som allra lägst. Hur kommer det sig? Det är lättare att hamna i gynläge som födande kvinna när födandet sker i en medicinsk kontext på sjukhus, även i de fall där kvinnan föder spontant och okomplicerat.

Men på BB Stockholm finns stor erfarenhet av att bistå kvinnor i upprätt födande. Kristina och Liselotte har båda arbetat länge med födslar och är proffs på att bistå kvinnor i de ställningar som kvinnan själv har valt – i en så kallad kvinnocentrerad kontext. Det betyder att den som föder uppmuntras till delaktighet och medbestämmande också i val av förlossningsställning. När kunskapen om fördelar samt hur man bistår i ett upprätt födande finns hos barnmorskan så blir det lättare för kvinnan att också välja en sådan ställning.

Kristina tar emot barnet när jag föder i knästående!

Fyrfota är en ställning där trycket på perineum (mellangården) inte blir lika starkt som om man sitter upprätt på pall.

Här instrueras en pallfödsel

En av fördelarna med att föda på pall är att partnern kan finnas så nära och bli en famn att luta sig emot. Båda möter sedan barnet samtidigt! Det blir dock ett starkare tryck nedåt som barnmorskan måste vara medveten om.

Barnmorskestudenterna får öva på att hålla perinealskydd under en pallfödsel

 

Jag får plötsligt en värk när jag ska förflytta mig och måste stanna upp!

Vi diskuterade också det långsamma framfödandet. Vad är det egentligen? Kanske är det lättare att förstå när man pratar om forcerad eller oforcerad krystning.

Återigen, en mycket lyckad workshop som jag hoppas jag kommer få vara med om att anordna igen! Vi i inspirationsgruppen arbetar helt ideellt. Belöningen är den respons vi får i form av  utbytet oss barnmorskor emellan som vi är med om och skapar –  och de ringar på vattnet som det ger. Nästa inspirationskväll blir den 19 april och kommer att handlar om stöd före och efter födseln.

Sportlov

Den här veckan har varit annorlunda. Våra tre äldsta barn har varit med farmor och farfar på sportlov medan vi har jobbat ikapp och tagit hand om vår yngste son. Att vara så få av oss här hemma har känts ganska skönt som omväxling. Men jag hade någon föreställning om att vi skulle hinna ta igen så mycket mer än vi faktiskt har gjort. Städa, rensa skåp, slänga skrot och äntligen putsa några skitiga fönster. Hahaha! Det har snarare varit som att dra ur en propp ur ett överlastat schema. Att äntligen kunna ställa ifrån sig frukostdisken och vänta med den till en annan gång, få bre ut sig med vetenskapliga artiklar och andra projekt jag har på gång och sväva ut i tankarna.

I torsdags kom vår äldsta dotter hem från fjällen före de andra och hon hade tänkt många kloka tankar. Ja hon hade genomskådat det här med sociala medier och berättade att man också använder dem för att skryta. När folk lägger ut bilder på sushi så är det också för att visa titta vad lyckad jag är jag äter sushi. Och när man lägger upp selfies så är det för att man vill ha bekräftelse. Hon menade att det inte heller är oskyldigt att lägga ut en bild på sitt senaste pysselprojekt eftersom det skvallrar om att man är en så kreativ person som hinner pyssla!

Snart kommer de två mellanbarnen hem från fjällen och jag börjar få bråttom att hinna städa undan lite av mina projekt. Nästa vecka ska jag föreläsa på barnmorskeprogrammet här i Uppsala om hemfödslar och att föda med stöd. De två går nämligen hand i hand. Roligt! Det ser jag fram emot. På onsdag ska jag vaccinera skolbarn för första gången och sedan har vi inspirationskväll- favorit i repris – på ABF i Uppsala.

Det bästa med sportlovet har varit att vår yngste son har fått ha sina föräldrar lite ifred. Han är ju lite yngre än alla de andra och måste ofta stå på tå och hävda sig i konkurrensen, det märks särskilt  när de andra är borta för då lugnar han ner sig och blir som ett mjukt hallon. Jättego. Idag frågade han mig helt apropå:

– Visst har man en hjärna inne i huvudet?

Ja, det har man. Och den är det nog bra att ta hand om och låta vila ibland. Jag tänker läsa ut mina två böcker i eftermiddag De polygotta älskarna och Den allvarsamma leken. För det är bland den bästa vilan jag vet. Att läsa böcker. Jag älskar min blogg men märker att den tränger undan en del av min läsning. Hade jag varit 12 som min äldsta dotter och haft alla dessa appar och en smartphone – redan då – så hade jag aldrig varit så beläst som jag är idag. Under loven läste jag präktiga  klassiker som Jane Eyre, Pride and Predjudice, Wuthering heights och Anna Karenina. Hahaha!

Jag är ett barn av en svunnen tid.

Foto: Lovisa Engblom

 

 

Favorit i repris!

Om två veckor Kommer Kristina Lundberg och Liselotte Widén från BB Stockholm hit och håller en workshop om upprätta förlossningsställningar! Det är en favorit i repris. Workshopen i höstas blev fulltecknad på bara några dagar och var mycket uppskattad –  därför erbjuder vi nu samma workshop en gång till. Ta chansen! Maila intresse och anmälan till inspiragruppen@gmail.com

Att växa i sina skor

Imorgon fyller jag år! Närmare bestämt 36 år. Det känns bra att bli äldre eftersom jag har fått höra att jag ser så ung ut så ofta. Ung mamma. Ung barnmorska. Det har hänt många gånger  i förlossningsrummet, en del kvinnor har tittat skeptiskt på mig  och säkert tänkt oj- hon ser ung ut, hon har väl inga barn – vågar jag lita på henne? Ofta har jag då fått frågan om jag har barn och när svaret har kommit – Ja fyra! Då har de flesta utropat – Fyra!? Du ser ut som 28!  Och det har ju för all del varit ganska smickrande. Men också lite som om jag hela tiden har gått i för stora skor och varit lite ofrivilligt annorlunda. Jag växer in i mina skor och det är skönt.

Plus att det händer mycket roligt nu framöver! Vi i inspirationsgruppen ska ses på tisdag och förbereda vårens inspirationskvällar i Uppsala. Det blir två workshops i vår – mer info och möjlighet att anmäla sig kommer snart!  Vi ska också hålla en föreläsning på barnmorskeprogrammets 10-årsjubileum här i Uppsala i maj. Jag ska även hålla en föreläsning för de studenter som just har börjar läsa till barnmorskor här i Uppsala. För sex år sedan var det jag som satt där i skolbänken. Som om det inte var nog så är det snart träff för Sveriges alla hembarnmorskor i Mundekulla! Jag har en känsla av att det kommer bli en av årets höjdpunkter.

I sommar åker jag till Norge med ett bemanningsföretag för första gången, det känns nervöst men roligt. Att vara ifrån barnen en hel vecka i sträck är det som känns mest nervöst. Men jag kommer troligen att jobba mest hela tiden och då brukar tiden gå fort. Sen hoppas jag att sommarsemesten kommer gå långsamt i år… och bara växa och mogna för varje dag som går.

Workshop om upprätta förlossningsställningar

Vi annonserade inför workshopen i slutet av oktober och platserna gick åt på två dagar!  På kvällen den 30 november var det dags. Barnmorskor från Stockholm och Uppsala, studenter och blivande föräldrar slöt upp. Kristina Lundberg och Liselotte Widén, två erfarna barnmorskor från BB Stockholm – med lång erfarenhet av att bistå kvinnor vid upprätta födslar – kom och gjorde kvällen mycket minnesvärd. Tack! Själv så inledde jag workshopen med en snabb summering av aktuell forskning på  området och en personlig betraktelse över min egen väg till praktisk kunskap om upprätta födslar. Kristina och Liselotte fortsatte med en powerpoint och presenterade teori varvat med mycket ”matnyttig” hands-on. Hur håller man perinealskydd vid pallfödsel, knästående eller en stående position? Det blev diskussioner med dynamik och några asgarv när vi skulle prova på varandra och demonstrera!