Kategori: Blandat personligt

Med ett hjärta som svämmar över

Lämna en kommentar

Jag vet inte vad mitt liv skulle vara utan mina vänner. Oerhört fattigt tror jag. De första två fjärdedelarna av 2016 var nämligen några av de värsta månaderna i mitt liv. Jag åldrades snabbt några år till och fick mer skinn på näsan än jag ville ha. Men nu när jag har lite distans till det mest smärtsamma så kan jag se att det också har fört något gott med sig. Det är utvecklande att åka på smällar och hamna i kris – om man lyckas behålla sig själv intakt så kan man till och med få ett försprång in i något nytt. Men det hade aldrig gått utan min familj och mina vänner! Just idag bubblar jag över av kärlek och värme till några som jag tänker presentera här på bloggen, som ett fint sätt att inleda år 2017.

Åke, Elin och Abbe

I somras fick jag en förfrågan om jag kunde tänka mig att vara med när Elin och Åke skulle föda sitt första barn. Jag tackade ja på stående fot! Det var ett av mina bästa beslut. Abbe föddes hemma i sitt vardagsrum och jag har svårt att hålla tårarna tillbaka när jag ser den här fina familjen som föddes samtidigt.

I slutet av oktober åkte vi hela familjen och hälsade på goda vänner som för närvarande bor i Edinburgh i Skottland. Det var en resa vi sent kommer glömma. Paola är en av mina närmsta vänner och dom firade in det nya året med oss igår!

Vikram och Paola

Paola doktorerar och flög med yngste sonen Vikram till Sverige innan jul för att göra sin halvtidskontroll här i Uppsala, titeln på arbetet är ”Care for the newborn – breastfeeding and skin- to- skin contact”.  Jag tänker presentera hennes forskning mer utförligt  i ett annat blogginlägg!

Min kära vän Lisa födde sitt andra barn hemma med hjälp av en hembarnmorska som heter Kirsten och idag går det att läsa hela den berättelsen på hennes blogg Dream Dare Do – om att föda sitt barn och sig själv https://lisasdreamdaredo.com/2017/01/01/att-foda-sitt-barn-och-sig-sjalv/ . Jag nockades fullständigt av de vackra bilderna och fick lov att publicera den här! Under hennes första graviditet var en annan hembarnmorska inblandad, Agneta Bergenheim, och storasyster syns på bilden i bakgrunden. Det är min äldsta dotters bästa kompis! Barnet som låg i gravidmagen på bilden känner jag också väl. Vi har rest ihop i Frankrike, bland annat.

Lisa och Kirsten

Tack alla mina fina vänner för att ni finns (även alla som inte fick var med i just det här blogginlägget!) Utan er – inget liv.

Hur allt hänger ihop

Lämna en kommentar

Min farfar var gynekolog och kirurg. Hans specialité var stora gynekologiska operationer och han hade definitivt övat upp känslan i sitt hantverk. Han var proffs – men framförallt var han en människokännare av stora mått, ja en sann humanist. Nidbilden av kirurger är ju den rakt motsatta, att dom är vansinnigt duktiga på att meka med människor ungefär som man mekar med bilar, men i övrigt lite träiga och särskilt i kontakten med andra människor. Jag vill vända upp och ner på det resonemanget. Hur kan man vara kirurg utan att ha en känsla för människor?

På 60- talet var min farfar med i kultfilmen Kärlekens språk, det är han som står framför det älskande paret i  vit läkarrock och berättar, Sture Cullhed. Hur coolt är inte det? Mina svärföräldrar är båda narkosläkare och innan dom blev mina svärföräldrar, ja långt innan – så stod dom och sövde min farfars patienter inför operation. Så dom hade en professionell relation med honom långt innan jag träffade Stefan. När han berättade att han träffat en tjej som hette Märta Cullhed Engblom, ja då kunde dom redan placera mig på en karta.

Idag ska jag åka iväg med min svägerska Lovisa Engblom och ta foton till den här bloggen. Hon är proffsfotograf och nu också läkare – hur coolt är inte det? Jag känner ingen annan fotograf som så på djupet förstår vad det är jag håller på med. Som utan att jag behöver förklara något onödigt förstår hela min grej.

 

 

I snöstormen

Lämna en kommentar

Barnmorska på väg Foto: Lovisa Engblom

Jag har turen att ha en svägerska som är både proffsfotograf och läkare – det är hon som har tagit bilderna till min hemsida. När vi träffades för att fota till hemsidan så var det snöstorm ute och jag pulsade genom stan med min barnmorskeväska till vår träff. Vi tänkte plocka ut några saker ur väskan för att fota lite barnmorskekuriosa och sedan ta en porträttbild utomhus. Det blev ett tappert försök utomhus i snöstormen,  vinden ven och mina glasögon immade igen. Men den här bilden gillar jag! Den utstrålar något.

Vi fick fortsätta inne och kom på att jag inte har så roliga saker att fota i min barnmorskeväska. Handskar, glidslem, sax och navelsträngsklämmor? Hmm. En barnmorsketratt är fint men min egen har  kommit på villovägar och jag har just beställt en ny. Så det fick bli kort på själva väskan och mina händer – men jag gillar att det blev så avskalat och enkelt!