Årets julklapp var definitivt min mammas tavla av ett foto som jag tog själv för ett år sedan. Jag passade på när min nyfödda dotter låg där på min pösiga postgravidmage alldeles nöjd, nyammad och däst. Klick! Och ett år senare, nu i jul, fick jag alltså ett stort paket av mamma med en alldeles nymålad tavla. Så himla fint!

Julafton firades vi hemma själva i vårt nya hus. Jag var jour i år och det blev iallafall ingen julbebis! Så mina barn fick fira jul med båda sina föräldrar hemma och det kändes ju fint på alla sätt.

På juldagen fortsatte vi julfirande hemma hos mormor och morfar! Mina syskon med familjer firade själva julafton ihop med mina föräldrar men eftersom vi är så många passar det oss att dela upp firandet lite. Att pytsa ut det på några dagar gör det hela mer njutbart. Min syster och jag har ju åtta barn ihop och det är riktigt härligt, festligt och stojigt att ses allihop. De stora barnen delar en massa lek, minnen, semestrar OCH skola plus kompisar med varann. Vilken lyx! Våra två yngsta kommer förhoppningsvis snart att göra detsamma.

Det allra nyaste tillskottet i kusinskaran fick vi träffa igår på annandagen. Sonja, fyra veckor gammal. Alltså jag slutar aldrig att förundras! Jag känner mig ju så rik som mamma, svägerska, moster och ingift faster. Och det är en väldigt fin känsla såhär i juletid.

Snart, snart börjar jag rikta blicken mot allt som jag planerar ska hända nästa år. Men jag är inte där riktigt än, vill få landa i att det här året blev ett fint år med några få lediga dagar såhär på sluttampen. De dagarna tänker jag njuta av. Inte styra upp inte i minsta detalj. Nej, jag ska försöka att bara vara.