Det här inlägget innehåller reklam för de kurser jag själv erbjuder

Igår höll vi vår andra gemensamma profylaxkurs i Hågaby i Uppsala, jag och Eva. Och jag vet inte vad jag gjorde innan jag började hålla profylaxkurser. Förberedde mig för att göra det kanske. Det är ju så fantastiskt roligt – och verkligen något som ger mer energi än det tar. Idag känner jag mig därför sådär löjligt lycklig, så som man kan känna sig efter att ha jobbat för någonting ett tag och sedan får vara med om när det bär frukt. Att få möta gravida/blivande föräldrar på det här sättet är en ynnest.

Under veckan hann jag och Eva med att träffas och ha planeringsdag hemma hos Eva i hennes underbara röda hus i Enköping. Hönsen får inte längre gå fritt i trädgården eftersom några tyvärr har blivit plockade av räv och andra hungriga djur. Nu släpper de bara ut dem när de själva är i trädgården – lite Pettson och hönsjakten över det hela. Medan vi åt nybakade dinkelbröd och soppa på grönsakerna från trädgården så pickade hönsen inne i sitt hönshus. Våra planeringsdagar är det mysigaste jag vet.

Våren 2020 – profylaxkurser för gravida i Västerås och Uppsala

Vi är nämligen redan i full gång med att planera inför vårens profylaxkurser som vi kommer hålla både i Uppsala och i Västerås. Och för att det inte ska spreta alldeles så tänker vi samla all information om våra kurser under ett gemensamt paraply, på vår gemensamma hemsida:

profylaxkurser.se

Vår plan är att uppdatera hemsidan en gång i veckan med ett blogginlägg där det ena veckan är jag som skriver, och andra veckan Eva som skriver. På så sätt får vi en levande hemsida som uppdateras regelbundet – något som är mycket viktigt. Våra två senaste inlägg finns redan där, de handlar om stöd och varför det kan vara en god idé att gå en förlossningsförberedande kurs.

Själv kan jag inte låta bli att tänka på om jag själv hade fått möjlighet att gå just vår kurs för gravida då när jag själv var 22 år och gravid för första gången. Såhär i retrospekt kan jag verkligen konstatera att jag hade behövt den – och att jag hade älskat den. Men det var ju hela fem år innan konceptet Föda utan rädsla föddes så kursen fanns helt enkelt inte då. Idag finns den på många håll i Sverige och det är verkligen på tiden. För oj vad vi har underskattat vilka faktorer som faktiskt har möjlighet att påverka en hel förlossning samtidigt som vi haft så lite kollektiv kunskap om födandets dynamik.

Mind/body connection

Här i väst är vi framförallt lärda att tro att kropp och känslor går att separera från varann, som om de är två helt åtskilda system utan någon som helst koppling dem emellan. Det fungerar faktiskt inte riktigt så under födandet – även om vi gärna vill tro det. Vi vill så gärna tro (om än undermedvetet) att det går att hänga av sig merparten av sina känslor på en galje i farstun under förlossningen och sedan koncentrera sig på kroppen framför allt. Känslor och känslomässig omvårdnad reduceras ofta till en nöjdhet med vården per se. Det är faktiskt dags att så smått börja utmana den synen på förlossningar eftersom den inte har hjälpt till med så många positiva berättelser om födande. Det som skulle kunna vara det största händelsen i någons liv reduceras ofta till att bli den största besvikelsen. Så behöver det inte vara – det är faktiskt ett systemfel.