Att forska om vattenfödslar

Av Hanna Ulfsdottir

Hej, jag heter Hanna Ulfsdottir och är barnmorska sedan 22 år tillbaka. De flesta av de åren har jag arbetat med födande, men ägnar mig numera mest åt undervisning och forskning och har en anställning som biträdande lektor på Karolinska Institutet i Stockholm. År 2019 disputerade jag med avhandlingen ”To give birth in water”. Jag hade privilegiet att själv kunna välja mitt forskningsämne och blev varse att det inte fanns några svenska eller nordiska studier om vattenfödsel och det kändes väldigt spännande att få fördjupa mig i detta ämne. Det visade sig dock att ämnet var mer kontroversiellt än jag kunde föreställa mig. Mer om det längre ner.

När jag arbetade på Södra BB badade de flesta kvinnorna men ”fick” inte föda i vattnet utan gick upp ur badet innan krystskedet kom igång.

I vattnet fick många förstföderskor ett betydligt lättare förlopp som mer liknade omföderskors och upplevelsen är att det egna oxytocinet verkligen gynnas av badet. Den mest spända, rädda och smärtpåverkade kvinna kunde nästan momentant slappna av när hon klev ner i det varma badet. Med detta började värkarna kännas överkomliga och många kunde arbeta med kraften i istället för mot den. En av de kvinnor som jag intervjuade till den kvalitativa studien ”Like en empowering microhome” sa exempelvis att hon plötsligt förstod hur hon skulle göra när värkarna kom, att hon upplevde att hon fick kontroll och beskrev det som att hon genom att kliva ner i badet flyttade sig från passagerarsätet till förarsätet.

Flera beskrev att tack vare det fokus och den avskärmning, trygghet och avslappning som badet gav så behövde de ingen guidning från barnmorskan, inte ens under krystskedet. En kvinna jämförde med när man får ”flow” och extra kraft vid hård träning – när det känns lätt och självklart att fortsätta kämpa fast det är extremt utmanande.

De här intervjuerna gjordes tre till fem månader efter förlossningen och de flesta gjordes med förstföderskor. Det var otroligt inspirerande och häftigt att ta del av deras upplevelser. Av de 20 som intervjuades hade bara två en önskan om att föda i vatten innan förlossningen, de flesta hade planerat att ta ”all bedövning som finns” och var helt överrumplade, otroligt glada och stärkta över hur det blev.

Det var dock svårare än jag trodde att vara doktorand med ett ämne som då var väldigt kontroversiellt – och på vissa håll fortfarande är det. Någon som jag småpratat med på en doktorandkurs kunde först vara trevlig, men efter att ha hört om mitt forskningsämne var det slut på den vänliga tonen och jag möttes av kyla och avståndstagande. Jag blev ofta ifrågasatt när jag presenterade min forskning för läkare. De mest extrema kommentarerna jag har fått vid sådana tillfällen är ”Att låta kvinnor föda i vatten är lika dumt som att skicka upp dem i rymden för att föda barn” och sen ägnades större delen av diskussionen åt att diskutera huruvida flodhästar föder i vatten eller inte (vilket de gör men där påstods motsatsen).

Det blev också minst sagt motigt när först Södra BB och sen BB Sophia lades ner mitt under datainsamlingen. De var vid den tiden de enda klinikerna i Sverige som erbjöd vattenfödsel men tack vare att Ystad BB gick med i studien kunde jag fortsätta datainsamlingen. I efterhand var det lärorikt att behöva revidera studiedesignen åtskilliga gånger och att ha positiva, kreativa och lösningsorienterade handledare underlättade mycket.

Parallellt med dessa motiga upplevelser fick jag också mycket positiv energi och input från kvinnor som hörde av sig och beskrev hur betydelsefullt det var för dem att få föda i vatten och hur stärkta de blivit av sina upplevelser. Många kvinnor på olika håll i landet vittnade dock om att de på förfrågan hade fått beskedet att vattenfödsel var ”förbjudet enligt Socialstyrelsen” och blev nekade möjligheten.

En kvinna som bodde i Värmland skulle ta sig ända till Ystad för att få föda i vatten. En annan som på grund av mycket svår förlossningsrädsla skulle föda med planerat kejsarsnitt såg vattenfödsel som det enda möjliga alternativet som skulle kunna få henne att våga föda vaginalt. Men även hon blev nekad vattenfödsel av sin hemmaklinik med argumentet att det ”är förbjudet”.
En av de förstföderskor som jag intervjuade några månader efter förlossningen var på väg att flytta från Stockholm, men hade redan planerat att åter skriva sig i Stockholm när det skulle bli dags för andra barnet. Hon kunde bara inte tänka sig att föda utan vatten och hade fått veta att hon inte skulle ges möjlighet till det i den stad hon skulle flytta till.

Än idag ser det väldigt olika ut kring möjligheten att få föda i vatten i Sverige. Vi har uppenbarligen en hel del kvar att jobba med när det gäller jämlik vård och patientlagen (1). 

Mina studier visade också att kvinnor som födde i vatten hade en lägre andel mellanstora bristningar (andra gradens bristning) och att överanvändningen av medicinska interventioner (tex att ta hål på fosterhinnorna, använda skalpelektrod för CTG, värkstimulerande dropp) var betydligt lägre bland de kvinnor som födde i vatten.


Det finns många svenska studier som visar att vi överanvänder medicinska interventioner och här kan badet utgöra en barriär som får oss att stanna upp och se det fysiologiska födandet. Barriären funkar alltså både för kvinnan som kan skärma av sig och känna trygghet men också för barnmorskan som kanske hejdar sig och funderar en extra gång kring nödvändigheten i att ingripa när badet signalerar normalitet och gör kvinnan mer autonom.

I en av studierna såg vi också (2) att kvinnor som födde i vatten upplevde mer kontroll och mindre smärta vid framfödandet än de som inte födde i vatten. Här kan tilläggas att 43 % av de som inte födde i vatten hade epiduralbedövning.

Jag är så glad att jag fick möjligheten att göra dessa studier och att ämnet vattenfödsel nu kan diskuteras på ett mer seriöst sätt, utan en massa tyckanden, förutfattade meningar och faktaresistens. Jag blir fortfarande oerhört glad när jag får höra att mina studier har gjort skillnad i detta och att de faktiskt öppnat upp möjligheten för fler att få föda i vatten.

Jag vet att implementeringen går olika snabbt på olika håll i landet och att det fortfarande finns en skepsis som kan påverka hur tillgängligt och accepterat vattenfödsel blir på en klinik.
Jag tror vi kan nå en förändring när det gäller detta, genom att bjuda in den som är rädd och negativt inställd – oftast är det de som vet och kan minst som är mest skeptiska.


Utvalda referenser:

 1. Patientlag (2014:821)

7 kap. Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel

1 §   När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten få möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patienten ska få den valda behandlingen, om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.

 2.Women’s experiences of waterbirth compared with conventional uncomplicated births

föda i vatten

Vad är grejen med att föda i vatten? Om vattenförlossningar i Sverige

De allra flesta som föder barn i Sverige idag använder någon form av medicinsk smärtlindring under förlossningen. Epidural är en bedövning som brukar vara väldigt effektiv framförallt under öppningsskedet – och användningen skjuter i höjden. År 2018 fick 71 % av förstföderskorna i Östergötland epidural under sin vaginala förlossning, och i Gävleborg samma år landade siffran på 68,9 % (socialstyrelsen.se). Alltså nästan hälften av förstföderskorna i hela Sverige, men även fler och fler omföderskor använder epidural under sina förlossningar.

Smärtlindring och smärtupplevelser under vaginala förlossningar är till sin natur mångfacetterat eftersom smärtan i sig inte behöver vara den huvudsakliga ingrediensen i själva upplevelsen av att föda barn. Många av de kvinnor som använt epidural under sina förlossningar har ju inte alls haft positiva upplevelser av födandet, tvärtom. Det kan ju givetvis bero på att något annat saknades! Något som inte hade med själva smärtlindringen att göra. Men under de år som jag själv har arbetat med födande har jag sett ett mönster framträda — nämligen att den medicinska smärtlindringen sällan är det som avgör om förlossningen blir en positiv eller negativ upplevelse. Den röda tråden är istället upplevda känslor av trygghet, frånvaron av stress samt ett förtroende till den egna kroppen och de människor som finns där som stöd runt den egna kroppen. Upplevelsen av att få ett medicinskt såväl som ett professionellt känslomässigt stöd – helt enkelt att bli sedd och respekterad som människa. Och det är här någonstans som vattenfödslar kommer in i bilden.

Frågan om det är naturligt eller inte att föda i vatten tycker jag därför är irrelevant och lite absurd, om man funderar över den i skenet av hur dagens förlossningsvård ser ut. Varför skulle själva fenomenet vattenfödslar behöva passera någon slags ”naturlighetskontroll”? Däremot är det relevant att fråga sig om det kan vara farligt att föda eller födas i vatten.

Vad säger forskningen om vattenförlossningar i Sverige?

Barnmorskan Hanna Ulfsdottir har studerat vattenfödslar i Sverige och jämfört utfall mellan vattenförlossningar och vanliga okomplicerade förlossningar. Hennes forskning visar att kvinnor som föder i vatten löper mindre risk för andra gradens bristning, har kortare förlossningar och färre interventioner, det vill säga ingrepp i förlossningen, än andra kvinnor. Barn som föds under vatten mår lika bra som andra barn. Kvinnorna i studien som hade fött barn i vatten gav högre poäng när de fick skatta sin förlossningsupplevelse. Ulfsdottirs forskning pekar på samma sak som annan internationell forskning inom området, nämligen » För friska kvinnor med normala förlossningsförlopp är det inte farligt att föda i vatten. Det är inte heller farligt för friska barn att födas i vattnet. Tvärtom kan det vara något väldigt positivt som också hjälper till att behålla det normala normalt, till gagn för både mor och barn.

Här finns en länk till Hanna Ulfsdottirs avhandling: To give birth in water

vattenförlossningar kvinnors förmåga under födandet

Vattenförlossningar stärker kvinnans egen förmåga i födandet!

Det viktigaste att poängtera är kanske ändå att vattenförlossning är ett sätt att stärka kvinnors egen kompetens och förmåga i födandet. Istället för att upptäcka att man blir ett litet paket av sladdar och pipande apparater, som det ofta blir när man får till exempel en epidural på sjukhus, så kan en vattenförlossning vara dess motsats. Och det är här skillnaden mellan de olika strategierna för att hantera födandet blir så tydlig.

Vattnet berättar nämligen något för alla andra om ditt eget space under förlossningen. Om man vill undersöka dig vaginalt får man be snällt, eller bli våt. Det omslutande vattnet är tryggande och skärmar av, och det boostar ditt eget oxytocin! Det är lättare att vara smidig i vattnet – plötsligt kanske du upptäcker att du kan röra din tunga gravidkropp på ett sätt som du inte gjort på länge. Att byta ställning är därför oftast inget problem och en upprätt födsel kan vara lättare att få till i vatten. Som en bonus är vattnet också smärtlindrande.

Det var under den första vattenförlossningen jag själv var med på som jag förstod precis hur lugnt det kan vara att föda sitt första barn. Ingenting behövde forceras utan barnet föddes mjukt ut i badet i sina hela hinnor! Från sitt nio månader långa vattenbad lyftes han sedan upp av sin mor.

Här några röster om hur det kan vara att föda i vatten:

”Födde min tvåa i vatten! Det var så fint. Som en varm kram runt kroppen. Och privat, vattnet skyddade på flera plan.”

”Jag födde mitt barn hemma i vårt badkar och det var en helt fantastisk förlossning💓Jag kämpade länge ”på land” på bl.a. pilatesboll men när värkarna blev så starka så jag bara ville resa mig och springa ifrån min kropp, la jag mig i badet. Första tiden i badet kändes värkarna lika lite som de jag hade haft på land för flera timmar sedan. 🙏 Smärtan mildrades otroligt mycket och när det väl blev sådär kraftigt som innan så var det bara några värkar kvar innan jag började krysta. Sen var det så skönt med värmen i vattnet och lugnet jag fick/får av vatten, jag kunde vila mot badkarskanten och hämta kraft mellan värkarna. Ett fantastiskt ställe och sätt att föda barn på enligt mig, kan bara instämma att det är flytande oxytocin!”

”Födde min dotter i vatten hemma för två år sedan, så underbart! Precis så som jag hade tänkt mig! Ingen annan rörde henne under öppningsskedet eller vid födseln. Det var jag som tog upp henne ur vattnet. Jag födde henne, så jäkla häftigt!”

Den här fina bildserien är från två födslar, första och andra barnet. Vid första förlossningen användes vattnet framförallt under öppningsskedet men vid den andra förlossningen simmade han ut i vattnet! Det är Aniara Lagergren som själv arbetar som doula via Din gravidcoach. På instagram hittar du henne här: @aniara_doula

föda i vatten
Foto: Alice Thies-Lagergren
vattenförlossning
vattenförlossning

Vatten som stärker och skyddar muskler

Det varma vattnet ökar genomblödningen i kroppens muskler och livmodern som är just en muskel kan då jobba mer effektivt. Troligtvis är det på grund av den ökade blodfyllnaden i vagina som risken för bristningar i underlivet minskar vid ett framfödande i vatten. Ett vattenbad är alltså lite otippat ett väldigt bra perinealskydd! Som en varm handduk de luxe. Men kanske också för att den stora mängden vatten utövar ett jämnt fördelat mottryck på den vävnad som tänjs ut vid framfödandet. Oftast är vattnet i sig ett mycket bättre perinelaskydd än en barnmorska som står och trycker emot med sin hand utifrån vid framfödandet.

Finns det inga nackdelar med att föda i vatten?

Jo, risken för navelsträngsruptur är förhöjd vid en vattenfödsel. Navelsträngsruptur innebär att navelsträngen går av kort efter framfödandet, då när barnet lyfts ovanför vattenytan. Det är oftast ingen fara alls men om det händer så är det bra om barnmorskan omedelbart klampar av navelsträngen. Det kan kännas viktigt att veta om att det förekommer – så att du kan planera för att ta det lite försiktigt just när barnet lyfts upp ur vattnet.

Det kan också vara jobbigt att bli ombedd att kliva upp ur vattnet om du har trivts där. Plötsligt försvinner det varma, skyddande höljet och det kan kännas kallt och lite naket.

Berättelser om att föda i vatten

Här kommer några korta berättelser från vattenfödslar med tillhörande foton. Jag är så glad över att ha fått tillåtelse att publicera dem här!

Morlins berättelse

Med första barnet, som föddes hemma, hade vi inget badkar och hyrde inte pool, men jag var i duschen en hel timme och det var så skönt, det kändes som 10 minuter. Så när vi flyttade och fick badkar visste jag direkt att nästa förlossning skulle äga rum mycket i badrummet.


Vi planerade för en hemfödsel igen med det andra barnet, men eftersom det inte finns hembarnmorskor här hade vår barnmorska två timmars restid. Bebisen kom dock på mindre än tre timmar, så det blev en oassisterad hemfödsel. Inte mindre fin för det! Jag hade ringt barnmorskan när värkarna satte igång, och ringde igen en timme senare och berättade att jag fortfarande kunde andas igenom värkarna, men att hon kanske ändå skulle göra sig redo, eftersom jag hade ett sådant tryck nedåt. Under den timmen låg jag i badet lite grann, men hade kommit upp för att gå på toa, ringa barnmorskan osv. Strax därpå tilltog värkarna och jag ljudade mig igenom dem, och klev ner i badet igen.

Det var så skönt och så mycket bättre att klara värkarna i värmen och tyngdlösheten. Och då hade vi bara ett vanligt badkar, ingen förlossningspool. Jag kände inne i slidan att barnet hade kommit ned en bra bit längre. Jag sa till sambon att barnet nog kommer innan barnmorskan är framme, men han trodde inte på mig. (Första förlossningen tog 12 timmar, med nästan två timmars krystfas.) Kort därpå började krystvärkarna, och när jag kände igen kunde jag känna livmodertappen, att den var 6 centimeter öppen. Jag kunde känna barnets huvud. Inte bara någonting hårt genom hudlager (livmoderns nedre ”vägg”), utan själva huvudet med hår och allt. Då sa jag att barnet kommer snart. Hela krystskedet varade kanske i 30 – 45 minuter, först det där typiska fram-och-tillbaka, men sedan kände jag hur barnet hade kommit förbi blygdbenet och inte längre  åkte tillbaka. Jag låg på rygg i badet och varje krystvärk stötte jag mig upp lite grann, så att bäckenet flöt i vattnet utan kontakt med badkaret, det var väldigt skönt. Huvudet föddes först och kroppen kom på nästa värk. Jag sprack nästan ingenting, bara lite ytlig i slemhinnorna.

Vi väntade sedan på vår barnmorska i soffan. Allt gick bra.

Vattenfödsel på BB Sophia år 2016

Här är tre bilder från en vattenfödsel på BB Sophia strax innan de stängde. Såhär beskriver mamman sin upplevelse:

Helt magiskt. Låg i vattnet från 22-05. Behövde ingen smärtlindring. Första barnet.

Josefins berättelse

Tredje barnet och andra hemförlossningen. Alltid haft långa latensfaser, så lugn som en filbunke ringde jag barnmorskan en aning sent. Sen kom det som en smäll och han föddes i poolen en stund senare, hon hann inte fram, så det var endast jag och min man. Jag tog emot honom själv precis som förra gången vilket är helt fantastiskt. Doulan ramlade in en minut senare och fick höra det första skriket och knäppte sedan dessa bilder.

Doula hemförlsossning
vattenförlossning

Josefine är doula och förlossningsfotograf, och hennes instagramkonto hittar du här @doulajos

Sandras berättelse

Jag stod en kort stund i starten av förlossningen i badrummet med öppen mun, avslappnade käkar, hängde med armarna och gungade från sida till sida med varje värk. Mina föräldrar hämtade vårt äldre barn och ganska snabbt kände jag hur värkarna slog över till att bli mer intensiva och jag ville bara ner i vattnet. Förlossningspoolen hade vi inte förberett så i all hast drog jag av mig min sommarklänning och satte mig i badkaret med svanken/ryggen under blandarens forsande, varma vatten -SKÖNT!

Kort efter kom min man som började skölja min rygg med vattenslangen medan badkaret fylldes med vatten som höll om hela mitt underliv och nedre delen av magen. Det var så skönt. När varje värk kom lutade jag mig fram över badkarskanten och lät med mörk röst aaaaa medan min man spolade ryggen. Sen släppte värken, jag lutade mig tillbaka på knä, släppte armar och käkarna och bara andades. Sen kom nästa värk och så fortsatte det tills jag började må illa vilket jag tror var på grund av värmen inne i badrummet. När jag kom upp rev värkarna tag i mig rejält! Nu var jag öppen 8-9 cm och smärtan blev svår att kontrollera. Mina barnmorskor och doulan hade gjort iordning min förlossningspool i vardagsrummet så med pepp av dem kom jag ner i poolen och vatten igen. Där tog jag tre till vidriga värkar innan jag började krysta. Efter 12 minuter tog jag emot vår son själv och tittade upp för första gången under förlossningen och sa ”Jag gjorde det! Jag gjorde det!”️️️️

Sandra Liestad arbetar på Födande kraft som erbjuder doulatjänst samt uthyrning av förlossningspooler: fodandekraft.se eller @fodandekraft

När kan det vara mindre bra med en vattenförlossning?

Om du eller barnet inte är friskt, om graviditeten inte är fullgången eller om det kommer tjockt mekigt fostervatten. Viktigt att tänka på är att omständigheterna i badkarsvattnet så långt det går ska likna omständigheterna som barnet har i fostervattnet. Det innebär kroppstempererat badvatten, ca 37 grader, vid framfödandet. Att bada varmare än så är ofta skönt och går jättebra under öppningsskedet men när barnet är på väg kan man behöva tappa i ett lite kallare vatten.

Sjukhus som idag erbjuder födande kvinnor att föda i vatten

På BB Stockholm, Karolinska Huddinge, Södertälje förlossning, Södersjukhuset, Ystad BB, Östra sjukhuset i Göteborg och i Linköping erbjuds vattenfödslar som ett alternativ. På sjukhuset i Linköping kan man framförallt få föda i vatten om man tar med sig en egen uppblåsbar förlossningspool. Jag kan ha missat något sjukhus som erbjuder födslar i vatten! Så om du är intresserad av en vattenfödsel, se till att efterfråga hur möjligheterna ser ut där just du bor. Vattenfödslar är vanliga vid planerade födslar i hemmet och hembarnmorskor har generellt stor kunskap om att bistå vid vattenfödslar.

Här kan du hyra förlossningspool

www.fodandekraft.se

www.forlossningsguiden.se

 www.familjestunden.com

www.fodelsehuset.se

www.doulaforlife.se

Fristående Jordmor: lena.ahlner@gmail.com

STÖTTA FÖDA MED STÖD VIA BOTTLER

föda sitt barn i vatten

Utbildning i vattenfödslar i Stockholm i maj!

föda sitt barn i vatten
Att få födas i vatten är att få födas mjukt

Nu har jag också anmält mig till Barbara Harpers utbildning i vattenfödslar som hon kommer till Stockholm för att hålla i maj i år. Själv känner jag mig helt trygg med att bistå vid vattenfödslar men vill gärna fylla på med ännu mera kunskap. Men jag vet att det finns många barnmorskor som inte känner sig trygga med vattenförlossningar och här finns det alltså ett unikt tillfälle att lära sig mer! För vi barnmorskor behöver bli trygga med att bistå vid vattenfödslar om kvinnor ska kunna få denna fina möjlighet. Fler sjukhus i Sverige har öppnat upp för möjligheten att erbjuda vattenförlossning som ett alternativ och det är ju för väl. Ibland är vi sannerligen inte först på bollen i Sverige, även om vi gärna vill tro det. Vi barnmorskor behöver bli lika trygga med att bistå vid vattenförlossningar som vi är trygga med att bistå vid epiduralförlossningar. Barnet själv badar redan i sitt nio månader långa vattenbad, så för barnet är det inget nytt.

Barnmorskan Ann Ljungblom (Danderyds förlossning) står som värd för utbildningen, det är hon som har bjudit hit Barbara Harper. Såhär skriver hon på sin blogg:

Kära vänner!
Med passion för varje kvinnas möjlighet att välja omständigheterna kring sin egen födsel har jag alltid känt att det är viktigt att vi har många verktyg i vår kunskapspåse för att kunna möta varje föderskas unika behov och önskan. Att föda i vatten är något som mer och mer efterfrågas.
Jag har nu under en tid haft en dialog med en av de absolut främsta i världen på området. Barbara Harper från USA, Florida. Jag har nu glädjen att kunna berätta att vi har tagit ett stort steg mot att få henne hit till Sverige och Stockholm.  En kort lucka v.22 öppnade sig i samband med att hon är och utbildar i Spanien. Men hon har möjlighet att flyga över till Sverige och Stockholm då om tillräckligt intresse finns.

Barbara Harper är barnmorska och grundare av Waterbirth International, waterbirth.org  Hon ses som en av världens främsta experter på området och har under lång tid bedrivit utbildning på området, världen över.

Att arbeta för att sprida kunskap om vattenfödslar är att arbeta för att främja det fysiologiska födandet, alltså lyfta kvinnans egen förmåga i födandet. Vi behöver lära oss mer om hur man stärker den delen av födandet – här finns det en stor förbättringspotential för oss i Sverige.

Gå gärna med i facebookgruppen Vattenfodsel för att diskutera och ställa de frågor du har: facebook/vattenfodsel/

Och här finns länken till Barbara Harpers utbildning i vattenfödslar som hon kommer hålla i Stockholm i maj:
 
waterbirth-certification-course-stockholm

Hoppas vi ses där!

bubblor i vttnet

Låt fler kvinnor få föda sina barn i vatten!

bubblor i vttnet
Det borde finnas ett badkar eller en birthpool i varje förlossningsrum!

Nu finns det inga ursäkter längre. I torsdags disputerade barnmorskan Hanna Ulfsdottir på sin avhandling om vattenfödslar i en svensk kontext, du hittar den här:

To give birth in water

Jag har skrivit om Hanna Ulfsdottirs forskning tidigare och egentligen är det inget nytt om vattenfödslar som presenteras utan hennes forskning bekräftar vad annan internationell forskning på området redan har visat. Nämligen att en vattenfödsel är associerat med färre ingrepp i förlossningen och en lägre frekvens av grad2 – bristningar. Och att barn som föds i vatten mår lika bra som andra barn. Kvinnor som föder i vatten upplever flera fördelar – de känner sig stärkta, trygga och självständiga under sin vattenförlossning. De upplever också en högre grad av egen kapacitet samt fördelar under krystskedet. Det är otroligt stort att någon har undersökt vattenfödslar i en svensk kontext.

Vattenfödslar ska ses som ett alternativ för friska kvinnor med ett normalt förlossningsförlopp. Därför åligger det oss barnmorskor att hålla oss informerade och uppdaterade om hur man bäst både handlägger och informerar kvinnor om vattenfödslar. Eftersom vi ska jobba utifrån evidens och beprövad erfarenhet så behöver vi informera om fördelarna med vatten både under öppningsskedet men även under utdrivningsskedet.

Det är också hög tid att alla förlossningsavdelningar som ännu inte kan erbjuda ett badkar till alla födande bygger om eller kompletterar sin utrustning men mobila eller flyttbara badkar så att vården av födande kvinnor kan bli mer jämlik och mindre godtycklig.

Foto: Lovisa Engblom
Snäcka som ett litet hem.

Kvinnors upplevelser av att föda barn i vatten

Snäcka som ett litet hem.

Ett litet mikrohem.

Like an empowering micro-home

Describes the effect of being strengthened, enabled and authorized in the birth process.

Ulfsdottir et al., 2016

Det viktiga är inte hur man har det utan hur man tar det. Den förnumstiga frasen har ni säkert hört några gånger. Men det ligger någonting i det uttalandet! Vid barnafödande så handlar det inte enbart om att komma hem med ett friskt barn, även om det är viktigast. Det handlar i allra högsta grad om vilken upplevelse som man också kommer hem med. För precis som barnet ska bäras och kånkas på så ska upplevelsen och känslan från födseln bäras runt på och levas med. Minnen från en  upplevd traumatisk förlossning  kan påverka hela det kommande livet.

Kvalificerad omvårdnad innebär att respektera olika och individuella sätt att föda barn på. Ibland behövs ett medicinsk ingripande i förloppet, och det kan göras på ett mycket respektfullt sätt. För samtidigt som vi barnmorskor och läkare behöver göra kvalificerade medicinska bedömningar av mor och barn under förlossningar så är det viktigt att vi gör vad vi kan för att optimera förutsättningarna för en god upplevelse av barnafödandet. Det är inte enbart doulans roll att skydda upplevelsen och att hålla ”space” – det kan även läkaren, barnmorskan eller undersköterskan göra.

generell rekommendation om epidural som smärtlindring?Kan det leda till att fler får en mer positiv upplevelse?

Nej det verkar inte så. I en dansk uppföljande studie som inkluderade 905 förstöderskor  (Maiumburg et al., 2016) såg man att riskfaktorer för en mindre positiv upplevelse av förlossningen fem år efter var:

  • Användning av epidural under födseln
  • Att inte ha fått använda vatten som smärtlindring i så hög utsträckning
  • Att inte ha fött spontant vaginalt

De kvinnor som rapporterade mest positiva upplevelser fem år efter födseln var de som hade haft färre medicinska interventioner.

Kvinnors upplevelser av vattenfödslar

Hanna Ulfsdottir et al., 2018  intervjuade kvinnor som har fött barn i vatten i ett försök att få en djupare och mer kvalitativ förståelse för vad det kan innebära för själva upplevelsen av barnafödandet. Genom att djupintervjua 20 kvinnor vaskades några övergripande teman fram:

Synergy between body and mind

Privacy and discretion
Natural and pleasant

Det omslutande vattenbadet hjälpte kvinnorna framförallt att hantera värkarbetet. Genom den smärtlindrande och avslappnande effekten som det varma vattnet gav så blev värkarna mjukare och lättare att hantera. Känslan av att befinna sig i ett mikro-hem och att ha en egen privat sfär i vattnet stärkte kvinnornas upplevelser av att vara fredade och skyddade och samtidigt mindre exponerade för omgivningen. Det i sig visade sig vara direkt stärkande. En av kvinnorna beskrev det som att byta från passagerarsätet till förarsätet under förlossningen.

Det omslutande vattnet verkade också hjälpa kvinnorna att slappna av och vara mer fokuserat närvarande under förlossningsarbetet. Många beskrev att den avslappnande effekten av det varma vattnet hade större effekt på smärtan än vad själva det varma vattnet hade.

Det kontinuerliga stödet är också viktigt

Summa summarum så är vattenfödslar ett fantastiskt verktyg att använda sig av under förlossningar, både för att behålla det normala normalt men också för att stärka kvinnors  integritet, autonomi och goda upplevelse av barnafödandet. Men viktigt att komma ihåg är att vattenfödslar och ett kontinuerligt stöd av barnmorska oftast går hand i hand! Forskning visar att det är en vinnande kombination.

 

 

 

Rundabordssamtal om vattenfödslar

vattenfödsel

Samtal om vattenfödslar

Stockholms Barnmorskesällskap anordnade ett rundabordssamtal om vattenfödslar i tisdags.  Hanna Ulfsdottir som är barnmorska, doktorand och sakkunnig inom området har bidragit till att göra frågan aktuell i Sverige. Hennes nyligen publicerade studie om vattenfödslar visar på ett positivt utfall. Och det finns en efterfrågan; både möjligheten till bad under förlossningen men också att om omständigheterna så tillåter – slippa bli tvingad upp ur badet när det är dags för att föda. Vatten fungerar avslappnande och smärtlindrande även under utdrivningsskedet och går bra att kombinera med till exempel lustgas. För många kvinnor räcker det som smärtlindring. Vi samtalade om detta och mycket mer. Farhågor och rädslor luftades – intressanta frågor lyftes. Alla fick komma till tals. Närvarande var representanter från Stockholms Barnmorskesällskap, Mia Ahlberg som är ordförande för det Svenska Barnmorskeförbundet, barnmorskor med erfarenhet av vattenfödslar, vårdchefer, förlossningsöverläkare och specialistsakunniga neonatologer. Alla bidrog med sina olika perspektiv och det blev en konstruktiv diskussion.

Knäckfrågan är om det ska få vara kvinnans rätt att välja vattenfödsel som ett alternativ vid en normal födsel – precis på samma sätt som kvinnor idag har rätt att välja till exempel epidural eller akupunktur. Medicinska skäl till att neka någon en epidural, en vattenfödsel eller till exempel akupunktur under vissa födslar finns givetvis. Men finns det tillräckligt starka och vetenskapligt underbyggda skäl att neka kvinnor vattenfödslar generellt? Vattenfödsel finns med som ett standardalternativ inom förlossningsvården i andra länder,  i till exempel Norge och England.

Glädjande är att BB Stockholm och SÖS inom kort ska erbjuda vattenfödslar! Det i sin tur kommer bidra till att öka vår kunskap om vattenfödslar ytterligare.

Tack för ett givande möte!

 

 

En studie om vattenfödslar i Sverige!

 

Äntligen har vi en färsk svensk studie om vattenfödslar att dra lärdom av! Det är Hanna Ulfsdottir et al (2017) som har studerat-

Waterbirth in Sweden – a comparative study!

306 vattenfödslar i Sverige jämfördes med 306 spontana vaginala födslar som inte ägde rum i vatten. Kvinnor som födde i vatten löpte en minskad risk för andra gradens bristning, hade kortare förlossningar och färre interventioner än kvinnorna i jämförelsegruppen. Man såg ingen skillnad i apgar-poäng eller behov av vård på neonatalavdelning hos barnen till kvinnorna i de två grupperna. Däremot fick tre av barnen i vattengruppen en navelsträngsruptur vilket innebär att navelsträngen går av när barnet lyfts upp ur vattnet. Det är sällan en allvarlig komplikation men barnmorskor som bistår vid vattenfödslar bör ändå vara medvetna om den risken. Kvinnorna i vattengruppen gav högre poäng när de fick skatta sin förlossningsupplevelse!

Detta är ännu en observationsstudie som visar det vi redan visste – nämligen att det inte är farligt för friska kvinnor med normala förlossningsförlopp att föda i vatten. Det är inte heller farligt för friska barn att födas i vatten. Tvärtom kan det vara något väldigt positivt.

Händelser i vatten

”In Obstetrics waterbirth is considered dangerous and unacceptable but pharmaceutical pain relief is presented as being risk free.
Vaginal birth after cesarian and home birth are considered unacceptably risky, but amniocentesis is routine and considered safe.
It is a form of systemic gender bias against traditionally female practitioners (midwives) and female patients. Midwifery is virtually witchcraft, and obstetrics is beyond reproach.
Midwives and normal birth are guilty until proven innocent, and obstetric / pharmaceutical interventions are innocent even when proven guilty.”

Sagt av barnmorskan Heidi Dahlborg från Florida.

Jag har skrivit om det förut, det absurda i att till exempel vattenfödslar är förbjudna på de flesta förlossningskliniker i Sverige eftersom det verkar skrämmande.  Nej det finns inga randomiserade kontrollerade studier som bevisar att det är fullständigt harmlöst och ofarligt; att det finns mängder av observationsstudier världen runt och lång beprövad erfarenhet av att det är ofarligt för en frisk mor och ett friskt barn att föda eller födas i vatten spelar liksom ingen roll. För det handlar ju om vatten och inte om mediciner. Att barn kan födas i egna hinnor – ja i sitt eget intakta och ofta 9 månader långa vattenbad hör liksom inte hemma här. 

Däremot vet vi att medicinsk smärtlindring som epiduralblockad, pudendusblockad och paracervikalblockad kan ha direkta negativa effekter för mor och barn under en förlossning – ja  som bradykardi (att fosterljuden går ner), sekundär värksvaghet, förlängt förlossningsförlopp och sugklocka – ändå erbjuds det frikostigt och ofta utan större betänkligheter. 

Tro mig, jag tycker det är utmärkt att vi har medicinsk smärtlindring att tillgå i vår moderna förlossningsvård. Däremot anser jag det vara skandal att det ska vara så förbannat svårt att få fram badkar med vatten till födande kvinnor som vill och önskar bada under förlossningen – och vidare – om den födande har turen att råka hamna i ett bad och trivs där så är en födsel i vatten ofta absolut förbjudet. Medan en kvinna som bara viskar om en  epidural kan erbjudas detta snabbare än lustgasen hunnit lämna rummet.

Ett bad, några tända ljus och en närvarande barnmorska framställs ofta som en ohygglig lyx som de födande ska vara tacksamma över; på vissa förlossningskliniker finns bara ett badkar som ska räcka till sisådär 14 föderum. Men vad är det för dumheter? Ett mediokert badkar har de flesta hemma även i små och trånga lägenheter, många gravida har badat var och varannan kväll under graviditeten. Några värmeljus och lite tändstickor brukar inte heller vara så svårt att skaka fram. Och en närvarande barnmorska borde vara en självklarhet om det är en kvinna i förlossningsarbete som badar i badkaret.

En epidural däremot – det är faktiskt ganska lyxigt. Den kostar många tusenlappar varje gång och kan endast ges av en specialistutbildad narkosläkare som har utbildat sig i många år och tränat på ingreppet hundratals gånger. Den kräver kontinuerlig övervakning och tvärprofessionella team  – och det är garanterat inget som går att skaka fram hemma i lägenheten.

Hur har vi hamnat här? Det som nästan alla kan skaka fram hemma har blivit en lyx på sjukhus, medan det som ingen kan skaka fram i hemmet har kommit att bli basfödan på våra förlossningskliniker runtom i landet.

 

 

To be born in water

Ida Nyström har skrivit en magisteruppsats om konsekvenser för barnet av att födas i vatten. Hennes uppsats hittar du här: Att födas i vatten

Som metod valde hon att göra en översikt av den vetenskapliga litteraturen på området – och främst de kvantitativa studier som har gjorts. Här återkommer diskussionen som jag tog upp i ett tidigare blogginlägg, nämligen problemet att få RCT-studier (randomized controlled trial) gjorda på fenomenet vattenfödslar eftersom de oftast inte är etiskt försvarbara. Ett resultat som jag tycker är mycket intressant är att barn som föds i vatten får färre neonatala infektioner än barn som föds på land. Vad beror det på? Och hur kan man dra nytta av det?

Ida har hunnit arbeta på BB Stockholm i fem år, hon började som undersköterska, fortsatte som sjuksköterska och arbetar nu som barnmorska sedan ett år tillbaka!

Att bistå vid en vattenfödsel

Så vad ska man tänka på när man bistår vid en vattenfödsel? Själv är jag definitivt ingen expert på området men vet att jag har mer kunskap och erfarenhet av vattenfödslar än många barnmorskor i Sverige idag. Den kunskap jag har borde alla som går ut barnmorskeutbildningen ha med sig i bagaget. Men idag är det till och med svårt för många studenter att få tillräcklig erfarenhet av upprätta förlossningsställningar och normala födslar överhuvudtaget; och det säger något om hur långt vi har kvar. BB Sophia var en lyckosam parentes i  den svenska förlossningsvårdens historia.

Eftersom barnet befinner sig i vatten under hela graviditeten så är det inte konstigt att också födas fram i vatten, det första andetaget sker ovanför vattenytan. Hypotesen är att så länge allt är normalt så fungerar denna dykreflex och man behöver inte vara orolig – det har också visat sig stämma bra. Men om barnet inte är friskt, fullgånget, om det är tjockt mekigt fostervatten eller någon annan komplicerande faktor som föreligger så kan man inte anta  att reflexen fungerar och man bör då gå efter en försiktighetsprincip och avstå från vattenfödsel. Av samma anledning är det viktigt att som barnmorska anamma en handsoff – approach i så lång utsträckning som möjligt – allt för att inte trigga igång något som gör att barnet tar sitt första andetag under vattenytan. Omständigheterna i badkarsvattnet ska så långt det går likna omständigheterna som barnet har i fostervattnet.

Det innebär kroppstempererat badvatten, ca 37 grader – vid framfödandet. Att bada varmare än så är ofta skönt för kvinnan och går jättebra under öppningsskedet. Men när barnet är på väg kan man behöva tappa i ett lite kallare vatten. Att som barnmorska hålla perinealskydd i vattnet går  förvisso men är oftast inte nödvändigt. Kommunikationen med kvinnan är viktigare. Man vet inte om ett hårt tryck på mellangården kan trigga igång barnet att ta sitt första andetag snabbare. Igår fick jag ny input av Agneta Bergenheim, hon skriver såhär:

”Då jag bistått vid vattenfödslar under många år var jag på en workshop där en tysk kollega med betydligt mer erfarenhet av detta än den jag då hade som visade filmer på sina vtnfödslar. Hon hade handsoff hela utdrivningsskedet och det öppnade för nästa steg: Att låta barnet föda sig själv! Bockning, rotation- allt detta fixar barnet självt. Det sjunker mot bassängbotten och om mamman inte är där med sina händer omedelbart är det bara att uppmana henne att ta upp barnet.- En sådan fantastisk första livserfarenhet: Förutom att inte ha blivit tvingad ut/ tid och takt även fått livserfarenheten att stressen det är att födas själv kunna gå igenom den och sedan direkt komma i mammans famn.”

Det slutar ofta med att kvinnan lyfter upp sitt barn – och så fort barnet kommit ovanför vattenytan och tagit sitt första andetag är det viktigt att inte doppa ner huvudet i vattnet igen, allt för att minska risken för aspiration av badvatten. Kroppen kan gärna få ligga kvar i vattnet, på så sätt blir övergången mjukare. Som barnmorska får man ha koll på blödningen genom att titta på badkarsvattnet och hur fort det färgas rött. Rosévin är ett bra riktmärke. Om det börjar likna en Rioja så är det nog bäst om mamma och barn kliver upp ur vattnet. Om navelsträngen går av så gör den det på det tunnaste stället och man får en 10-15 cm stump kvar som man kan hålla i när moderkakan ska ut. När badkarsvattnet tappas ut så flyter blodet ner som ett koagel mot botten och det går lätt att uppskatta storleken på blödningen.

Barn som föds i vatten brukar vara pigga men oftast initialt lugnare när de kommer i kontakt med sin omvärld, det är vanligt att de tittar stort och förundrat på sina föräldrar. Det ilskna gallskriket som en del barn ger ifrån sig – det som låter som om de blivit stungna av en bisvärm – är inte riktigt lika vanligt. Kanske är det ett behagligare sätt att födas på? Jag vet inte.

Hanna Ulfsdottir har ett pågående forskningsprojekt om vattenfödslar i Sverige och har fått designa om en del för att kunna använda sig av alla vattenfödslar som hanns med på BB Sophia. En prospektiv studie pågår nu på Ystad BB som just i dagarna har fått ett nytt och stort badkar. Läs mer om Ystad BB!