Barnmorskornas tidskrift

Några tidiga utgåvor av denna tidskrift.

Jordemodern damp ner i brevlådan igår. Det är svenska barnmorskeförbundets tidning för barnmorskor! Jag blir alltid glad när den kommer och läser den ganska snabbt över en kopp kaffe. I det senaste numret presenterar barnmorskan Hanna Ulfsdottir själv sin forskning om vattenfödslar. De här fördelarna kunde ses vid de vattenfödslar hon studerade: lägre frekvens av grad-2 bristningar, snabbare födslar och färre interventioner i det normala förloppet. Kvinnorna som födde i vatten hade också en mer positiv upplevelse av sin förlossning.

Barnmorskan Jaqueline Vejlstrups insända slutord i tidningen gladde mig. Jaqueline är spot on om ni frågar mig, även om hon för en del barnmorskor som inte riktigt vill kännas vid detta fenomen bara är too much med den kompromisslösa hållningen. Rubriken lyder Stockholmssyndromet i förlossningsvården och texten fortsätter såhär:

Det är fullt befogat att hävda att överinterventioner och medikaliseringen av födandet fråntar kvinnor både autonomi, styrka – och ofta en bra bit av deras fysiska och psykiska hälsa.

***

Ja, även i det feministiska Sveriges förlossningsvård måste vi gräva djupt för att åstadkomma en förändring. De flesta av oss barnmorskor är ju kvinnor och har deltagit länge i dessa förtryckande system. Dock får vi inte glömma att kampen för Midwifery inte är en kamp mellan män och kvinnor. Det är inte heller en kamp mellan läkare och barnmorskor. Det är en kamp för ett visst sinne och förhållningssätt – att vara MED kvinnor.

 

Svar från KD och Etik

I mitt blogginlägg om taskshifting så ville jag gärna veta vad Ella Bohlin menade med nya arbetssätt för barnmorskor. Jag fick då ett svar!

Hej! Jag heter Simon och jobbar med Ella Bohlin (KD) som har ansvar för förlossningsvården i Stockholm. Det hon menar med nya arbetssätt handlar om att ge barnmorskorna möjlighet att utveckla sätt att ge kontinuerligt stöd, ha en närhet i förlossningsrummet och arbeta mer effektivt. Tanken är alltså att barnmorskorna ska ha större möjligheter att vara ett emotionellt och fysiskt stöd vid varje förlossning.

Tack Simon! Det låter ju väldigt bra om tanken är att barnmorskorna ska ha större möjligheter att vara ett emotionellt och fysiskt stöd vid varje förlossning. Men jag ser inte hur det ska kunna gå till utan att man också ökar barnmorsketätheten. För när du i samma svar skriver att man ska utveckla sätt att ge kontinuerligt stöd, ha en närhet i förlossningsrummet (vad betyder ha en närhet?) och arbeta mer effektivt. Då blir jag förvirrad. För jag vet att barnmorskorna idag jobbar så effektivt de bara kan. Jag tolkar det som att vi ska hitta sätt att vara ett effektivt kontinuerligt stöd. Hur man effektiviserar det kontinuerliga stödet utan att vi blir fler barnmorskekollegor – det vill jag gärna veta! Så ett stort tack för ditt svar. Men det väckte fler frågor hos mig.

 

Igår blev jag så glad när jag kom hem från jobbet och hittade det nya numret av Jordemodern i brevlådan! Jordemodern är det svenska barnmorskeförbundets egen tidskrift och det här var ett  fantastiskt bra nummer! Så ni barnmorskor som prenumererar på Jordemodern och inte har hunnit börja bläddra – tips! Samtliga artiklar och ledare var mycket bra och tankeväckande. Jag blev starkt berörd av att läsa Karin Reimegårds reflektion Etiska dilemman – då och nu. Jag citerar här hennes avslutande ord:

Etik- vad är det? En definition är att det är vad som utmärker en god handling och vad som kännetecknar en god människa. Den stora etiska utmaningen är, som jag ser den, att vården måste tillgodose de verkliga behoven hos den födande kvinnan, arbeta efter den utmärkta forskning som finns, sträva efter att bemyndiga och lyfta den födande kvinnan istället för att skrämma henne, styra över henne och strunta i hennes önskemål. Och det stora etiska dilemmat jag ser, är att det kanske inte kommer att ske.

Jag vet att den goda viljan att ge en bra och evidensbaserad vård finns hos alla som har valt att arbeta med födande, men det behöver också finnas visionära ledarskap med en förankring i barnmorskeforskning, samt en  bra struktur och organisering runt förlossninsgvården –  som främjar detta.