Äg din födsel – Own Your Birth

The positive Birth Calendar 2020

Av Maria Bengtsson Lenn

Jag heter Maria Bengtsson Lenn, är mamma till tre och har sedan mitt äldsta barn föddes för 15 år sedan varit en obotlig ”förlossningsnörd”.  Jag brinner för allt som har med graviditet, födande och nära föräldraskap att göra.

Maria Bengtsson Lenn, Own your birth, Äg din födsel

Jag är journalist, doula och författare till Gravid med kropp och själ (MiMa förlag 2019) och Föd på dina villkor (MiMa förlag 2019) som jag har skrivit tillsammans med Victoria Häggblom.

Sedan Coronapandemin bröt ut håller jag och min kollega Kristina Turner i veckovisa zoom-webinarier som fått stort gensvar. Vi kommer också att hålla födelseförberedande kurser under samma namn. Översättningen av Own Your Birth är ”Äg din födsel” och det är precis det vi uppmanar gravida att göra: att äga sin födsel, ta ansvar för den och det som händer en och ens barn.

Vi idoliserar auktoriteten

De flesta av oss är självständiga och tar ansvar för våra liv. Men när vi föder barn verkar det rinna ut i sanden. Då tror och hoppas vi att någon annan ska ordna det för oss – experterna vet bättre. Men har vi verkligen belägg för att det är så? Brukar allt gå bra på en ”normal” förlossning? Verkar våra vänner och bekanta tycka att förlossning är något positivt?

”Vad som helst kan hända närsomhelst” när ett barn föds är något vi ofta får höra. Kan det vara så att vi ger upp ansvaret för hur vår födsel blir för att vi tror att vi ändå inte kan bestämma över det? Eller är det för att vi inte orkar eller kan? Kanske vet vi inte ens att det är möjligt att ta kommandot över födseln? Hur det än är så verkar få av oss ha en genuin inneboende tillit till att kroppen verkligen kan föda.

Det blir som det blir

Häromdagen gick jag till posten för att posta ett paket. På ett frimärke stod det ”Det blir som det blir”. Och det är precis den inställningen som vi uppmuntras ha till vår födsel, speciellt förstföderskor. Som medsyster, journalist, föderska och doula har jag dock erfarit att det tyvärr många gånger inte alls ordnar sig av sig självt under födseln.

Vi alla olika behov och just den barnmorska du får tilldelad dig kanske inte tar hänsyn till ditt förlossningsbrev. Förlossningsvården är heller inte utformad efter kvinnors fysiologiska behov – många gånger leder sjukhusens rutiner till interventioner som i sin tur leder till komplikationer för både mamma och barn.

Många som upplevde sin förlossning som traumatisk får höra att förlossningen var helt normal och att de ska fokusera på att de och bebisen överlevde. Vi har fått det inpräntat i oss att det är livsfarligt att föda barn och att det är våra kroppar som sviker oss, och att vi därför inte ska klaga efter en jobbig födsel, inte ens när kanske både kropp och själ känns sargade.

En ”normal” förlossning?

Det fanns ingen barnmorska närvarande under större delen av födseln, det blev för många vaginala undersökningar, barnmorskestudenten hann också undersöka en extra gång trots att jag grät av smärta, för många som ville ge sina expertutlåtande, övertalning att ge upp mina nej, en ”jag måste, annars”-intervention som ledde till en annan, som ledde till en förlossningskomplikation som ledde till en annan, ett stressat barn, panik på rummet, forcerad krystning, ett sprucket underliv eller akut snitt. En stor blödning. Svårigheter med amning och anknytning, övermäktig rädsla för att något ska hända bebisen, svårt att känna sig tillräcklig som mamma.”

Det gick väl bra…

Enkäterna som vi fyller i på sjukhuset visar att de flesta är nöjda med sina förlossningar, men svaren kanske hade varit annorlunda om man väntat med att fråga tills vi fått smälta allt som hänt under födseln. Var allt verkligen ”normalt”? Att tvingas säga ja till sånt som inte kändes rätt. Att känna sig överkörd och som om man utsatts för ett övergrepp under vad som ska vara den mest speciella händelsen i ens liv? Är kvinnokroppen så oduglig? Eller är det omständigheterna som inte är normala?

Våga visualisera din drömfödsel

Hur kan vi äga vår födsel, ta ansvar för vår upplevelse under födseln och få en positiv förlossningsupplevelse då? Min erfarenhet är att vi inte kan uppnå det vi inte vågar sträva efter. Genom att läsa på, ta del av inspirerande förlossningsberättelser, bearbeta våra rädslor, visualisera hur vi vill ha det och förbereda oss tar vi ansvar.

Vi kanske tror att bara för att vi vågar drömma om något så kommer vi uppleva besvikelse. Visst, precis som i övriga livet kan det hända oväntade saker under en födsel. Men samtidigt är det så att ju mer du läser på om sånt som kan gå fel, förbereder dig och har plan B, C och D, desto mindre risk är det att du kommer uppleva det du är mest rädd för.

Vi kan också lättare hantera det oförutsedda om vi tar ansvar för vår förlossning och förbereder oss så gott vi kan. Att inte kunna skylla på någon annan eller bli offer för omständigheterna är stärkande i sig. 

Vattenfödsel, drömfödsel

Var och hur föder du tryggast?

Vägra vara en patient eller ett offer. Graviditeten är en tid då du startar en inre resa och tar reda på vad just du behöver och vill. Du förbereder dig för att ha ansvar för en annan liten människa. Du övar dig på att lyssna inåt och göra det som känns rätt för dig och din familj. Du kan sluta lyssna på vad andra vill att du ska göra eftersom det bara är du som vet vad som är bäst för dig och ditt barn.

Ta reda på vad du har för rättigheter i barnafödandet och utforska vad just du själv behöver och vill ha för att kunna föda tryggt. Detta innebär att du inte lägger över ansvaret på vården, en enstaka barnmorska eller någon annan.

Din kropp, ditt beslut

Det är du som bär på och ska föda barnet, och det är du som har rätt att bestämma alla omständigheter kring födseln. Låt ingen annan ta beslut åt dig, inte ens din partner! Om du vill ha med dig en doula för att du känner dig tryggast så, ha då med en doula! Om du vill föda hemma för att du känner att du bäst ger dig hän där, föd då hemma! Om du känner att en vaginal födsel skulle bli som ett övergrepp har du rätt att välja kejsarsnitt!

Låt inte din partners rädslor påverka dig. Hen har ansvar att själv läsa på och stötta dig i ditt beslut. Självklart är bebisen också din partners ansvar, men det är din kropp och själ som ska bära och föda barnet.

Gå stärkt ur din födsel – det gynnar alla

Att äga sin födsel leder alltid till empowerment, hur resultatet än blir, eftersom du födde ditt barn på dina villkor – du blev inte förlöst på någon annans villkor! Och vi som samhälle har allt att vinna på att kvinnorna tar tillbaka makten över sin kropp och födsel.

Mer info: Med förhoppningen om att kunna inspirera andra till att äga sin födsel har jag delat mina egna tre förlossningsberättelser i boken Föd på dina villkor, på Föda Hemma-sidan och i Doulapodden. Jag står även bakom nätverket Föda Lugnt tillsammans med Kristina Turner och Anna Toss. Det senaste året har jag och Kristina tagit fram varumärket Braïdo Organics som erbjuder ekologiska och hållbara produkter för en mer njutningsfull graviditet, födsel och postpartum-tid. Länkar:

Boken Föd på dina villkor: adlibris.com/se/bok/fod-pa-dina-villkor-9789188845207

Föda Hemma: www.xn--fdahemma-n4a.se/

Doulapodden: doulapodden.podbean.com/e/34-maria-del-1/

doulapodden.podbean.com/e/maria-del-2/

braidoorganics.com

ownyourbirth.se

fodalugnt.se

Statistik hemförlossning vs sjukhusförlossning

Flertal studier påvisar att det är lika säkert för friska omföderskor att föda hemma eller på en barnmorskeledd förlossningsklinik som att föda på akutsjukhus. Kvinnorna som födde hemma hade också stött på färre förlossningskomplikationer, fick färre stora bristningar och bebisarna hade högre apgarpoäng. Analys av forskning som omfattar en halv miljon planerade hemfödslar i länder där hemfödsel är väl integrerat i vårdsystemet, som i Storbritannien, visar att kvinnor (med komplikationsfri graviditet) som planerade att föda hemma hade …

– 40 % mindre sannolikhet för kejsarsnitt

– 50 % mindre sannolikhet för en ”instrumentell” vaginal födsel (sugklocka, tång etc)

– 70 % mindre sannolikhet för epidural

– 55 % mindre sannolikhet att klippas

– 40 % mindre sannolikhet för en tredje eller fjärde gradens bristning

– 60 % mindre sannolikhet för värkstimulerande dropp

– 75 % mindre sannolikhet för infektion efter förlossningen

– 30 % mindre sannolikhet för förlossningsblödning

Källa: Föda Hemma (www.xn--fdahemma-n4a.se/forskning/)

Gravidbok: Föd på dina villkor

Doulornas guide till din graviditet och förlossning

Hitta bästa priset på omnible.se

Maria Bengtsson Lenn och Victoria Häggblom har skrivit systerböckerna Föd på dina villkor och Gravid med kropp och själ. De är båda doulor och böckerna beskrivs som holistiska guider till graviditet och förlossning. Maria och Victoria vill stärka gravida kvinnor i att där finns ett val, och att det faktiskt går att påverka både upplevelsen, det medicinska utfallet men framförallt känslorna inför, just det – den egna kroppen – under graviditet och förlossning.

Gravidbok: Föd på dina villkor

Författarna lyckas med precis det och jag älskar dem för det. För i Sverige har vi mutat in oss i ett hörn där det knappt finns något val alls för födande kvinnor – ”valet” står oftast mellan en epidural eller lustgas på en institutionaliserad sjukhusförlossning. När hemfödslar är en företeelse på marginalen som de flesta inom det etablerade har en stark beröringsskräck inför och när de alternativa förlossningsenheterna som ändå fanns har lagts ner så är det svårt att känna sig hoppfull. Få författare till gravidböcker vågar ta ut svängen och ställa sig helt på den gravida kvinnans sida – de flesta anpassar sig konformt efter hur organisationen för födande ser ut i Sverige just idag. Att vara visionär på riktigt när det gäller födandet är av någon anledning inte riktigt okej. Men Maria och Victoria vågar. För de är ju doulor.

Det som är helt fantastiskt med doulor är den kvinnocentrerade approachen, det som också kan kallas för midwifery – med kvinnan – eftersom den är själva förutsättningen för yrket. Utan den approachen fanns det inga doulor alls. Och forskningen talar tydligt för att just den kvinnocentrerade approachen ger svårslagna resultat – med en doula på förlossningen så minskar risken för ett onödigt kejsarsnitt signifikant.

Gravid med kropp & själ

Nåväl, tillbaka till böckerna. Det märks att författarna har impulser från ett annat land, ja det känns nästan som om böckerna kommer inslagna i ett regnbågsfärgat omslagspapper med en bris från det soliga Californien. Och jag måste erkänna att min hippiedetektor lyser rött här och där. När Maria och Victoria uppmanar oss läsare att kalla det kvinnliga könsorganet för yoni och hjälper oss att hitta den inre jaguaren i en jaguarmeditation så balanserar författarna på en mycket tunn lina där risken är överhängande att vi alla ska falla ner i kitsch och hippieträsket. Jag tror att inramningen – som är lite väl glättig ibland – gör att böckerna framförallt kommer bli lästa av de redan frälsta och att de kanske inte når så långt utanför den egna filterbubblan. Men jag lyckas med författarnas hjälp komma över hippiekitschen och in till det som faktiskt är bokens kärna.

För det författarna egentligen vill är att fler kvinnor ska få tillgång till sina kroppar och därför blir jag lycklig när jag läser dessa rader:

Trots att kvinnors rätt till jämlikhet och utrymme i samhället har förändrats oerhört mycket om en tittar tillbaka i tiden finns det fortfarande inte mycket utrymme för oss att uttrycka starka känslor av styrka, smärta och extas.

Låt inte någon ”förlösa dig”! Välj istället att föda ditt barn aktivt genom att röra på dig och hålla dig upprätt. Det kan vara i hukande position, på knäna, på alla fyra eller stående – och föd ditt barn av egen kraft.

För i vårt samhälle är vi väldigt bra på att förneka både oss själva men även andra kvinnor den universella kraft som finns i barnafödandet. Kan vi egentligen föda barn? verkar vara en fråga som vi kollektivt går och ruvar på.

Författarna till Gravid med kropp och själ och Föd på dina villkor är i den kontexten befriande kaxiga och böckernas budskap når mig. De berikar vår gravidboksflora med mullig jord och jag hoppas att det ska våga växa något mera där.