Etikett: Elisabeth Hjärtmyr

nyfödd i skrift på svarta tavlan

Amning, råd och amningsnapp

1 kommentar

Erfarenhet av att ge amningsstöd

Jag blir glad av att läsa Elisabeth Hjärtmyrs välskrivna inlägg om vad man kan göra när man vill amma men barnet inte tar bröstet. Det märks att hon har stor kunskap och erfarenhet av amningsstöd – och även förmågan att anpassa och individualisera råden. Det är så otroligt välbehövligt med ordentlig kunskap om amning eftersom det inte alltid är så enkelt att amma som man lätt kan tro! Att vara en hjälpsökande ammande mamma är något av det mest sårbara man kan gå igenom, det vet jag. Ni som har följt mig har ju fått ta del av min krångliga amningsstart med Hanna och tänk att det som inte fungerade så bra då fungerar hur bra som helst nu!

Att individualisera råd

Att individualisera råd betyder att använda sig av sin kunskap på ett individanpassat sätt. Amningsnapp kan vara räddningen för någon! Det kan också vara det sista en hjälpsökande ammande mamma behöver. Jag har varit med om att amningsnappen har blivit introducerad redan timmarna efter födseln för att barnet enligt personalen inte tagit bröstet tillräckligt snabbt. Det är faktiskt fel. Barn som inte suger tag direkt kan få vila och pröva senare eftersom det finns reserver att ta av. Om barnet är friskt och fullgånget vill säga. (För ett barn som föds för tidigt kan det däremot vara livsviktigt att få mat inom de första timmarna efter födseln eftersom de inte har samma reserver att ta av och då sjunker blodsockret istället. ) Men att introducera amningsnappen en timme efter födseln är verkligen att ta udden av det samspel som håller på att uppstå mellan mor och barn, ja innan det knappt ens har fått börja. Det sänder fel signal. Nämligen den att det här kommer aldrig att gå.

Själva amningen är en fysiologisk process men det är kulturellt att amma

Det är något relationellt och kulturellt att amma. Men själva amningen är en fysiologisk process. Ibland krockar dessa världar. Jag vill ju själv gärna ta med min dotter på alla de roliga saker som jag tycker om att göra men det är inte alltid vi lyckas amma på stimmiga caféer eller när pendeltåget kränger sig fram. Hon ammar bäst när vi sitter hemma för oss själva i lugn och ro i soffan. Det kan göra mig otålig. Men min farmor funderade aldrig på möjligheten att amma ute på ett café. Jag minns när vi diskuterade det en gång och hon sa:

“-Jag levde  i en annan värld än den du lever i nu.”

Ja trots att miljön runt om oss förändras så är våra kroppar ganska mycket samma. Vi kommer inte runt den så lätt som vi ibland skulle vilja.

 

När ditt barn inte tar bröstet

1 kommentar

Av Elisabeth Hjärtmyr

Om amningen krånglar

-När ditt barn inte tar bröstet

Det händer att mammor ringer till amningsmottagningen och behöver stöd i hur de ska göra när barnet visar att det är hungrigt, men ändå inte tar bröstet.

Det kan vara oerhört stressande och frustrerande både för barnet och för föräldrarna. Det kan vara den första tiden efter födseln, men även senare när barnet är några månader gammalt- då barnet plötsligt blir medveten om sin omgivning, hör ett ljud och måste släppa bröstet för att se vad som händer.

De flesta barn visar tydliga sök- och sugsignaler när de är hungriga och redo att komma till bröstet, långt innan det börjar skrika. Det pickar mot bröstet, smackar med munnen, slickar sig om munnen och greppar med händerna.

Tiden direkt efter födseln

Det är inte helt ovanligt att barnet är påverkat av födseln. Att det nyfödda barnet är trött och somnar, har ont i huvudet efter en sugklocka, är hungrigt eller mår illa. Födseln kan ha varit en jobbig upplevelse och mamman kan känna sig trött och medtagen eller ha väldigt ont. Mamman kan också känna sig stressad över att barnet inte tar bröstet.

Det här du kan göra:

De första dagarna efter födseln

Det första du gör är att lägga barnet säkert hud mot hud direkt efter födseln eller så snart det är möjligt, till barnet släpper bröstet eller somnar. Det innebär precis som det låter att barnet ligger i enbart blöja på mage mellan dina bröst på din bara mage – hud mot hud, ”som en groda”. Med säkert menas att man har uppsikt över barnet så att barnet har fria luftvägar.

Låt barnet ligga säkert hud mot hud så mycket som det är möjligt i början och gärna så snart som möjligt efter födseln. Om du och ditt barn varit åtskilda direkt efter födseln av något skäl, försök att lägga barnet hud mot hud så snart ni kan. Låt barnet ligga där tills det söker sig till bröstet och börjar suga och släpper bröstet eller somnar.

Studier visar att amning de första timmarna efter födseln stimulerar till en välfungerande amning senare: barnet skriker mindre, tar inte av sina blodsockerreserver, suger snabbare på bröstet, mamma får mer mjölk snabbare, ammar mer, ammar längre, får mindre bröstkomplikationer och tillmatas med modersmjölksersättning mer sällan.

OM barnet inte suger så är det bra att känna till att ett friskt fullgånget barn ofta inte behöver suga det första dygnet, de klarar sig på reserver från tiden i magen.

Däremot är det bra att stimulera brösten för att de ska börja bilda bröstmjölk.

De här första timmarna efter födseln har du höga halter av amningshormonerna Oxytocin och Prolaktin i blodet (utdrivnings- och mjölkbildningshormon). Därför är det bra att stimulera brösten om barnet inte suger, det leder till mer bröstmjölk senare. ”Efterfrågan styr tillgången”. Du kan tänka att du ”lägger in en beställning” till lite senare.

Det gör ingenting om det inte kommer någon mjölk när du bröstmjölks- stimulerar. Kommer det någon/ några droppar råmjölk kan du ge dem till barnet med ett rent finger eller på en sked.

Ta det bara lugnt och låt barnet styra.

Erbjud barnet bröstet så snart det är möjligt men utan att pressa barnet.

Råmjölk/ Colostrum = den första mjölken som kommer ur brösten efter födseln kallas råmjölk. Den bildas under graviditeten och under cirka en vecka efter födseln. Råmjölken är gul, trögflytande och innehåller mer protein och mineraler samt A- och E-vitamin än vad den vanliga modersmjölken. Råmjölken innehåller mer infektionshämmande proteiner än i den mogna modersmjölken.

När barnet inte tar bröstet efter några dagar

Barnet kanske har tagit bröstet tidigare men så vid dag 3 – 4 vill det helt plötsligt inte suga längre.

Vanliga orsaker

Vid dag 3 – 4 kanske du vaknar av att brösten är mer ömma och stenhårda. Du kanske lättat tänker att nu finns det massor av mjölk till din hungriga lilla bebis. Förvåningen blir inte desto mindre när barnet – som med alla signaler visat att det är hungrigt – inte tar bröstet och bara blir ännu mer förtvivlat.

Dag 3–4 rinner bröstmjölken ofta till och brösten kan bli spända och hårda, det här är väldigt olika. Alla mammor känner inte av att mjölken rinner till medan en del får väldigt hårda bröst som kanske också läcker mjölk. Vissa mammor får lite feber och många känner sig gråtmilda.

I dina bröst finns nu lymfkörtlar, lymfvävnad, ökad blodvolym utöver den ökade mängden bröstmjölk. Det är alltså inte konstigt om de känns lite större. När brösten blir så här hårda, kan det vara svårt för barnet att ”ta ett bra stort tag” kring bröstet när det ska försöka amma.

Gör så här:

Det finns flera olika knep för att göra bröstet lite mjukare så att barnet lättare får ett stort tag om bröstet.

Ett tips är det som kallas Cottermans grepp där du håller dina fingrar på vårtgården runt bröstvårtan, under en knapp minut, så att den yttersta svullnaden lägger sig. Då brukar det bli lättare för barnet att ta ett bra tag kring bröstet.

Du kan också prova att handmjölka lite innan barnet börjar suga för att lätta lite på trycket. Forma då handen till ett C och tryck ut lite mjölk på en sked eller i en liten kopp och ge mjölken till barnet. När barnet fått i sig lite bröstmjölk kanske det lugnar ner sig samt att ditt bröst nu är lite mjukare och det blir lättare för barnet att ta ett bra tag om bröstet.

Försök att ta det lugnt och att inte stressa upp dig och barnet. Tvinga inte barnet mot bröstet genom att hålla det bakom huvudet – en del barn är väldigt känsliga för det – utan låt det ta den tid det tar.

Ett barn som vill amma pickar mot bröstet, smackar med munnen, slickar sig om munnen och plockar med händerna.

 När barnet plötsligt inte tar bröstet efter några månader

Amningen kan ha fungerat under en tid och så blir barnet plötsligt väldigt medvetet om och påverkat av sin omgivning. Har man en tremånaders baby i famnen som plötsligt släpper bröstet för att titta efter ljud och ljus i sin omgivning för att sedan gå tillbaka, kan amningen kännas väldigt orolig.

Gör så här:

Hjälp barnet att få lugn och ro genom att välja tysta och lugna miljöer (gärna lite ”tråkiga” ställen där det inte finns så mycket att titta på), så kommer det här beteendet att gå över.

Om det kommer en period då ditt barn plötsligt inte vill ta bröstet, är det bara att börja om från början igen med säker hud mot hudkontakt, även när barnet är mätt och nöjt. Försök att själv vara lugn och att inte stressa barnet. Drick varmt och sitt i lugna miljöer. Handmjölka eller pumpa om det känns bättre och var uppmärksam på barnets tidiga sök- och sugsignaler så att det inte behöver skrika för att få komma till bröstet.

Ett skrikande barn som har hunnit stressa upp sig, då kan det vara svårare att få barnet att ta bröstet och suga. När barnet skriker brukar mamman bli stressad och så är nedåtspiralen igång.

Försök i stället att lära dig barnets signaler på att det är hungrigt, och påbörja amningen i god tid innan barnet hunnit bli så frustrerat och oroligt att det börjar skrika. Obs – en del barn vaknar med ett skrik, de kanske inte har visat tidiga tecken på att de är redo att komma till bröstet.

Ett annat knep kan vara att förekomma barnets hunger genom att ta upp det lite småsovande och erbjuda bröstet.

Vid perioder av lite stök kring amningen kan du prova nya amningsställningar, t ex laidbackamning, där du halvligger bakåt i soffan med barnet liggande på mage mellan brösten.

När du både ammar och flaskmatar

Om du ger flaska mellan amningarna kan barnet bli så kallat ”tuttförvirrat”. Det vet inte riktigt hur greppet om bröstet ska vara och tar ett för litet tag kring bröstet, på samma sätt som det gör med flaskan. Backa då tillbaka och ge barnet modersmjölksersättning eller urpumpad bröstmjölk med en sked

eller ur en kopp (eller pipmugg om barnet är större) innan du erbjuder bröstet. Då hinner barnet lugna ner sig lite och förstå att maten är på väg. Försök även nu att vara lugn så att ditt barn inte känner sig pressat.

Kort tungband

Ibland kan bandet under tungan – tungbandet – vara för kort hos barnet. Det kan göra att barnet får svårt att ta ett stort tag om bröstet.

Man brukar kontrollera tungbandet på BB eller på BHV. Är det för kort brukar föräldrarna erbjudas att läkaren klipper tungbandet så att tungan blir mer rörlig. Det är ett litet och okomplicerat ingrepp som de flesta barn knappt märker av.

Stresskänslor vid amningen

Situationer då barnet inte vill ta bröstet kan vara känslomässigt jobbiga upplevelser för dig som mamma. Det kanske kan vara skönt att veta att det inte är ovanligt och att du inte är ensam om det.

Det viktiga är att barnet får i sig mat men också att brösten blir stimulerade till att fortsätta producera mjölk. Vissa barn kan behöva få i sig lite utpumpad bröstmjölk på en sked eller i en kopp eller till och med flaska innan du erbjuder barnet bröstet. Ofta lugnar barnet ner sig lite när det förstår att det kommer få mat.

Även om du känner dig stressad över att ditt barn inte tar bröstet, försök ha tålamod och låta barnet ta sin tid. Försök att hitta strategier för att finna lugnet – ta en kort paus, drick lite vatten (barnet känner om du är stressad).

Om du har ont, ta smärtstillande, använd värmekudde eller ta en varm dusch.

Om du känner dig stressad, lyssna på avkopplande musik, appar med meditation eller liknande om det lugnar. Dra långa, djupa andetag. Gå en promenad med vagnen. Om du är väldigt trött, försök finna tid att vila. Om du är vaken mycket på nätterna, sov eller vila på dagen. Det är vanligtvis en relativt kort period ni är vakna mycket på nätterna, försök att lyssna på barnets och dina behov och be om hjälp om du behöver. Gå en promenad så att du får lite frisk luft, dagsljus och kanske framförallt, andrum. Se till att dricker ordentligt.

Amningsnapp

Barn med en omogen tungrörelse eller svag sugkraft kan bli hjälpta av en amningsnapp när barnet är mer än 1-2 dygn gammalt. Sätt amningsnappen på bröstet. Den ska sitta nära bröstvårtan. För barnet mot bröstet när det gapar upp stort så att nappen/bröstet hamnar i bakre delen av gommen. Amningsnappen används ofta tillfälligt tills barnet tar bröstet utan amningsnapp.

Läs mer på Amningswebben.se

Elisabeth Hjärtmyr är barnmorska, barnsjuksköterska och amningsspecialist.

 

Trött av att amma

Lämna en kommentar

Jag fick en fin kommentar till mitt senaste inlägg  från Elisabeth Hjärtmyr som har skapat Amningswebben:

Du beskriver så bra hur många nyblivna föräldrar upplever amningsstöd . Om du vill kan du gärna gå in och läsa på Amningswebben.se
En ny Amningswebb med korta filmer, korta texter och bilder om amning och barnet. En kostnad på 69:-/ månad pga helt fri från sponsorer och reklam. Att nå när som helst och var som helst där du befinner dig. Hör av dig om du behöver ytterligare amningsstöd utifrån det förhållningssätt som du så fint beskriver. Varm hälsning Elisabeth Hjärtmyr barnmorska barnsjuksköterska amningsspecialist.

Tack! De problem som jag har stött på under min senaste amningsresa (den som fortfarande pågår) har verkligen varit en ögonöppnare på många sätt. Hur svårt amning kan vara när allt som kan krångla gör just det. Hur lätt och självklart amning är när allt bara flyter på; ja det visste jag ju redan. Att få rätt stöd när problemen hopar sig är helt avgörande. Jag har fått bra hjälp på amningsmottagningen här i Uppsala. Idag var jag där för fjärde gången för att utesluta att det inte är en bröstböld jag går runt och bär på – men det var det inte!

Men mina bröstinflammationer har gjort mig trött intill utmattningens gräns. Jag visste inte att jag kunde känna mig så svag som jag gör nu. Det är en myt att ammande mammor via mjölkbildningen får superkrafter som gör att det går att klara sig på hur lite sömn som helst utan att bli trött. Därför tycker jag om kapitlet ”Var snäll mot dig själv” i Marit Olanders bok Amning i vardagen. Hade jag velat sluta amma så hade jag gjort det vid det här laget. Jag väljer inte att fortsätta amma för att någon annan säger att jag borde – utan för att jag SÅ gärna vill. Och jag har inte tvivlat  en sekund på att jag – med rätt hjälp – kommer kunna ta mig över mina amningshinder men jag kan verkligen förstå den som väljer att lägga ner en amning efter såhär mycket strul och krångel. Var man sätter sin gräns – ja det vet man ju bara själv.

På BVC fick vi iallafall veta att Hannas viktkurva nu pekar rakt uppåt och det gjorde mig väldigt glad! Hur det än är med amningsstrul och krångel så verkar det inte gå någon nöd på henne iallafall.