När jag glömde selfiepinnen hemma!

Expressen och Karin Bulow Orrjes gravidpodd fick en superstart! Det var många som lyssnade när Malin Olsson (mera känd som” fredagkväll med Malin” härhemma) berättade om sin härliga graviditet. Lyssna gärna! Jag blev glad.

 

Idag har vi haft träff med Inspirationsgruppen hemma hos Elin. Det var en sådan där solig Uppsalamorgon, ja vårensförstadagkänsla när solen skiner in på precis rätt sätt, det nybakade brödet smakar gott och sällskapet är så himla trevligt! Vi har pratat ihop oss inför inspirationskvällen den 19 april som ska handla om stöd. Det finns några platser kvar! Ta chansen – anmäl er till inspiragruppen@gmail.com

Vi förberedde också föreläsningen vi ska hålla på barnmorskeprogrammets 10-årsjubileum här i Uppsala. När det blev dags för fotoshoot så fick alla trängas för att få plats på bild. Men det blir ju å andra sidan så mysiga och härliga groupies när man glömmer selfiepinnen hemma!

Nybörjarminor och barnmorskeproffs

 

Igår träffade jag tre av mina riktigt kära barnmorskevänner på Katalin i Uppsala. Vi är ett gäng som har följts åt sedan det begav sig för sju år sedan i Uppsala – då några av oss började läsa till barnmorskor! Någonstans där när vi var alldeles nya på utbildningen och precis hade klarat av vår första  tenta eller höll på att plugga som bäst ( jag minns inte riktigt) så gick vi ut och åt på Katalin. Vi drack vin och kunde inte sluta prata. Allt vi skulle få erfara som barnmorskor låg framför oss och det kändes jättespännande! Pirrigt. Nervöst. Och alldeles underbart. Det var som att få öppna dörren till en ny värld – tillsammans.

Men utbildningen och tiden som ny barnmorska var inte bara en lärorik walk in the park, det var en i allra högsta grad omtumlande tid som också var smärtsam, jobbig och enormt utmanande! På alla sätt. Och på olika sätt för var och en av oss. Så vi har gråtit ihop och skrattat ihop och pratat födslar och funnits vid varandras sida under hela den här tiden. Jag blir alldeles varm när jag tänker på det. Utan mina nära barnmorskevänner som har funnits där och burit mig när saker har gjort ont och jag har gått sönder litegrann – ja då hade jag inte suttit här och varit så glad som jag faktiskt är idag.

Det har gått några år sedan den där första gången på Katalin och vi träffas fortfarande! Men vi kan nu prata om saker med ett lite behagligare avstånd; det finns en djupare kunskap och erfarenhet där – en annan förankring. Jag förundras över de proffs mina vänner har blivit! Barnmorskeproffs. För det är vad som händer när alla nybörjarminor är avröjda och livet som barnmorska går vidare.

Emma, Linn och Maja

Det är ett sant privilegium att få följas åt ihop.